Vikten av att känna till den nyanlända vuxnas tidigare kunskaper, färdigheter och kompetenser i och utanför hemmet för att kunna planera elevens utbildning och undervisning betonas ofta av Skolverket. Eftersom en kartläggning som synliggör dessa sker i form av ett samtal mellan kartläggaren och eleven, blir språkfrågan högst aktuell. Särskilt när kartläggningen sker på elevens starkaste språk. 

Språk i kartläggningsmaterialet 

Skolverkets kartläggningsmaterial innehåller delar som är översatta till tio olika språk. Främst handlar det om den delen som innehåller elevuppgifter (läs mer i lärarhandledningen på sidan 7), men inför kartläggningssamtalet finns det även ett informationsbrev till eleven. 

Kartläggning med tolk 

Det är meningen att kartläggningen ska genomföras på elevens starkaste språk och därför behövs det någon som tolkar. Det kan vara en yrkesverksam tolk eller språkkunnig personal på skolan, till exempel en modersmålslärare, modersmålsstödjare eller handledare i modersmål. Det är viktigt att påpeka att kartläggningen inte fokuserar på elevens befintliga språkkunskaper i svenska, utan att intresset ska riktas mot elevens starkaste språk och de erfarenheter av litteracitet som eleven har, inklusive vilka strategier eleven brukar använda sig av för att hantera skrift i olika sammanhang – både analogt och digitalt. Det är till exempel relevant att få höra hur en elev som ännu inte har lärt sig att läsa och skriva gör för att använda sms. Det ställs också frågor som handlar om vilka digitala verktyg eleven använder i sin vardag, till vad och på vilka språk. Det finns alltså en bredd i vilka ämnen frågorna i samtalsunderlaget täcker och en tolk är därför till stor hjälp. 

När det gäller elevuppgifterna, är syftet inte att göra en kvantitativ poängsammanställning av svaren, utan en kvalitativ bedömning av elevens styrkor och resurser. 

Den som tolkar 

Personen som ska tolka vid kartläggningen spelar alltså en viktig roll och hen behöver förbereda sig, bland annat genom att i förväg läsa igenom de svenska versionerna av samtalsunderlaget för grön respektive blå ingång. Det kan vara en bra idé att eventuellt diskutera begrepp som kanske inte låter sig direktöversättas. Om elevuppgifterna används i kartläggningen, behöver den som tolkar bekanta sig även med dem (på respektive språk). 

Det innebär dels att kartläggaren måste ge tolken tillgång till materialet, dels att tolken behöver informeras om syftet med kartläggningen och hur den är upplagd. En annan viktig sak i sammanhanget är att den som översätter på djupet förstår sin roll vid samtalet, nämligen att underlätta kommunikationen mellan kartläggaren och eleven. Skolverket har tagit fram ett dokument som heter ”Till dig som ska tolka” och som innehåller en lista med punkter som kan vara till hjälp och stöd. Man kan säga att ju bättre insatt tolken är i kartläggningsmaterialet och i kartläggningens syfte, desto effektivare blir kartläggningen.  

Frågan om bemötande 

Ett professionellt bemötande som visar eleverna respekt som de vuxna, kompetenta personer de är har stor betydelse för känslan av inkludering, den egna identiteten och i förlängningen hela studieframgången (läs om vinster med kartläggningen i ett tidigare inlägg). Det är alltså bland annat därför som det är önskvärt att en tolk bistår vid kartläggningssamtalet, så att eleven kan göra sin röst hörd och delta på sina egna villkor. Målet är ju ett så öppet och utforskande samtal som möjligt och det gäller även att vara lyhörd för när eleven av någon anledning inte vill berätta mer.   

Kartläggning utan tolk 

Trots att resultatet av kartläggningen blir bättre om det finns någon som kan tolka under kartläggningssamtalet, så är verkligheten inte alltid sådan att en tolk finns tillgänglig ens på telefon eller distans. I så fall får kartläggaren försöka att göra kartläggningen på svenska så gott det går. Fyra ord bör vara ledstjärnor: förberedelse, respekt, resursperspektiv och lyhördhet. 

Kartläggningssamtal i sfi- och sva-undervisningen 

Litteracitetsverkstaden vill också tipsa om att det ingår ett avsnitt om kartläggning i stödmaterialet Grundläggande litteracitet för vuxna andraspråksinlärare. Enligt det stödmaterialet frågar kartläggaren eleven om familj, yrke, skolgång, fritidsintressen samt tidigare kunskaper och erfarenheter, det vill säga allt som är intressant för elevens kommande studier. Formuläret för inledande kartläggning som erbjuds här är mindre omfattande än det som finns i Kartläggningsmaterial för nyanlända vuxna − litteracitet, men även i det stödmaterialet rekommenderas det att använda tolk. 

Kommentarer 

Dela gärna med dig av dina tankar kring och erfarenheter av kartläggning. Hur gör ni på din skola? För att kunna lämna kommentarer på plattformen, behöver du skapa ett konto på plattformen EPALE och vara inloggad. Det tar ett par dagar att bli registrerad.

Vi ses igen nästa vecka! Jag som har skrivit inlägget på uppdrag av Skolverket heter Ivana Eklund. 

Litteracitetsverkstaden: en blogg och ett nätverk 

Litteracitetsverkstaden är inte bara en blogg, utan även ett framtida nätverk som ska växa. Nätverkets syfte är att du ska kunna komma i kontakt med kollegor runt om i landet för kollegialt stöd och utbyte av erfarenheter kring kartläggning av vuxnas litteracitet. Vill du bli medlem, gå till sidan för nätverket och anmäl dig där. 

Har du allmänna frågor om bloggen och nätverket, mejla till litteracitetsverkstaden@skolverket.se.