Ett meingsfullt liv genom aktivt åldrande

Eftersom du bara lever en gång är det klokt att göra livet så meningsfullt det bara går.  Världshälsoorganisationen (WHO) föreslår strategin för aktivt åldrande för att uppnå detta mål. 

Aktivt åldrande kommer från kunskap och handlingar som optimerar möjligheterna till ett tillfredsställande och glädjefyllt liv under åldrandet. De avgörande elementen för aktivt åldrande är:

• Autonomi: förmågan att fatta dagliga och långsiktiga beslut om den egna situationen för att leva ett tillfredsställande liv   

• Oberoende: förmågan att själv kunna utföra funktionerna i det dagliga livet

• Livskvalitet: det fysiska, psykiska, sociala välbefinnandet i livsmiljön och det socioekonomiska sammanhanget

• Förväntad frisk livslängd: hur länge människor kan förvänta sig att leva utan funktionsnedsättningar.

WHO menar att de tre viktigaste resultaten av aktiv åldrande är hälsa, säkerhet och delaktighet. Eftersom man inte har någon personlig erfarenhet av åldrandet, måste den värdefulla kunskapen och beteendet läras in.

Livslångt lärande

Livslångt lärande är praktiserandet av kontinuerligt lärande under hela livet. Människor har aldrig tidigare levt så länge och livslängden fortsätter att öka i hela världen. Innehållet och inlärningsprocessen anpassas därför till den ökade livslängden för att erbjuda livslångt lärande som stöd för ett aktivt åldrande.

Åldrandet är det sista steget i den mänskliga utvecklingen och lärandet berikar livet genom att låta varje individ nå sin livspotential.  Ett citat som tillskrivs Albert Einstein lyder: ”När du väl slutar att lära dig saker, börjar du dö”.

Lärandet är ett äventyr för sinnet som inte är begränsas av åldern. Lärandet utvecklar kompetenser för att framgångsrikt hantera livets situationer och ökar därför den förväntade livslängden. Lärandet drar lärdomar från det förflutna, projicerar dem in i framtiden och ger dig samtidigt den kompetens du behöver för att leva i nuet. Det öppnar världen, skänker glädjen att veta och förtroendet att agera.  Lärandets fördelar stöder processen att ”förverkliga” genom personlig utveckling samtidigt som det förlängda livet blir meningsfullt.

Livslångt lärande är ett gemensamt ansvar

Lärandet är ett ömsesidigt ansvar och en kollektiv förpliktelse. Ansvaret delas mellan varje individ, oavsett ålder, samhället och staten. Aktivt åldrande är beroende av energin, motivationen och agerandet från pensionerade och äldre personer.

• Individen: Lärande är frivilligt, självstyrt och ofta självfinansierat.  Kontinuerligt lärande är nödvändigt för att hantera livets krav. Det är kopplat till skyldigheten att dela kunskap med andra och att bidra till samhället.  

• Samhället: Det finns många aktörer och intressenter som styr, stöder eller deltar i lärande för aktivt åldrande. Deras engagemang varierar från att organisera formella och icke-formella kurser, fysiska eller virtuella, hantera tjänster, utforma resurser och undervisning.

• Staten: För att höja nivån på lärandet bland befolkningen som helhet ger staten vägledning och ansvarar för politik, samordning för sektorsövergripande tjänsteleverantörer, finansiering och incitament, kvalitetssäkring och tillgodoräknande av studiepoäng. Myndigheterna är ansvariga för att garantera möjligheter till lärande, resursernas effektivitet, forskning, standarder och konsumentskydd.

Värdet av lärande för aktivt åldrande

Man är aldrig för gammal för att lära. Lärande ackumuleras under hela livet, kunskaperna och erfarenheten förbättras, korrigeras och uppdateras. Även om man hela tiden lär sig nya saker beror individens och samhällets vinst på vad och hur mycket en person lär sig under sin utveckling och sitt åldrande. Lärande gör det möjligt för en person att hantera livets oförutsägbara utmaningar och att dra nytta av möjligheterna att bestämma över sitt öde. Det ökar hans eller hennes praktiska förmåga att bidra till dagens samhälle och att förmedla erfarenheter, idéer och innovationer inför framtiden. 

Lärandet har ett egenvärde; det finns en glädje och tillfredsställelse i lärandet och kunskap är ett mål i sig. Detta är en viktig del för att förstå sig själv och utveckla ens potential i förhållande till den egna förmågan när man åldras.  Lärandet har också ett instrumentellt värde på grund av de uppnådda slutresultaten. Båda typerna av resultat samverkar för att stödja aktivt åldrande.

Läromål för aktivt åldrande

Det finns fyra mål som relaterar till de roller i samhället som krävs av aktivt åldrande. Varje person har sitt eget inlärningsmönster för att nå dessa mål, beroende på de befintliga möjligheterna och tiden, energin och förmåga som kan avsättas till lärande. Det finns inga specifika förväntningar på hur dessa mål ska uppnås, men det är tydligt att lärande gör resultaten för att nå dessa mål mer framgångsrika och tillfredsställande.

Lärande för framgångsrika, aktiva åldranderoller

För att förverkliga ett aktivt åldrande förväntas personen hantera sitt eget lärande. Detta inkluderar att analysera tid och livssammanhang, utvärdera behov och intressen, undersöka de alternativ som kan tillgodose behoven, välja ett alternativ, tid och typ av lärande, engagera sig i lärande och integrera lärande för att berika personliga kompetenser. Valet bland en mängd möjligheter grundar sig mer på den önskade kompetensen än åldern. Samhällsaktörer och myndigheter stödjer lärande som främjar aktivt åldrande.

För att vara relevant för aktivt åldrande måste lärandet ta hänsyn till de överlappande roller som äldre har. Vägen till lärande är personlig så inget sätt är felaktigt.  Inlärningsmetoder kan kombineras på ett personligt sätt.  Exemplen nedan under vart och ett av de fyra läromålen är ämnen som är av särskilt intresse för aktivt åldrande personer. De är förmodligen inte intressanta för yngre människor. Några av dessa kan läras under en timmeslång session, medan andra kan kräva några timmar i veckan under ett par månader. Formellt lärande är inte det enda alternativet. Även om lärandet för det mesta är avsiktligt, kan tillfällig och oplanerat lärande ske utifrån levda erfarenheter.

1. Livshantering: Att lära sig att förstå åldrandet i samband med en persons specifika situation och lyhörd anpassning i en takt som motsvarar förändringar i livssammanhanget för att lyckas i livet.

• Hantera hälsa och välbefinnande: Att förstå åldersrelaterade hälsotillstånd; egenvård, inklusive kost och medicinering; övningar, undvika fall; information om sensorisk förlust och lindring; förmåga att fatta välgrundade beslut om palliativ vård och dödshjälp; upprätthålla ett aktivt socialt nätverk av aktivt åldrande personer. 

• Ansvarsfull ekonomisk förvaltning: Personlig ekonomi – budgetar, lån, skatter; pensionsförvaltning; investeringsinstrument; avyttring; förbetalda begravningar; säker användning av banktjänster; skydd mot bedrägerier.

• Övervägd konsumtion: Kostnads- och energibesparande inköp – bil, husisolering; informerat beslut om när och var man ska dra ner eller flytta till ett kollektivboende; webbköp av åldersrelaterade produkter, cirkulär ekonomi (minska, återanvända, återvinna).

• Rättsliga frågor: Köp eller försäljning av fastigheter; testamenten och fastighetsplanering, legat, större donationer.

2. Personig utveckling: Att leva ett meningsfullt liv genom att styra den personliga utvecklingen, först genom att förstå den naturliga, ekonomiska, sociala och politiska världen där man behöver lyckas och sedan utveckla sina intressen, talanger och naturliga förmågor för att vara framgångsrik i det sammanhanget.

