Jag heter Margot Lindmark och har blivit inbjuden av Skolverket att gästblogga på Litteracitetsverkstaden. Jag har arbetat som sfi-lärare i Hudiksvall sedan början av 2000-talet och har länge intresserat mig för, och arbetat med, elever med kort eller ingen utbildningsbakgrund. Jag är också arbetslagsledare för sfi, som har cirka 200 elever. På senare år har andelen elever i studieväg 1 ökat.  

Vi försöker tillsammans i arbetslaget utveckla vårt arbetssätt, så att fler elever ska ha möjlighet att klara kurserna. En särskild utmaning är de elever som inte läser och skriver på sitt eget språk. De har en lång och mödosam väg framför sig och möts ofta av oförståelse från vårt samhälle. Det tas för givet att alla har tillgång till skriftspråket. 

Jag fick möjligheten att delta i referensgruppen som var med och tog fram Skolverkets  kartläggningsmaterial för nyanlända vuxna, och i samband med utprovningarna började vi använda litteracitetskartläggningar för våra nybörjarelever inom sfi. Jag kartlägger i första hand de elever som börjar i vår alfabetiseringskurs, där jag även undervisar. 

“Vi möts som två vuxna individer”

Tänk dig att du definieras av det du inte kan. Du är illitterat. Du är analfabet. Du sitter i klassrummet och du kan inte. Är det din identitet? 

Jag ser en kvinna framför mig i klassrummet. Hon kämpar med de ovana ljuden och försöker få ihop dem till ord. Det går så oerhört långsamt framåt. Det som verkade gå riktigt bra i går, fungerar inte alls i dag. 

I kartläggningssamtalet har hon berättat för mig om sitt yrkesliv. Hon började arbeta redan när hon hade små barn, först som kock på en hotellrestaurang och sedan som sjukvårdsbiträde på förlossningsavdelningen på ett sjukhus. Hon gick inga kurser, utan lärde sig arbetet på arbetsplatsen genom att andra visade henne hur hon skulle göra. Arbetet krävde inga läs- och skrivkunskaper, men hon lärde sig att skriva sitt namn, så hon slapp sätta ett tumavtryck när hon skulle få sin lön. 

Om jag kan se henne som den kompetenta person hon är, kan jag också se vilka möjligheter till utveckling och inlärning hon har. Genom tolken i vårt kartläggningssamtal har jag kunnat lyssna på henne och höra när hon berättar om sina erfarenheter och kunskaper. Vi möts som två vuxna individer. 

Bättre inlärningsklimat med trygga elever

När en elev får möjlighet att presentera sig och berätta om sig själv på sitt starkaste språk under kartläggningssamtalet känner eleven sig sedd. Detta ger eleven en trygghet i klassrummet. Det här blir extra viktigt för de elever som saknar utbildning och troligen har en lång väg framför sig innan de kan uttrycka sig och föra ett djupare samtal på svenska. Med trygga elever får vi ett bättre klimat i klassrummet och det gynnar i sin tur inlärningen.

Förväntningar har betydelse för studieresultat och måluppfyllelse

När du vet att den person du har framför dig bär med sig olika kunskaper och erfarenheter förväntar du dig att hen ska klara av att lära sig prata, läsa och skriva på svenska. Det kan vara mödosamt, men ni vet båda att det är möjligt. 

När du bara ser någon med stora svårigheter är risken stor att dina förväntningar på resultat blir obefintliga. Att inte ha några förväntningar på en elevs förmåga minskar möjligheten för eleven att lyckas med studierna. 

Förväntningarna måste förstås stå i relation till vilket utgångsläge eleven har. Att ha för höga krav gynnar inte heller inlärningsprocessen. De mål och delmål vi sätter upp måste kännas möjliga att uppnå. När vi får ta del av våra elevers bakgrund kan vi ställa rimliga krav och mål som blir begripliga för eleven. 

Berikande kunskaper för läraren

Kartläggningssamtalet ger oss en liten inblick i en annan människas liv. Det är spännande och intressant. Samtalen ger oss också en bättre förståelse av elevernas tidigare tillvaro och vi får kunskaper om andra samhällen och kulturer direkt från källan. Det berikar oss både som personer och som lärare.   

Arket är inte tomt utan fyllt med tecken som jag har fått hjälp med att tyda i kartläggningssamtalet. Det är heller inte fullt, utan där finns gott om utrymme kvar att fylla. Nu skrivs nästa kapitel i elevens liv och de nya kunskaper hen erövrar behöver haka i och bygga vidare på det som hen bär med sig sedan tidigare.