European Commission logo
Búa til notendanafn
Hægt er að velja fleiri leitarorð með því að nota kommu á milli orða

EPALE - Electronic Platform for Adult Learning in Europe

Blog

Vad menas egentligen med individanpassning och flexibilitet?

Vad menar egentligen med individanpassning och flexibilitet? En fråga som sannolikt de flesta som jobbar inom vuxenutbildningen funderar på.

TreeImage.
Andreas Fejes

En återkommande fråga, när jag träffar lärare och skolledare inom komvux, är vad egentligen menas med individanpassning och flexibilitet. Två begrepp som är centrala för verksamheten då det tydligt regleras i både skollag och läroplan att komvux skall svara mot ”den enskildes behov och förutsättningar.” Att frågan är återkommande beror enligt mig inte enbart på dess centrala roll i verksamheterna, utan också med grund i att begreppen är otydligt definierade i policy. Begreppen används, i olika texter, på något olika sätt. Dessutom används även begreppet individualisering (se Giota 2013 för en utförlig översikt och diskussion). I Komvuxutredningen (SOU 2018:71) försöktes det bringas klarhet i begreppens definition. Där definieras flexibilitet, individanpassning och individualisering på följande sätt. 

Individanpassning.

Här har utredningen valt att använda tre begrepp för att tydliggöra skillnader vad syftet är och vilket medel som skall användas för att uppnå syftet. En lovvärd ambition, där tre begrepp som florerar i policytexter lyfts fram. Problemet är dock att de väljer att använda två begrepp som lätt kan sammanblandas – individanpassning och individualisering. Går det inte lika lätt att använda individualisering för att tala om möjligheten att utforma utbildningens innehåll för att svara mot individens mål? Eller att tala om anpassning av undervisning som individanpassad?

Utan att ha anspråk på att föreslå en ultimat lösning på problemet så vill jag lyfta några tankar. För det fösta tror jag att det finns behov av att minska antalet begrepp som används i diskussioner om hur utbildning och undervisning skall möta enskilda elevers behov och förutsättningar. För det andra bör de begrepp som sedan används tydligt och så konsekvent som möjligt definieras, inte bara nationellt, utan även lokalt. Genom att i en kommun reda klarhet i hur begrepp definieras och används är det lättare att kollegialt tala om samma sak. Om dessa tankar bedöms som rimliga, skulle ett förslag vara att nöja sig med att använda begreppen flexibilitet och individanpassning och skippa begreppet individualisering. MEN samtidigt vara noga med att alltid relatera begreppet individanpassning till kontext. Det skulle innebära att vi talade om:

  • En flexibel utbildning – utbudsorienterad. Till exempel utbud av olika former av utbildning och olika pedagogiska former, och kontinuerlig antagning.
  • En individanpassad utbildning – utbildningen anpassas efter individens mål och behov. Något som planeras i mötet mellan den sökande och en studievägledare och/eller lärare.
  • En individanpassad undervisning – undervisningen utformas efter individens behov och förutsättningar. Något som sker i mötet mellan elev och lärare.

Detta skall endast ses som ett förslag för vidare diskussion. Oavsett var diskussionen landar, menar jag att det är viktigt att diskussionen förs, och att det i slutändan, lokalt, utvecklas viss tydlighet i vad man där menar med begreppen.

Referenser

Giota, J. (2013). Individualiserad undervisning i skolan – en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Skolforskningsinstitutet. (2019) Individanpassad vuxenutbildning – med fokus på digitala verktyg. Stockholm: Skolforskningsinstitutet.

Utbildningsdepartementet. (2018) SOU 2018:71 En andra och en annan chans. Stockholm: Regeringskansliet.

 

Login (1)

Login or Sign up to join the conversation.

Want to write a blog post ?

Don't hesitate to do so!
Click the link below and start posting a new article!

Nýjustu umræður

Profile picture for user EPALE Moderator.
EPALE Editor

Virk samfélagsleg þátttaka á efri árum og nám þvert á kynslóðir

Þegar litið er til lýðfræðilegra breytinga (demographic change) í Evrópu kemur í ljós að hlutfall eldra fólks í öllum Evrópusambandslöndunum er hátt og fer hækkandi. Þess vegna er afar áríðandi að boðið sé upp á hágæða námsefni, sem sniðið er að þörfum eldra fólks og að fólkið sjálft sé haft með í stefnumótun í símenntun og virkri þátttöku í samfélaginu. 

Meira