Projektgruppen i Digital Solutions for Applied Heritage

Hur kan museer stimulera livslångt lärande och delaktighet med hjälp av digitala verktyg? Det är en fråga som Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik (NCK) för närvarande undersöker i ett Erasmus+ finansierat projekt tillsammans med aktörer från Sverige, Finland och Estland. Projektet heter Digital Solutions for Applied Heritage – Exploring Transnational Learning Opportunities. Som ett resultat av Covid19, behövde museer snabbt finna digitala lösningar för att kunna nå ut, väcka engagemang och stimulera lärande. Många museer fann kreativa lösningar som hjälpte dem bibehålla en relation till sina besökare trots pandemin. Nu när restriktionerna har lättat finns det ett behov i att titta på vad vi kan lära av dessa spontana lösningar för att bygga något mer hållbart och långsiktigt. Många i projektet arbetar med att experimentellt ta fram och pilottesta olika digitala eller hybrida digitala pedagogiska program. Vi är inom projektet särskilt intresserade av hur digitala verktyg kan stimulera aktivt deltagande och vad vi kallar ett transnationellt lärande, dvs. ett lärande som bygger broar över nationsgränserna genom att knyta samman personer från olika länder och genom att fokusera på teman som migration, rörelse och flykt.

Inom projektet har NCK genomfört en enkätundersökning med uppföljande intervjuer till museer i Sverige, Finland och Estland. I undersökningen sökte vi svar på hur museer ställt om digitalt, vilka digitala lösningar som använts för att stimulera lärande, och om, och i så fall hur, de lyckats med att få deltagare aktiva som medskapare. Enkäten har svarats av 85 museer (37 i Sverige, 31 i Estland och 17 i Finland), och vi har hittills hunnit göra längre intervjuer med åtta museianställda i de tre länderna, med planer på fler samtal. Enkäten visar vilka som är de mest populära verktygen: bland annat nämndes Youtube för streaming av föredrag och visningar, Zoom/Teams för att stimulera dialog och möten, samt Facebook för marknadsföring via sociala medier. När det kommer till medskapande och aktivt deltagande var det ungefär 50% av museerna som arbetar i det syftet, men då främst mot skolbarn och ungdomar. Det visade sig att det är i jämförelse ovanligt att försöka skapa aktiv delaktighet med digitala verktyg i aktiviteter som riktar sig mot äldre eller nyanlända – där tycks det digitala lärandet bli mer enkelriktat. Det finns alltså potential att göra mycket mer med digital pedagogik hos museer, inte minst kopplat till viktiga samhällsfrågor såsom livslångt lärande, aktivt åldrande och integration. Alltså, knutet till det informella lärandet som ligger utanför skolundervisningen.

Det dök upp flera tips som kan vara bra att ha i åtanke i anslutning till det digitala lärandet. Här är några av dem:

1. Trots att lärandet sker digitalt kan många olika sinnen stimuleras: känsel, doft, ljud, syn, smak. Klipp kan spelas in där olika ljud, såsom av trafik, djur eller musik, spelar en väsentlig roll i lärandet. Även fysiska objekt kan inkorporeras. Det är sannolikt att alla fem sinnena kommer att spela en allt större roll i framtidens digitala lärande, vilket också betonas av museiforskaren Sandro Debono: “Taking the five senses as the essential elements of the ideal museum experience, the authenticity of digital soundscapes, or lost voices recovered from distant histories, can be as authentic as a painting hanging in a physical museum space.” (Debono 2021: 162)
2. Kroppen kan också spela en roll för kommunikation och interaktion (t.ex. genom olika rörelser såsom tummen upp eller att resa sig upp från stolen) även fast personen sitter framför datorn. Det ökar känslan av att vara närvarande, och kan även skapa kommunikation och interaktion med personer som inte pratar ens eget språk, vilket har potential att leda till mer gränsöverskridande möten.
3. Arbeta gärna med live-upplevelser så mycket som möjligt, då det möjliggör interaktion och känslan av att man kan påverka. Var inte rädd för det spontana och det som inte är planerat. Live-upplevelser kan komplimenteras med videoinspelningar och ljudklipp.
4. Arbeta så nära som möjligt den målgrupp du vill nå ut och inspirera för att hitta digitala eller hybrida upplägg som är relevanta för dem. Ett inspirerande exempel är Naturhistoriska riksmuseets nära dialog med lärare i framtagandet av pedagogiska program, där de har regelbunden kontakt med lärare via en aktiv grupp på Facebook som kontinuerligt testar och ger inspel på upplägg.
5. Inspiration kan komma från flera håll. Konferenser och nätverk är viktiga, men glöm inte att också finna inspiration från den målgrupp du vill nå ut till och påverka.
6. Det behöver inte vara så komplicerat! Enkla lösningar i digital pedagogik kan också fungera mycket bra.

Ovan är bara några av de insikter vi lärt oss via vår undersökning, och fler kommer i den handbok i digital pedagogik för museipedagoger som vi arbetar på att ta fram som en del av vårt projekt.

Vi har noterat en oro bland museipedagoger efter att restriktionerna lyft angående vilken roll det digitala kommer att ha för lärandet nu när det tycks finnas en digital utmattning bland många. Här tror jag att det kan vara nyttigt att lyfta blicken och vidga perspektiven. Sandro Debano skriver övertygande: “The rise of the millennial generation, often referred to as ‘digital natives’ due to their early and elevated usage of and familiarity with the digital world, points to the potentially sustained and rapid growth of digital experiences within the museum ecosystem.” (Debano 2021: 161) Vidare kommer det digitala göra det möjligt att nå ut till personer som annars inte hade nåtts, vilket också ger potential att nå en publik som till och med är global. För detta krävs dock kreativt tänkande och en långsiktighet som för närvarande inte institutionaliserats på många av de museer som deltagit i vår undersökning, vilket också bekräftas i andra studier på europeisk, amerikansk och global nivå (såsom det beskrivs i ICOM  2020, Knights Foundation 2020; American Alliance of Museums 2021; NEMO 2021). En prioritet för museer bör därmed vara att ta fram hållbara, långsiktiga och framtidsmedvetna (Wollentz 2021) strategier för digitalt lärande.

Gustav Wollentz, PhD

Forskare och projektledare på Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik

Referenser

American Alliance of Museums. 2021.  Trendswatch- Navigating a disrupted Future.  https://www.aam-us.org/wp-content/uploads/2021/02/2021_TrendsWatch_V1_f…

Debono, Sandro. 2021. Thinking Phygital: A Museological Framework of Predictive Futures, Museum International,73:3-4, 156-167, DOI: 10.1080/13500775.2021.2016287

ICOM. 2020. Museums, museum professionals and COVID-19. https://icom.museum/wp-content/uploads/2020/05/Report-Museums-and-COVID-19.pdf

Knights Foundation. 2020.  Digital Readyness and Innovation in Museums. https://knightfoundation.org/wp-content/uploads/2020/10/Digital-Readine…

NEMO. 2021.  Follow-up survey on the impact of the COVID-19 pandemic on museums in Europe.  Final Report. https://www.ne-mo.org/fileadmin/Dateien/public/NEMO_documents/NEMO_COVI…

Wollentz, Gustav. 2021. Hur framtidsmedvetna är svenska länsmuseer?. UNESCO Chair on Heritage Futures,Linnéuniversitetet.