Burn out eller burn in?
Att vara lärare inom vuxenutbildning är en fantastisk men samtidigt krävande uppgift. Lärare möter olika elever, vuxna individer som befinner sig i ett nytt land utan fullständig språklig förståelse. Dessa elever känner sig ofta som barn när de ställs inför situationer de inte helt förstår, och samtidigt försöker de anpassa sig till den nya miljön. Att hantera detta kräver inte bara didaktisk skicklighet från läraren utan även en betydande mängd energi och tid. Det är därför inte överraskande att lärare inom vuxenutbildning upplever ökad utmattning i dagens läge.
Känner du igen situationen när du har mycket att göra och bestämmer dig för att rätta ett par skrivuppgifter under pausen mellan två möten? Eller när du sitter på ett möte och samtidigt försöker hantera mejlet eller rätta elevernas skrivuppgifter? Vad händer med ditt nervsystem i dessa ögonblick? Det ökar i aktivitet. Du ställer höga krav på ditt nervsystem genom att försöka uppnå resultat för två uppgifter på den tid som är avsedd för en. Ditt hormonsystem svarar genom att utsöndra mer adrenalin och kortisol för att öka din energinivå för att klara av denna påfrestning. Du hamnar i ett "fight and flight"-läge. Det är förståeligt om detta händer en gång om året – systemet återhämtar sig smidigt. Men vad händer om det sker regelbundet?
Deb Dana, en kliniker och specialist inom komplex trauma, har utvecklat verktyg för att förstå nervsystemet och hur man kan reglera det baserat på Polyvagal-teorin. Hon illustrerar hur vårt nervsystem reagerar på olika stimuli genom att använda "Autonomic ladder", som delas in i tre steg: Ventral Vagal, Sympatiskt och Dorsal Vagal. När allt är lugnt befinner sig nervsystemet i det ventrala vagalet, vilket är optimalt för homeostas, alltså ett balanserat liv. Vid stress aktiveras systemet och går in i "fight and flight"-läge. Om man fastnar i detta tillstånd faller man så småningom in i det dorsala vagal tillståndet eftersom det inte finns tillräckligt med energi kvar för att hålla sig i aktivt läge. Detta är precis vad vi menar med "att gå in i väggen".
Jag finner den här kunskapen mycket användbar för att förstå att en promenad i skogen eller att delta i ett extra qigongpass, utan att tänka på jobbet, är lika viktigt som att prestera i arbetsuppgifterna. Det jag gör för mig själv lyfter mig upp till det ventrala vagalet, och från det tillståndet kan jag uppnå mycket mer jämfört med om jag bara pressar mig själv. Men hur många lärare känner till och använder denna kunskap?
Personligen praktiserar jag qigong och förstår hur effektivt det är för att snabbt skifta från stress till lugn. Jag bjuder in mina kollegor på skolan till en qigong-stund och märker att de tenderar att offra denna avslappningsstund just när de behöver den som mest. Är det bara mina observationer, eller har du också lagt märke till det? Det är förståeligt eftersom vi ofta tror att något annat är viktigare än vår egen välmående, särskilt i läraryrket där vi är satta att hjälpa andra människor.
Innerst inne vet du att det inte är okej, men ändå gör du det. Hur många gånger har du valt att arbeta istället för att ta en paus, att offra en skogspromenad eller yogapass för att bli klar med något som du anser vara mycket viktigt? Ordet "tänker" är boven i dramat. Som Kay Pollack, den omtyckta filmregissören, sa: "Jag påverkas endast av de tankar jag själv väljer att tänka". Hur många gånger har du snurrat tankarna i huvudet att det är mycket nu, och ju längre de snurrar desto mer förvandlas det till enormt mycket och sedan till extremt mycket? Även om du väljer att ta en skogspromenad, fortsätter tankarna snurra ändå! Det har kanske inte hänt dig, det har i alla fall hänt mig. Då kan det hända att vi bränner ut oss i "fight and flight"-läge, och vårt eget nervsystem stänger in oss i vårt eget inre fängelse. Vi "burn in" - inte "burn out".
Mindfulness inom utbildning blir alltmer aktuellt, särskilt som ett verktyg för att bevara lärarnas hälsa. Vad kan vi börja med? Kan det vara första steget att internalisera Kay Pollacks uttalande: "De tankar som jag inte tänker kan inte påverka mig"? Och börja bygga upp mindfulness-oaser på vuxenskolor.
Irina Sadakova,
Lärare i svenska som andraspråk, qigongutövare, Compassionate Inquiry medveten pedagog och EPALE Ambassadör.
Källor:
