UX - metoder för att veta istället för att gissa vad användarna vill ha
UX står för User Experience eller användarupplevelse och handlar om hur användare upplever ett system eller en produkt/tjänst. UX handlar också om hur användarna interagerar med systemet eller produkten/tjänsten.
Biblioteksutveckling Östergötland har i uppdrag att bland annat arbeta med kompetensutveckling för folk- och skolbibliotekarier i regionen. Under våren erbjöd de en kurs för bibliotekarier i UX-metoder.
Linda Sävhammar, som arbetar som biblioteksutvecklare med fokus på bland annat digital kompetens, har varit ansvarig för kursen och berättar lite om arbetet.
”Förhoppningen är att genom den här kursen har bibliotekspersonalen fått på sig UX-glasögon och kommer använda de olika metoderna till andra saker de vill utveckla/förändra på sina bibliotek. När man väl börjat ux:a så är det svårt att ta av sig dessa glasögon. Man ser världen på ett annat sätt”, säger hon.
Kursen heter Utveckla med UX och är framtagen av regionbiblioteken i Blekinge/Kronoberg, Region Jönköpings län, Västra Götaland och Östergötland. Den är en fristående fortsättning på kursen Upptäck UX där bibliotekspersonalen fick prova på flera olika metoder inom UX på ett lekfullt sätt. Kursen Utveckla med UX utgår ifrån att bibliotekspersonalen har ett projekt eller område på sitt bibliotek som de vill utveckla med hjälp av UX. Kursdeltagarna följer kursens olika moment som att formulera en utmaning, samla in och undersöka material genom intervjuer, användarresor, med kamera, be en användare visa biblioteket eller liknande. Sedan ska de analysera materialet för att hitta trådar de vill gå vidare med.
”Därefter kommer den roliga delen med idégenerering”, säger Linda. Idégenereringen leder till en prototyp att testa på användarna och där får man in mer information som man kan använda för att utveckla sin prototyp till en aktivitet, ommöblering i biblioteket eller vad det nu är man vill ha hjälp att förändra till det bättre tillsammans med användarna.
De deltagande folkbiblioteken har arbetat med olika projekt, utifrån vad bibliotekspersonalen sett för behov i kommunerna. Bibliotekspersonalen i Rimforsa vill undersöka hur biblioteket kan nå de äldre i Rimforsa och bli mer relevant för den målgruppen. De ska göra detta genom enkäter och intervjuer både på biblioteket och på andra platser i kommunen där de äldre befinner sig.
Finspångs bibliotek inriktar sig på pappor med små barn, eftersom de inte besöker biblioteket i samma utsträckning som mammor med små barn. De har arbetat med en enkät samt och gått utanför biblioteket för att nå icke-användarna.
”Bibliotekspersonalen som gått kursen har upplevt det positivt att följa varandras projekt och att på så sätt bli inspirerade att jobba vidare med sina egna projekt. Det har också varit bra att ha mig som resurs på regionbiblioteket som hejar på och hör av mig för att se hur det gått för dem med projekten”, berättar Linda.
Motala bibliotek ville undersöka hur biblioteket kan nå unga med IF (intellektuell funktionsnedsättning). De har använt sig av gymnasiet för att hitta användarna och det har gett en bra ingång till att nå målgruppen. De har märkt att till denna målgrupp behöver man verkligen fundera kring hur man formulerar sina frågor till exempel, så att det inte blir missförstånd. Det är en utmaning men roligt och givande när man hittar rätt väg!
Ydre bibliotek inriktade sig på de små barnen och på hur biblioteksrummet kan bli mer attraktivt för de yngre och deras föräldrar. Bibliotekspersonalen har bland annat krupit omkring på golvet för att se hur biblioteket ser ut från ett annan perspektiv.
Bibliotekspersonalen i Valdemarsvik upplevde att det var svårt att hitta i biblioteket, så de har jobbat med biblioteksrummet och provat på att göra det lättare att hitta för både besökare och personal. De har tagit hjälp av praktikanter för att göra undersökningen.
Mjölby bibliotek har arbetat med fokus på barn och unga i åldern 10-12 år. För att ta reda på vad ungdomarna efterfrågar genomförde personalen ett antal olika undersökningar med hjälp av UX-metoder. De metoder som användes var enkäter (både till ungdomarna och till andra medarbetare på biblioteket), enskilda intervjuer med ungdomar, en ”tyck-till”-vägg med olika innehåll, observationer av hur ungdomarna använder biblioteksrummet och prototyper i form av ”skogräns” och exempel på möbler som skulle kunna platsa i biblioteksrummet.
Även om kursen är avslutad kommer det bli en uppföljning i höst, berättar Linda. Till dess ska biblioteken ha tagit fram prototyper och kommit i gång med sina projekt. Sedan är det bara att fortsätta UXa i stort som smått!
Anya Feltreuter har arbetat inom folkbiblioteken de senaste 17 åren. I olika roller, men främst som bibliotekschef. Sedan februari 2024 är Anya avdelningschef för Vallabiblioteket, Linköpings universitet. Delar av sin tid arbetar Anya även som bibliotekarie och möter studenter när de söker olika typer av information. Anya är också medlem i den internationella biblioteksföreningen IFLAs sektion Management & Marketing där Anya var ordförande 2019-2023. Anya har ett stort nätverk inom biblioteksvärlden, både nationellt och internationellt. Anya är också EPALE/Erasmus+ ambassadör.
