Provstickade mönsterlappar av Halländsk ull

En hel del av de kunskaper och erfarenheter som förr var allas gemensamma egendom föll i glömska när industrialiseringen tog över flera hantverksnäringar. Det informella lärandet eller den tysta kunskapen kunde inte spridas på samma sätt som förr. Detta ökade väsentligt betydelsen av enskilda personers och föreningars insatser.

Hemslöjdare har bidragit med sitt engagemang under många år. Genom frivilligt arbete i föreningar, ofta med stöd av studieförbund, har erfarenheter och kunskaper inom kultur och hantverk förts över från generation till generation.

Regeringskansliet/Kulturdepartementet har uppmärksammat hemslöjdens betydelse. I SOU 2009:16 kom utredarna fram till att genom hemslöjden ”finns en möjlighet att främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas”. I samma skrivelse hänvisar man till hemslöjdens betydelse genom dess ekonomiska, kulturella och sociala betydelse sedan 1900-talets början. Där konstateras även att hemslöjdens produkter är bra ur ett hållbarhetsperspektiv.

Ett exempel på att kunskapen kan återerövras finns i Halland. Resterna av det gamla kunnandet finns på museer och bygdegårdar i samlingar av stickade plagg från äldre tider. Flera personer, skickliga inom stickning och ullbehandling, ville återerövra det gamla kunnandet. De fann, när de studerade gamla stickade plagg, att dessa var gjorda av ull från svenska lantrasfår. De kom också fram till hur garnet hade tvinnats när man spunnit det och vilken stickningsteknik som använts för att göra tröjorna.

Hallands Kulturgarnsförening har tagit sig an att undersöka hur man gjorde stickade plagg i Sverige förr i tiden. Den bildades 2020 av ett antal personer med olika bakgrund. Det var fårägare, stickdesigner, handvävare och maskinspinnare, alla med ett starkt intresse för ullgarn. Man ville ta vara på halländska fårgårdars ull och ta fram ett recept på hur man kan spinna garn av ullen från svenska lantrasfår. Målet var att ta fram ett hållbart garn från ullen av svenska får istället för att köpa från andra sidan jordklotet eller från Norge. Förhoppningar finns att också kunna producera garner till vävning och broderi. Projektet pågår och man provspinner och provstickar det halländska garnet för att kunna få fram ett slitstarkt garn som är lämpligt för tvåfärgsstickning och användbart för en bredare publik. Gamla mönster på vantar som använts i Halland har också rekonstruerats av medlemmar i föreningen. Man samarbetar med Studiefrämjandet i Halland och är involverade i att anordna studiecirklar för provstickning av garner och ger möjligheter för mötestillfällen för föreningens medlemmar. Föreningen har regelbundna möten för att diskutera gemensamma intressen och knyter duktiga kunniga medlemmar till sig som håller föredrag för att dela med sig av sina kunskaper. Samtidigt som gammal kunskap återerövras genom en skapande gemenskap upplever deltagarna en positiv känsla av gemensamma sociala relationer.

I Halland pågår erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan olika generationer som bidrar till lärande i vardagslivet. Möjligheten att lära sig nya metoder och tekniker är stor och här finns en positiv potential för utveckling av det informella lärandet. Samtidigt finns en social relation i ett möte där alla har samma utgångspunkt. Intresse, teoretiska och praktiska färdigheter ökar samtidigt. Allt detta sammantaget gör att hemslöjden och utvecklingen av ullstickning ger en möjlighet till ett livslångt lärande som håller både kroppen och hjärnan aktiv. De produkter man tar fram ger nya perspektiv på gamla kunskaper och berikar det sociala och kulturella samhällslivet.

Slutsatser

• Genom frivilligt arbete i föreningar, ofta med stöd av studieförbund förs kunskaper inom kultur och hantverk över från generation till generation

• Hemslöjden bidrar till att återerövra kunskap som försvunnit och bevarar vårt kulturarv

Ann-Kristin Boström är fil.dr. Internationell pedagogik och docent på Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping Universitet