I veckans blogginlägg ska vi försöka uppskatta hur lång tid det kan ta att kartlägga litteracitetserfarenheter hos en elev inom vuxenutbildning.  

När Skolverket hösten 2020 anordnade ett informations- och inspirationswebbinarium om kartläggningsmaterialet medverkade kartläggare från tre olika verksamheter runt om i Sverige, och de delgav bland annat sina erfarenheter av tidsaspekten. Hur man organiserar kartläggningsarbetet i verksamheten beror på verksamhetens storlek och på tillgängliga resurser – det var verkligen något som framgick tydligt. När det gäller hur kartläggningen ska organiseras, går det  bra att göra vad man kan utifrån de resurser man har på sin arbetsplats. Titta gärna på webbinariet och ta del av presentationen för att få mer kött på benen om organisation av kartläggning hos de tre olika verksamheterna.   

Vad säger lärarhandledningen om tid? 

Enligt lärarhandledningen till kartläggningsmaterialet tar det cirka en timme att genomföra kartläggningssamtalet med en elev. Tiden kan dock variera, bland annat beroende på hur ingående kartläggaren väljer att utforska olika områden och hur utförligt eleven berättar om sina erfarenheter. 

Tiden kan också variera beroende på om kartläggningen innehåller elevuppgifter eller inte. Uppgifter ingår i en lösenordsskyddad del, vilket du kan läsa mer om i ett tidigare inlägg. Om eleven kartläggs i blå ingång, och om uppgiftsmaterialet finns tillgängligt på elevens språk, behöver eleven arbeta med uppgifterna innan samtalet äger rum. Därför är det bra att reservera ytterligare cirka 40 minuter i så nära anslutning till samtalet som möjligt. Utifrån det som inneburit utmaningar för eleven behöver du som kartläggare reservera lite tid för att kunna förbereda kartläggningssamtalet där den muntliga uppföljningen av uppgifterna ingår. Om grön ingång används gör eleven uppgifterna i samband med samtalet, vilket innebär att tiden för att göra uppgifterna är inräknad i de cirka 60 minuter som kartläggningen förväntas ta. 

Tid till för- och efterarbete 

En kartläggare som har blivit väl förtrogen med kartläggningsmaterialet behöver naturligtvis inte lika mycket förberedelsetid som den som ska kartlägga för första gången, men ett visst mått av för- och efterarbete krävs alltid och därför behöver tid avsättas även till det. Det kan vara en fördel att avsätta tid i arbetsschemat för allt för- och efterarbete och för möten mellan kartläggare, undervisande lärare och annan berörd personal, som till exempel studie- och yrkesvägledare, speciallärare, studiehandledare eller rektor. 

I för- och efterarbete i samband med ett kartläggningssamtal behöver kartläggaren göra följande: 

• Kontrollera bakgrundsinformation om eleven. 

• Kontrollera att du har all nödvändig information för att kunna välja lämpligt språk och ingång: grön eller blå. 

• Skicka information till eleven i god tid före kartläggningen och på lämpligt språk. 

• Boka tolkning och informera tolken om kartläggningens syfte och upplägg samt om tolkens roll vid kartläggningen.  

• Ta fram material och kopiera upp eventuella uppgifter. Läs mer om hur du gör i Lärarhandledningen på sid 11. Se även till att tolken får tillgång till uppgifterna under samtalet om dessa används. 

• Sammanfatta kartläggningen och spara dokumentation. 

• Gå igenom kartläggningsresultatet med undervisande lärare. 

Flexibilitet 

De verksamheter som Skolverket har haft kontakt med löste resursfrågan på lite olika sätt. Några verksamheter kunde avsätta en eller två lärarresurser med litteracitetskartläggning som en del av tjänsten och som omfattade cirka två till fyra timmar per lärare och vecka. Andra verksamheter arbetade med kartläggningen inom ramen för kontinuerlig antagning till utbildningen. 

Eftersom kartläggningsbehovet varierar mellan olika perioder är det bra att skapa utrymme för flexibilitet. Försök att uppskatta tidsåtgången för planering, genomförande och efterarbete i samband med kartläggningen och planera sedan in tiden som kan komma att krävas i verksamheten. 

Det är bra att skapa fasta ramar för hur kartläggningen ska gå till och vem som ansvarar för vilka delar. Det är en erfarenhet som lärarna i Skolverkets webbinarium var eniga om. 

Kommentarer  

Dela gärna med dig av dina tankar kring och erfarenheter av kartläggning. Hur gör ni på din skola? För att kunna lämna kommentarer på plattformen behöver du skapa ett konto på plattformen EPALE och vara inloggad. Det kan ta ett par dagar att bli registrerad.  

Vi ses nästa vecka! Jag som har skrivit inlägget på uppdrag av Skolverket heter Ivana Eklund.  

Litteracitetsverkstaden: en blogg och ett nätverk  

Litteracitetsverkstaden är inte bara en blogg, utan även ett framtida nätverk som ska växa. Nätverkets syfte är att du ska kunna komma i kontakt med kollegor runt om i landet för kollegialt stöd och utbyte av erfarenheter kring kartläggning av vuxnas litteracitet. Vill du bli medlem, gå till sidan för nätverket och anmäl dig där.  

Samtliga hittills publicerad inlägg på bloggen Litteracitetsverkstaden hittar du här.  

Har du allmänna frågor om bloggen och nätverket, mejla till litteracitetsverkstaden@skolverket.se.