• Information och kommunikation för att förstå sambandet mellan livet och världen: informerade, politiska och vetenskapliga framsteg inom hälsa och åldrande; utvärdera informationens noggrannhet, tillförlitlighet och trovärdighet för att använda eller dela lämplig information; mediekunskap.

• Personliga intressen: Uppdatera färdigheter; förbättra digital kompetens; passionsprojekt som memoarskrivning, släktforskning eller målning; lära sig ett nytt språk.

• Rekreation och kultur: Teater, konstmuseer, bibliotek; val som ökar sociala aktiviteter som körer, bokklubbar och studiekretsar; lärande genom resor (Roads scholars).

3. Samhällsbidrag: Att lära sig att maximera kunskap och förmåga att bidra till familj och samhälle i förhållande till den personliga kapaciteten.

• Vårdgivande: Att ta hand om en maka eller make med särskilda behov; söka kompletterande professionell hjälp och sociala tjänster (t.ex. avlastningsvård).

• Ta hand om barnbarn: Omsorg och vård till ömsesidig nytta för barnbarn och mor- eller farföräldrar.

• Arbete: Kunskaper och färdigheter som kan användas för nuvarande sysselsättning (heltid, deltid eller konsult) eller för en andra karriär. 

• Frivilligarbete: Efterfrågade färdigheter i samhället eller på nätet som t.ex. redigering, undervisning i engelska/eller ett andraspråk.

4. Framtidsarv: För att förmedla erfarenheter, idéer och infrastruktur till kommande generationer.   

• Nästa generation: Bidra med familjens historia, förteckning över fotografier, familjeartefakter, släktforskning till yngre generationer.

• Bärare av kultur och tradition: Förmedla familjetraditioner, traditionellt språk, musik och mat till storfamiljen.

• Medborgarskapsansvar: Kunskap om aktuella frågor som klimatförändringar och framtidslösningar för att underbygga valet av politiska representanter; socialt ansvarsfulla investeringar; dela minnen av kollektiv historia.

• Världsmedborgare: Nationell och internationell filantropi; aktivism för artens kollektiva välbefinnande och överlevnad.

Ojämlikhet inom lärande

Det får konsekvenser för den åldrande personen och samhället om lärandet inte i tillräcklig grad bidrar till livskvaliteten. Det mänskliga kapitalet minskar med tiden på grund av föråldrad information och färdigheter och bristen på nödvändigt lärande kan minska autonomin, den förväntade livslängd och tillfredsställelsen med livet. Förmågan till aktivt åldrande minskar. Den förlorade möjligheten leder till förlust av flera fördelar under åldrandet.

Detta är särskilt problematiskt om det finns särskilda förhållanden som låg inkomst, funktionsnedsättning, etnicitet eller levnadsförhållanden som är förknippade med lågt lärande. Ojämlikheter inom lärandet vara koncentrerade till vissa grupper eller till och med vissa platser som skapar fickor för brister i lärandet. Lärandebrister leder till dålig tillgång till information, hälsovård och tjänster, sociala nätverk, samhällsdeltagande och kulturliv. Detta leder till färre val och möjligheter, fysisk, social och ekonomisk osäkerhet och risk för maktlöshet och utanförskap.

Kostnaderna för samhället är höga om det finns lärandebrister bland äldre personer. Samhället går miste om bidrag från människor som åldras aktivt och måste också hantera och subventionera ett ojämlikt samhälle. Den åldrande befolkningen kan marginaliseras och undervärderas med dålig kontakt till andra generationer i samhället.

Aktivt åldrande är en inlärd livskunskap

Aktivt åldrande är en viktig livskunskap för alla, eftersom åldrandet är universellt. Den berömda amerikanska filmstjärnan Mae West sa: ”Du lever bara en gång men om du gör det rätt, är en gång tillräckligt.” Om lärandet främjar aktivt åldrande borde varje människa skapa ett personligt mästerverk på livets duk.