Av Dorthe Kirkgaard Nielsen – länk till LinkedIn-profil - för EPALE Danmark

Utbildning är avgörande för inkluderingen av utsatta grupper i samhället. Av just detta skäl har det danska kriminalvårdssystemet under flera år erbjudit många olika utbildningskurser för vuxna intagna i fängelser och ungdomshäkten i Danmark. 

Utbildning är en väg ut ur kriminalitet, en väg till självständighet och ett sätt att bli en del av ett demokratiskt samhälle som alla andra, baserat på en gemensam referensram.

”Vårt mål med fängelseutbildningen är detsamma som med alla andra sysselsättningstjänster – att de intagna inte återfaller i kriminalitet efter frigivningen”, säger Maja Borch Hansen, utvecklingskonsult inom kriminalvården. 

I Danmark drivs fängelser och häkten av kriminalvården, och utbildningsmöjligheterna i kriminalvårdssystemet fastställs i nationell lagstiftning genom Straffuldbyrdelsesloven och Beskæftigelsesbekendtgørelsen. Kriminalvården får medel från finansministeriet för förebyggande av kriminalitet – däribland utbildning. 

”Behovet av utbildning varierar från år till år beroende på de intagna”, förklarar Maja.

De tillgängliga kurserna

I häkten har de intagna rätt till sysselsättningstjänster – däribland utbildning. I fängelserna har de intagna rätt och skyldighet att vara sysselsatta 37 timmar i veckan.

”En intagen kan både arbeta i en verkstad och ta lektioner i danska. Andra ägnar alla 37 timmarna åt utbildning”, säger Maja Borch Hansen. 

Både AVU – allmän vuxenutbildning, FVU – förberedande vuxenutbildning och OBU – dyslexiutbildning för vuxna erbjuds i både häkten och fängelser. FGU – förberedande grundutbildning för unga, HF och individuella HF-ämnen samt AMU-yrkesutbildningskurser för vuxna erbjuds också i både häkten och fängelser. 

Kriminalvården har anställt egna utbildningsrådgivare och ungefär 70 utbildade lärare. Kriminalvården anskaffar HF-kursen antingen genom att låta det lokala vuxenutbildningscentrumet (VUC) tillhandahålla lärare, eller genom distanslärande. AMU-kurserna tillhandahålls antingen av närmaste AMU-leverantör eller av den lokala AMU-skolan som godkänner en specialkurs, där kriminalvårdens egna arbetsledare eller speciallärare undervisar. 

Inom ramen för AMU-kurserna har kriminalvården också vissa offentlig-privata samarbeten (OPS) baserade på avtal med privata företag. Ett exempel kan vara ett lokalt murarföretag, som skickar ut en anställd för att hålla i en AMU-godkänd murarkurs. 

”Så vi erbjuder inte bara sysselsättning, vi ger också de intagna verkliga färdigheter som de får ett intyg på. Samtidigt kan den anställde från det privata företaget hitta intagna som företaget skulle kunna anställa när de släpps några månader senare. Så ibland leder kurserna också till jobb vid frigivningen”, säger Maja Borch Hansen. 

Vissa fängelser erbjuder också EUD-yrkesutbildningskurser – normalt grundkurs 2 – inom exempelvis byggnadsmåleri, gastronomi, jordbruk och mekanik. 

Om de intagna befinner sig på öppen anstalt kan de också gå en kurs utanför anstalten.

Vi ger de intagna modet att gå en utbildning

Kriminalvårdens utbildningar är gratis för de intagna, och alla intagna kan i allmänhet få utbildning, som normalt sker i mindre grupper. 

”Alla intagna kan få utbildning om de har ett verkligt behov. Under vissa omständigheter kan det dock vara svårt att gå en utbildning. Exempelvis om personen måste befinna sig i isolering eller eftersom personen har beteendeproblem som förhindrar samvaro med andra”, förklarar Maja Borch Hansen. 

Straffets längd och behovet av utbildning spelar också in, eftersom det är stor skillnad mellan de tillgängliga alternativen beroende på om straffet är fyra månader eller tolv år. 

”Vår främsta uppgift är att ge de intagna modet att gå en utbildning. Få dem att ta tag i sitt liv och tro på att de kan skaffa en utbildning. Men ibland är det så att den intagne har haft 15 år av dåliga utbildningserfarenheter, och vi har fyra månader på oss i en öppen anstalt. Då är det inte mycket vi kan göra utöver att ge dem yrkesmässig insikt och hjälpa dem att hitta en ny väg framåt”, säger hon.

Det handlar om motivation

Vägen till utbildning för de intagna börjar med en LS/RNR-bedömning, som görs för alla intagna. Bedömningen görs för att fastställa risken för återfall i kriminalitet och eventuella områden som kräver insatser för att hålla risken för återfall så låg som möjligt.

”Det kan röra sig om behandling på grund av drogmissbruk, kognitiv terapi eller utbildning. Om vi upptäcker att den bästa vägen framåt är utbildning bokas den intagne in för ett samtal med en av våra utbildningsrådgivare för att tillsammans hitta rätt kurs. De intagnas kunskaper testas också i olika ämnen, för även om de har gått i skolan kan de ha glömt allt de har lärt sig, särskilt om de exempelvis har rökt gräs under de senaste tio åren.”

De intagna har alla möjliga problem från det förflutna, och även om de själva ser att utbildning är vägen ut ur kriminalitet kan de först behöva få sitt missbruk under kontroll, genomgå kognitiv terapi och få ett hum om vad det innebär att börja studera igen.

”Flera saker kräver ofta arbete innan en intagen är förmögen att gå en utbildning och ha behållning av den. Du kan vara en studiebegåvning, men om du inte kommer ur sängen, närvarar på lektionerna och gör dina hemläxor är det meningslöst. Så en viktig uppgift för fängelselärare är att motivera dem – det är en socialutbildande uppgift som hjälper de intagna att förbereda sig för utbildning”, säger Maja Borch Hansen. 

Säkerheten kommer alltid i främsta rummet 

De många olika utbildningsalternativen är en stor fördel för de intagna, eftersom många av dem inte har någon användbar utbildning att falla tillbaka på. Maja ser också en växande efterfrågan på utbildning. 

”I dag kan du inte få jobb utan utbildning – oavsett om det handlar om olika AMU-intyg, och de intagna är medvetna om det, men vår organisation har vissa begränsningar”, säger hon.

”Även om vi erbjuder många olika kurser är vi fortfarande ett fängelse – inte en utbildningsanstalt. Så säkerheten kommer alltid i främsta rummet, och detta kan ibland orsaka problem med kvalifikationer och programnivåer. Av säkerhetsskäl har exempelvis inga intagna tillgång till dator, vilket innebär vissa begränsningar när det gäller några av kurserna och nivåerna, t.ex. matte där du måste använda digitala hjälpmedel”, tillägger Maja. 

De svåra övergångarna

Gruppens storlek i de olika kurserna varierar – beroende på säkerheten på den berörda platsen. Grupperna är dock alltid mycket mindre än vid vanliga utbildningsanstalter. 

Problem kan uppstå just på grund av att det är så många deltagare i kurserna när de intagna börjar gå en utbildning efter frigivningen.

”Somliga hoppar av utbildningen eftersom de inte kan vara i en annan miljö med för många studenter”, säger Maja.

Övergångarna brukar vara svåra, varför kriminalvården måste samarbeta nära både med kommunala myndigheter och med civilsamhällesorganisationer som Café Exit, som kan stödja de intagna efter frigivningen. 

Trots svårigheterna tvivlar dock inte Maja på att utbildning under fängelsevistelsen har ett enormt inflytande på återanpassningen. 

”Utbildning kan göra fängelsevistelsen lugnare och ger de intagna möjlighet att ägna tid åt något vettigt. Efter frigivningen är utbildning en väg ut ur kriminalitet, en väg till självständighet och ett sätt att bli en del av samhället, där du bidrar, har ett jobb, hjälper dina barn med hemläxan och kan skriva till myndigheterna”, säger Maja. 

En ny livsväg

För 37-årige Kasper Asmussen gjorde utbildningen under en fängelsevistelse verklig skillnad. Den gav hans liv en ny inriktning, och i dag läser han till en masterexamen i psykologi vid Köpenhamns universitet.


Han var 26 år när han greps 2013 och dömdes senare till 14 års fängelse för grova narkotikabrott. Han har vistats i flera häkten och flera slutna anstalter, på en öppen anstalt, ett pensionat och i sitt eget hem med fotboja. Sommaren 2021 blev han villkorligt frigiven på utbildningsgrunder – de första två åren med övervakning.

Han påbörjade sin utbildning i ett häkte, där han läste flera ämnen inom ramen för AVU, allmän vuxenutbildning, och FVU, förberedande vuxenutbildning. Han minns det i allmänhet som lite för ostrukturerat, med olika alternativ tillgängliga på olika häkten, och lite för bekvämt. 

”Vi hade några riktigt underbara lärare, men det var lite för mycket av lekhörna, lite för lätt, lite för långsamt, så för mig blev det inte så mycket yrkeskunskap, snarare blev jag socialt anpassad”, säger Kasper Asmussen. 

När han flyttade över till ett fängelse fortsatte han med AVU och FVU, varefter han gick en naturvetenskaplig kurs med biologi, geografi och kemi och HF-ämnen på C-nivå – parallellt med religion. Under åren avancerade han och avslutade med en fullständig HF-examen – med ett snittbetyg på 11,7. 

Han är en stark anhängare av omskolning under fängelsetiden, men för att utbildningen ska bli framgångsrik behöver man stöd av hela fängelsepersonalen samt motiverande och engagerade lärare som inte blir irriterade när studenterna frågar vad ett substantiv är för femtielfte gången. 

”Även om jag gick i skolan ända till nionde klass hängde jag inte med och klarade inga prov, så jag fick nästan inte med mig någonting. Jag läste min första bok i fängelset och skrev min första uppsats i fängelset”, säger han.

Att han själv lyckades ta en fullständig HF-examen tillskriver han huvudsakligen det personliga stöd han fick genom Röda Korsets ungdomsförbund. 

”Utan min stödperson Josefin tror jag inte att jag hade slutfört utbildningen och absolut inte med så gott resultat, för hon tog mig i handen, hjälpte mig och lärde mig att skriva. Jag hade det talade språket, men visste inte hur jag skulle sätta ihop meningar”, förklarar Kasper. 

Oro och öppenhet 

Trots att han hade en fullständig examen på gymnasial nivå från tiden på de slutna anstalterna fortsatte Kasper att gå kurser på gymnasial nivå när han flyttade till en öppen anstalt. 

”Jag ville fortsätta med utbildningen, men jag var orolig över om jag skulle passa in i en klass med många andra deltagare. Så jag fick möjlighet att komma och gå och läste några HF-ämnen på VUC Frederiksberg. Det gick riktigt bra och jag fick 12 i betyg i alla ämnen”, säger han.

Eftersom skolan var tvungen att övervaka hans närvaro kände lärarna till hans fängelsevistelse från början, och snart berättade han om den för sina klasskamrater också.

”Du kan säga några gånger att du inte kan delta i grupparbete på kvällarna, men inte sex gånger, och enligt mig är det bäst att helt enkelt vara öppen med sin situation. Jag fick i alla fall bara positiva reaktioner. Inte på mina brott, men på att jag försöker ta mig ur kriminaliteten genom att skaffa utbildning”, säger Kasper.

Behov av hjälp och stöd

Han räknar med att slutföra sina psykologistudier sommaren 2025 och skulle sedan vilja arbeta med en blandning av klinisk psykologi och forskning. För honom är utbildning helt klart ett sätt att bli en god demokratisk medborgare. 

”Många kriminella är ofta analfabeter och inte särskilt reflekterande, men en utbildning lär dig att reflektera och förändra ditt beteende, så jag är verkligen övertygad om att utbildning är vägen ut ur kriminalitet, även om den kan vara svår. För det är mycket i de intagnas miljö som lägger hinder i vägen. När du väljer att skaffa utbildning betraktas du som en nörd av de andra intagna”, säger han.

Framgången är beroende av att någon motiverar och stöder dig, eller att särskilda utbildningsavdelningar inrättas, som på Søbysøgård där han också avtjänade en del av sitt straff. För där studerar alla, så det är lättare att vara motiverad.