Blog
Blog

Livslångt lärande och nyckelkompetenser

Livslångt lärande och nyckelkompetenser

Livslångt lärande etablerades som begrepp inom policy och akademin under 1980-talet. Det formulerades ett antal försök till att definition, men det var svårt och gav möjligheter till enskilda tolkningar. Omkring år 2000 började kopplingen mellan livslångt lärande och human kapital övergå till att också inkludera de mjuka värden som man finner inom socialt kapital. Samtidigt började en diskussion om vilka kunskaper som verkligen behövdes för de kommande åren. Intresset för det som kom att kallas nyckelkompetenser blev stort. Dominique Simone Rychen, med bas i Schweiz, kom till Internationell pedagogik i Stockholm och presenterade sitt projekt för oss. Hon och Laura Hersh Salganik arbetade med nyckelkompetenser från 1997 till 2003 då den färdiga rapporten Key Competencies for a Successful Life and a Well-Funktioning Society kom ut. Jag träffade dem flera gånger under den här tiden både i Stockholm och på internationella konferenser. Hela tiden fördes en öppen diskussion om vilka nyckelkompetenserna skulle vara. En central fråga var om det överhuvudtaget var möjligt att identifiera ett antal kompetenser som kunde ses som viktiga och fungera i länder med olika kulturell kontext och perspektiv och i förlängningen även mellan länder med olika kulturella skillnader inom landet. Projektet fick förkortningen DeSeCo. Ramverket för nyckelkompetenser utvecklades genom analyser av begreppet och hur det definierades. Sedan användes det för att komma fram till en gemensam förståelse av begreppet. Forskare från olika områden arbetade tillsammans för att komma fram till gemensamma nyckelkompetenser med relevans för policy. OECD-länder konsulterades och granskade vad forskarna kommit fram till. Detta möjliggjorde för dessa att se hur de föreslagna nyckelkompetenserna förhöll sig till de nationella utbildningsområdenas behov och prioriteringar. UNESCO konsulterades också för att de skulle bli mer internationellt relevanta. Den breda definitionen blev följande:

A competency is more than just knowledge and skills. It involves the ability to meet complex demands, by drawing on and mobilizing psychosocial resources (including skills and attitudes) in a particular context. For example, the ability to communicate effectively is a competency that may draw on an individual knowledge of language, practical IT skills and attitudes towards those with whom he or she is communicating.

Med tanke på att nyckelkompetenserna skulle passa många inblandade fastnade Rychen och Salganik för ett ramverk som var övergripande och inte på detaljnivå. Man ville bidra till viktiga fördelar för samhällen och individer, hjälpa individer möta viktiga utmaningar och vara betydelsefullt för alla individer.

Tre övergripande kategorier utkristalliserades:

  • Att kunna använda verktyg interaktivt, t.ex språk och teknik
  • Att kunna agera interaktivt i heterogena grupper
  • Att kunna agera självständigt

 

De betonade att dessa kategorier också överlappade varandra till en viss del och i rapporten bröts de övergripande kategorierna ned i mer specifika och praktiska exempel.

 

Europeiska unionens råd och nyckelkompetenser

Diskussionerna om nyckelkompetenser hade också förts inom Europeiska unionens råd.

År 2002 hade man tagit fram ett europeiskt ramverk för livslångt lärande där man ville definiera de nya grundläggande färdigheter som förväntades behövas i framtiden. Det omfattade lärande under hela livet. Eftersom den grundläggande utbildningen sker under respektive medlemslands kontroll, så blev den färdiga europeiska planen för nyckelkompetenser inriktad mot vuxenutbildning, både icke formell och formell. Den var färdig fyra år senare. Här definierades nyckelkompetenserna som:

…en kombination av kunskaper, färdigheter och attityder som är anpassade till det aktuella området. Nyckelkompetens är den kompetens som alla individer behöver för personlig utveckling, aktivt medborgarskap, social integration och sysselsättning.

Medlemsländerna i Europeiska unionens råd bestämde sig för åtta nyckelkompetenser som ansågs lika viktiga. Dessa uppdaterades sedan i december 2017 till följande:

  • Läs- o skrivkunnighet
  • Flerspråkighet
  • Matematisk kompetens och kompetens inom naturvetenskap och teknik
  • Digital kompetens
  • Personlig och social kompetens samt kompetens att lära sig lära
  • Medborgarskapskompetens
  • Entreprenadskompetens
  • Kompetens på området kulturell medvetenhet och kulturyttringar

 

Sammanfattning:

Livslångt lärande som begrepp har funnits inom policy och akademi sedan 1980-talet. Definitioner har varit svåra att göra. Därför blev den naturliga utvecklingen att försöka beskriva vad begreppet innehöll. Resultaten blev i princip desamma för både DeSeCo-projektet och Europeiska unionens råd och var omfattande samt gav möjligheter för begreppet Livslångt lärande att leva vidare.

 

Ann-Kristin Boström är fil.dr. Internationell pedagogik och docent på Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping Universitet

 

 

 

Ann-Kristin Boström är fil.dr. Internationell pedagogik och docent på Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping Universitet

 

 

 

 

 

Login (0)

Want to write a blog post ?

Don't hesitate to do so! Click the link below and start posting a new article!

Neueste Diskussionen

EPALE 2021 Schwerpunktthemen. Fangen wir an!

Das vor uns liegende Jahr wird wahrscheinlich wieder sehr intensiv, und daher laden wir Sie ein, es mit Ihren Beiträgen und Ihrer Expertise zu bereichern. Beginnen Sie doch einfach, indem Sie an unserer Online-Diskussion teilnehmen. The Online-Diskussion findet am Dienstag, dem 09. März 2021 zwischen 10.00 und 16.00 Uhr statt. The schriftliche Diskussion wird mit einem vorgeschalteten Livestream eröffnet, der die Themenschwerpunkte für 2021 vorstellt. Die Hosts sind Gina Ebner und Aleksandra Kozyra von EAEA im Namen der EPALE Redaktion. 

Zusätzlich

EPALE Diskussion: Vermittlung von Grundkompetenzen

Grundkompetenzen sind transversal. Sie sind nicht nur relevant für die Bildungspolitik,  sondern auch für Beschäftigungs-, Gesundheits-, Sozial- und Umweltpolitiken. Der Aufbau schlüssiger Politikmaßnahmen, die Menschen mit Grundbildungsbedürfnissen unterstützen, ist notwenig, um die Gesellschaft resilienter und inklusiver zu gestalten. Nehmen Sie an der Online-Diskussion teil, die am 16. und 17. September jeweils zwischen 10.00 und 16.00 Uhr auf dieser Seite stattfindet. Die Diskussion wird von den EPALE Thematischen Koordinatoren für Grundkompetenzen, EBSN, moderiert. 

Zusätzlich

EPALE Diskussion: Die Zukunft der Erwachsenenbildung

Am Mittwoch, dem 8. Juli 2020, lädt EPALE von 10.00 - 16.00 Uhr zu einer Online Diskussion zur Zukunft der Erwachsenenbildung ein. Wir wollen über die Zukunft des Bildungssektors Erwachsenenbildung sowie die neuen Chancen und Herausforderungen diskutieren. Gina Ebner, EPALE-Expertin und Generalsekretärin der EAEA, moderiert die Diskussion.

Zusätzlich