I förra veckans inlägg presenterade vi kartläggningsmaterialets olika delar och berättade om hur en kartläggning av nyanlända vuxnas litteracitetserfarenheter går till. I detta inlägg får du veta ännu mer om hur du kan använda materialet och du kan även läsa om nyttan och vinsterna med en litteracitetskartläggning.

Kartläggningsmaterialet: arbetsflödet i korthet 

1. Ta reda på relevant bakgrundsinformation om eleven när det gäller språk, utbildning och arbete. Kartläggningsmaterialet kan användas oavsett elevens bakgrund, språk och tidigare erfarenheter av skrift. 

2. Bestäm vilket språk och vilken ingång (grön eller blå) som ska användas vid kartläggningssamtalet. Mer info finns i lärarhandledningen. 

3. Låt eleven göra uppgifterna utifrån respektive ingång. Uppgifterna i blå ingång ska göras före kartläggningssamtalet. Uppgifterna i grön ingång ska eleven göra tillsammans med kartläggaren under samtalet. Uppgifterna finns på tio språk och är avsedda att fungera som komplement till samtalet. Kartläggningen kan genomföras även utan uppgifter, till exempel om uppgifterna inte finns på elevens starkaste språk. Den svenska versionen av uppgifterna är endast avsedd som referensmaterial till kartläggaren. (Obs! Uppgiftsmaterialet är skyddat, inloggning till Bedömningsportalen krävs.) 

4. Genomför kartläggningssamtalet – använd samtalsunderlaget för grön respektive blå ingång. Materialet ger dig vägledning. Utgå från uppgifterna som eleven eventuellt har gjort. Du kan byta ingång under samtalets gång om det visar sig behövas.  

5. Sammanfatta vad som har kommit fram under samtalet i dokumentet Sammanfattning av kartläggning. Se till att samtliga lärare som undervisar eleven får tillgång till resultatet av kartläggningen. 

Resultatet av kartläggningen: Det här använder du det till! 

När du har gjort kartläggningen och har sammanfattningen av resultatet i din hand, har du ett utmärkt underlag för 

• att komplettera elevens individuella studieplan 

• att individanpassa undervisningen utifrån elevens behov, förutsättningar och intressen. 

Alla elever inom kommunal vuxenutbildning ska ha en individuell studieplan (ISP) och det är huvudmannen som enligt skollagen ansvarar både för att den finns och att den blir tillgänglig för såväl läraren som eleven. Eftersom det är meningen att en ISP ska ge eleven en tydlig bild av planerade studier utifrån individuella mål, behov och förutsättningar, ligger det nära till hands att en väl genomförd kartläggning är en god grund för en fungerande och användbar ISP. Enligt riktlinjerna ska en ISP tas fram i samverkan med eleven och i nära anslutning till antagningen, så det uppstår tidigt ett uttalat behov av ett kartläggningssamtal med eleven. I nuläget reglerar skollagen endast individuella studieplaner, men att en ISP finns betyder inte per automatik att den också fungerar ändamålsenligt. 

Vinster med kartläggning ur ett pedagogiskt perspektiv 

I Skolverkets inspirationswebbinarium, som vi också skrev om i förra inlägget, ges bland annat en sammanfattande bild av pedagogiska vinster som kartläggare i tre olika sfi-verksamheter har noterat. De nämner till exempel att de blev varse behovet av anpassad pedagogik på olika studievägar på sfi och att de tack vare tidiga och effektiva stödåtgärder även kunde notera snabbare genomströmning och större måluppfyllelse. En annan viktig effekt som de lyfter i webbinariet är att lärare tack vare arbetet med kartläggningsmaterialet började utveckla ett gemensamt språkbruk och en gemensam begreppsapparat kring litteracitet. 

Här nedan följer en översikt av generella fördelar med att göra en litteracitetskartläggning: 

• Lärare får större kunskap om elevens litteracitetserfarenheter på deras starkaste språk och vilka strategier för lärande de besitter. 

• Digital litteracitet lyfts fram − lärare får syn på elevernas digitala kompetens. 

• Elever i behov av stöd upptäcks tidigt, liksom typ av behov, vilket ger större möjlighet till individanpassningar på grupp- och individnivå. 

• Elever känner sig sedda, bekräftade, professionellt bemötta och inkluderade. 

• Elevernas styrkor lyfts fram − det stärker självkänslan och är positivt för den egna identiteten. 

• Information om elevernas specifika erfarenheter, mål och utbildningsbehov kommer fram tidigt  

Kommentarer 

Dela gärna med dig av dina tankar kring och erfarenheter av kartläggning. Hur gör ni på din skola? För att kunna lämna kommentarer på plattformen, behöver du skapa ett konto på plattformen EPALE och vara inloggad. 

Vi ses nästa tisdag igen! Jag som har skrivit inlägget på uppdrag av Skolverket heter Ivana Eklund. 

Litteracitetsverkstaden: en blogg och ett nätverk

Litteracitetsverkstaden är inte bara en blogg, utan även ett framtida nätverk som ska växa. Nätverkets syfte är att du ska kunna komma i kontakt med kollegor runt om i landet för kollegialt stöd och utbyte av erfarenheter kring kartläggning av vuxnas litteracitet. Vill du bli medlem, gå till sidan för nätverket och anmäl dig där.  

Har du allmänna frågor om bloggen och nätverket, mejla till litteracitetsverkstaden@skolverket.se.