European Commission logo
Create an account
Blog
Blog

Distansundervisning i en marknadsorienterad vuxenutbildning

Komvux har sedan mitten av 1990-talet utvecklats till en marknad, där privata och idéburna organisationer kämpar om att på uppdrag av kommuner erbjuda kurser inom ramen för komvux. 2018 läste 51 procent av alla kursdeltagare på komvux en kurs anordnad av en icke-kommunal utbildningsanordnare. Detta kan jämföras med att 27 procent av eleverna i den vanliga gymnasieskolan samma år läste på en fristående skola. 

Genom marknadsorienteringen av komvux har priserna pressats så till den grad att till och med företrädare för privata utförare reagerar. I ett panelsamtal i Almedalen 2018 som jag deltog i tillstod branschföreträdare, smått skämtsamt, smått allvarligt, att det är nödvändigt att fuska för att få verksamheten att gå runt. Ersättningen är helt enkelt för låg. Seminariet var föranlett av att TV4:s Kalla fakta uppdagat att ett företag som levererade sfi-undervisning på uppdrag av Stockholms stad inte följde vad som lovats enligt avtal. Något de försökte dölja för kommunen. I samband med inslaget avslöjades även att samma företag fuskade med behörighetslistor för lärare i sin avtalsrelation med Malmö stad. Det fick till följd att ännu ett företag som jobbade på uppdrag åt Malmö stad självmant meddelade att även de hade fuskat med listorna. Kommunen valde därefter att ta över all sfi-verksamhet i egen regi och skadestånd kom senare att utdömas.

Men pressade priser skapar inte bara incitament för att ta genvägar eller att fuska. En mer subtil utveckling som delvis kan kopplas till marknadsutsättningen och den prispress den medför, är hur billiga pedagogiska former tycks få företräde framför former som är bättre lämpade för den målgrupp som går i komvux. Inte minst har vi kunnat se hur distansstudieformen kraftigt ökat under 2010-talet. 2018 läste 27,4 procent av kursdeltagarna inom komvux (exklusive sfi) sina kurser via distans. En drastisk ökning jämfört med 2000-talets början. 

Å ena sidan kan en sådan ökning kopplas samman med marknadsorienteringen. Det är lättare att fylla upp en lärares tjänst med max antal elever om läraren kan bedriva undervisning på distans, med elever som kommer från olika kommuner. Att fylla upp en lärartjänst med max antal elever för en lärare på en lokal komvuxskola där undervisningen sker i klassrum är svårare. Inte minst blir det allt svårare då elevunderlaget delas upp mellan olika utförare på en konkurrensutsatt marknad. Det går helt enkelt inte att fylla upp en klass inom ramen för flera ämnen. Det har lett till att en del kommuner inte kan erbjuda närstudier (klassrumsstudier) i vissa ämnen. 

En drastisk ökning av andel elever som läser via distans kan sannolikt även förklaras med att Staten ställer krav på skolhuvudmän att erbjuda en flexibel och individanpassad utbildning för att möta de behov vuxna har. Att erbjuda distansstudier blir då ett enkelt sätt att möta kravet på flexibilitet. MEN, som Skolinspektionen visar i en granskning av komvux i 30 kommuner, så har distansundervisningen ofta låg grad av individanpassning – det handlar ofta om standardiserade kursformat och mycket självstudier med lite interaktion mellan lärare och elever, och mellan elever. 

Samtidigt som utvecklingen av ökad andel elever som läser via distans inte är överraskande (med tanke på marknadsorienteringen och kraven från Staten), är den överraskande om vi ser till den målgrupp som komvux idag har. Som forskning visar är distansstudieformen framförallt lämpad för självgående och drivna elever. En grupp elever som kan antas ha utgjort en större andel av komvux elever i mitten på 1990-talet – i en period då distansstudieformen inte var så utbredd. Bland eleverna fanns då de som ville komplettera en tidigare framgångsrik genomförd gymnasieexamen (2-årig examen) med ett tredje år, och de som ville konkurrenskomplettera sina betyg. Idag är det få elever inom komvux av sådan art. Snarare möter Komvuxläraren idag till stor del elever som är födda utomlands (hälften av alla elever) och elever som är i behov av olika former av stöd med grundad i funktionsvariationer. Visserligen kan vi anta att det bland dessa elever finns de som är självgående och drivna. Men som vi kunnat se i våra studier, menar de lärare i komvux som vi har talat med att elevgruppen idag är mer utmanande än tidigare. Det kan därmed tyckas märkligt att andelen elever som läser via distans ökar snarare än minskar. Torde inte behoven av undervisning som stöttar elever mer, än sådan där eleven förväntas klara sig på egen hand, vara större idag än tidigare? 

En längre och mer utvecklad version av resonemanget ovan kommer att finnas till hösten i boken Perspektiv på skolans problem: Vad säger forskningen som ges ut på Studentlitteratur med Andreas Fejes och Magnus Dahlstedt som redaktörer. 

Andreas FejesProfessor i vuxenpedagogik vid Linköpings universitet

Vidare läsning

Dahlstedt, M & Fejes, A. (red.) (2018) Skolan, marknaden och framtiden. Lund: Studentlitteratur. 

Fejes, A., Dahlstedt, M., Olson, M., & Sandberg, F. (2018) Medborgarskap och utbildning för vuxna: Om komvux, folkhögskolan och medborgarskapandets praktiker. Lund: Studentlitteratur. 

Fejes, A., Andersson, P., & Terning, M. (Kommande) Vad är komvux? I A. Fejes, K. Muhrman & S. Nyström (red.) Vuxenpedagogik. Lund: Studentlitteratur.

Hrastinski, S. (2018). Digitalisering av högre utbildning. Lund: Studentlitteratur.

Högberg, R., Fejes, A., & Mufic, J. (Kommande) Styrning och granskning av kommunal vuxenutbildning. I A. Fejes, K. Muhrman & S. Nyström (red.) Vuxenpedagogik. Lund: Studentlitteratur.

Skolforskningsinstitutet. (2019) Individanpassad vuxenutbildning – med fokus på digitala verktyg. Stockholm: Skolforskningsinstitutet. 

Skolinspektionen (2019) Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå: Granskning av huvudmäns och rektorers arbete för flexibilitet och individanpassning. Stockholm: Skolinspektionen. 

https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-rapporter/Publikationer/G…

Skolverkets statistikdatabas. Tillgänglig: www.skolverket.se/statistik

SVD (2018) Minister om SFI-fusk: "En skandal". https://www.svd.se/malmopolitiker-om-sfi-fusk-bedrovligt

SVT (2018) Efter sfi-fusket – Malmö stad får tillbaka mångmiljonbelopp. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/efter-sfi-fusket-malmo-stad-far…

TV4 (2018) Kalla fakta del 3 – SFI-bluffen. https://www.tv4.se/kalla-fakta/klipp/kalla-fakta-del-3-sfi-bluffen-3955….

 

Andreas Fejes innehar Sveriges enda professur i vuxenpedagogik och är verksam vid Linköpings universitet. Han har under de senaste 20 åren bedrivit forskning om svensk vuxenutbildning och folkbildning. Fejes är ordförande för European society for research on the education of adults (www.esrea.org) och en av huvudredaktörerna för European journal for research on the education and learning of adults (www.rela.ep.liu.se)

 

 

Login (0)
Etiketter

Logga in eller Registrera dig så kan du kommentera.

Want to write a blog post ?

Don't hesitate to do so! Click the link below and start posting a new article!

De senaste diskussionerna