Även om det finns folkbibliotek i de flesta länder världen över, ser uppdraget väldigt olika ut från land till land. Att bibliotekarier ska arbeta läsfrämjande är grundläggande, men uppdraget som rör källkritik och demokrati är inte lika självklart i alla länder.

I Sverige har folkbiblioteken, enligt bibliotekslagen,  i uppdrag att verka för det demokratiska samhällets utveckling. Det är ett stort uppdrag, som manifesteras i både större och mindre arbetsuppgifter. Att arbeta för att främja demokratin kan handla om alltifrån urvalsfrågor till att vara en mötesplats för diskussioner eller till att handleda och hjälpa till med informationssökning i informationsdisken.

Jag tog kontakt med ett antal bibliotekschefer runt om i landet för att höra hur deras uppdrag förändrats i och med skiftet av det politiska styret på riksnivå, men kanske främst om det blivit några skillnader i det kommunala uppdraget efter valet.

Social hållbarhet nämns som en viktig fråga för folkbiblioteken och kommunerna i sin helhet framöver. De bibliotekschefer jag pratat med tror inte att det blir någon större förändring även om det politiska styret har bytts ut.

En annan viktig fråga för kommunerna är ekonomin. Många kommuner har dragits med  besparingskrav  ett par år och det ser ut att fortsätta likadant de kommande åren, vilket givetvis får konsekvenser för folkbibliotekens verksamhet. Många bibliotekschefer säger att de har effektiviserat de senaste åren och att det inte finns mycket kvar att effektivisera. Ytterligare neddragningar framöver skulle därför behöva innebära att biblioteken drar ner på antal personal eller biblioteksfilialer eller på programverksamhet.

I några kommuner har HBTQ-frågor kommit att diskuterats den senaste tiden. Till exempel finns det kommuner där politiker velat förbjuda sagostunder med dragartister samtidigt som ett sådant beslut skulle gå stick i stäv med den politiskt beslutade värdegrunden. Att liknande saker skulle kunna hända i den egna kommunen är något som några bibliotekschefer känner oro inför när den politiska kartan ritas om. Det finns också på vissa ställen en oro kring hur en strängare politik, vad gäller till exempel migration, kan komma att krocka med bibliotekens värdegrund och inkluderande uppdrag. Ett problem med nytt politiskt styre, som en bibliotekschef påpekade, är att det ibland finns en tendens att frågor som redan utretts en gång ska utredas igen fast på ett lite annat sätt. Det gör att man upplever att verksamheten står och stampar lite i onödan eftersom man hela tiden väntar på något. Frågor som tidigare politiker lovat en lösning på kan också försvinna med nya politiker och nya prioriteringar.

En farhåga som lyfts av några bibliotekschefer är att nya politiker inte är så insatta i nämndens frågor, utan att det tar ett ta för tjänstepersonerna att utbilda dem så att de givande diskussionerna och samarbetena kan komma igång.

Där jag arbetar har vi sedan flera år tillbaka ett samarbete mellan biblioteken i regionen. Det finns många fördelar med att samarbeta – till exempel blir det mer effektivt när vi kan driva upphandlingar tillsammans eller dela på kompetens inom särskilda områden – men det är också en fördel med samarbete för att kunna driva en kontinuerlig verksamhet. Frågor som beslutats politiskt blir svårare att förändra när de beslutats av politiker i flera kommuner gemensamt. Just samarbeten mellan kommuner är något  några bibliotekschefer i de kommuner som ännu inte har liknande samarbeten nämner som prioriterade frågor för framtiden. Även frågor som rör meröppna bibliotek och kombinerade bibliotek och medborgarkontor är frågor som bibliotekscheferna tror kommer diskuteras den kommande mandatperioden.

Några bibliotekschefer menar att idrottsfrågor fått större fokus de senaste åren och att kulturen hamnat lite i bakgrunden. 

De senaste åren har folkbiblioteken kunnat söka extra medel genom regeringens satsning Stärkta bibliotek. Många kommuner har använt bidraget till att satsa extra på de prioriterade målgrupperna – barn/unga, personer med annat modersmål än svenska och personer med funktionsvariation. Eftersom bidraget kunnat sökas för allt ifrån att göra om i lokalerna, till att hålla i särskild programverksamhet eller att projektanställa personal för särskilda satsningar har effekterna av Stärkta bibliotek sett väldigt olika ut i olika delar av landet.

I den nya regeringens budget, som presenterades i dagarna, finns Stärkta bibliotek kvar men har halverats.  Möjligheten att söka bidrag för särskilda satsningar och projekt påverkar naturligtvis vilken verksamhet som folkbiblioteken kan driva under året.

Eftersom Stärkta bibliotek fokuserat särskilt på de prioriterade målgrupperna kan det finnas en risk att  den kommunala politiska inriktningen kommer bli tydligare även i biblioteksverksamheten när dessa medel om dessa medel inte lägre går att söka i samma omfattning.

Anya Feltreuter är bibliotekschef för Mjölby bibliotek som består av huvudbiblioteket i Mjölby, meröppna filialbibliotek i Skänninge, Mantorp och Väderstad samt biblioteksverksamhet på Kriminalvårdsanstalten i Skänninge. Anya är också en av kontaktpersonerna för Svensk Biblioteksförenings expertnätverk  för folkbibliotekschefer samt Standing Committee Member i IFLAs (International Federation of Library Assosciations) Management & Marketing Section. Anya är särskilt intresserad av frågor som rör ledarskap, demokrati och vuxnas lärande.