Golaleh Makrooni, Shafiqul Alam & Nasrin Jinia: Mot Hållbarhet – Hållbar integration av invandrare genom alternativ i yrkesutbildning för vuxna
Global migration har blivit en integrerad del av varje samhälle. Människor migrerar av ekonomiska, sociala, politiska, utbildningsmässiga, hälsomässiga och miljömässiga skäl – även på grund av klimatförändringen. Med den internationella trenden ökar migrationen i Finland märkbart. Enligt Statistikcentralen i Finland bodde nästan 268 000 utländska medborgare i Finland under 2019.
Migration är ett obestridligt fenomen i denna globaliserade värld. I huvudsak uppmanas världen att ägna större uppmärksamhet åt hållbar integration för att säkerställa ett hållbart samhälle. Det hållbara samhället fungerar effektivt när social mångfald beaktas vid utformningen av ett samhälle. Att göra ett samhälle hållbart innebär också att förbättra rättvisa och kvalitet för alla i olika delområden. Utbildning, som en av de viktiga strategierna för att stärka solidaritet och välfärd i samhället, öppnar dörren för en hållbar framtid för alla att kunna lära sig och agera effektivt som helhet.
VAD BORDE VI BEAKTA NÄR VI PRATAR OM HÅLLBAR INTEGRATION?
Integration av migranter är en tvåvägsprocess som kräver stora insatser och öppenhet i båda riktningarna. Erkännande kan vara en strategi för att överbrygga tvåvägsprocesser för hållbar integration av migranter. Erkännandet av migrantgemenskapens roll, färdigheter och acceptans av kvalifikationer, tillgänglighet på arbetsmarknaden och jämlikhet från värdsamhällets sida är mycket viktigt i den hållbara integrationsprocessen. Men även öppenhet och iver att lära sig för kompetensutveckling, eventuell anpassning eller flexibilitet och anpassningsförmåga i samhället är också viktiga för migranter.
Bild: Golaleh Makrooni
I Finland har fokus på ökad anställbarhet varit den viktigaste integrationsstrategin. Även om integrationstjänster, särskilt invandrarnas utbildnings- och sysselsättningsvägar, har utvecklats kraftigt under de senaste åren i Finland, kämpar invandrare fortfarande med att hitta arbete. Enligt arbetsministern:
"Personer med invandrarbakgrundsnamn får mycket färre inbjudningar till anställningsintervjuer, även om deras utbildning, arbetslivserfarenhet och språkkunskaper är desamma som hos andra sökande”
Högre arbetslöshetssiffror och erfarna hinder på arbetsmarknaden ifrågasätter det hållbara finska samhället.
Vuxenutbildning och yrkesutbildning samt yrkesträning ansvarar för invandrarnas kompetensutveckling. Det finns dock en debatt om att högutbildade och kvalificerade invandrare underskattas i integrationsprocessen och att bristen på erkännande av kvalifikationer leder till att många högutbildade invandrare inte anställs. Finland investerar dessutom i invandrares högre utbildning, men det verkar som om det inte finns tillräckligt med hållbara insatser för att förbättra utexaminerades anställbarhet på ett hållbart sätt (för mer information läs här).
Att betrakta jämställdhetsaspekter i integrationsprocessen på ett hållbart sätt är också viktigt. Enligt tidigare studier (läs även här: Finlands hälso- och välfärdsinstitut) har invandrarkvinnor ofta en större nackdel jämfört med män på den finska arbetsmarknaden på grund av ojämlikhet mellan könen och etniska grupper. Könsroller och traditionella stereotyper inom familjen och gemenskapen bidrar också till att kvinnor kommer ut på arbetsmarknaden. Att upprätthålla en jämn könsfördelning är också mycket viktigt för att förbättra jämlikhet och hållbarhet samt välbefinnande. Företräde för ett kön kan leda till konflikter och betona balansen i familjen eller i en gemenskap och därför i sin tur påverka samhället som helhet.
HÅLLBAR INTEGRATION: FRÅN ÖMSESIDIGT ENGAGEMANG TILL ENIGHET
Enligt de tidigare studierna föreslår vi att utöver programmet för vuxenutbildning och yrkesträning som integrationens grundpelare även skulle ha företag och arbetsgivare som deltar i integrationsprogrammet för att kunna underlätta och förbättra möjligheten för migranters anställbarhet på ett effektivt sätt. Dessutom skulle detta kunna bidra till att förändra de sociala attityderna till ett hållbart samhälle som gynnar alla dess möjligheter.
För det andra bör fokus läggas ännu mer på att ta itu med och involvera jämställdhets- och kulturfrågor i program för utbildning och integration av invandrargrupper. Det innebär att målen för integrationen i vuxenutbildningen bör vara på ett sätt som stärker anställbarheten för båda könen. Detta förbättrar integrationsprocessen för hela familjeenheten.
Bild: Golaleh Makrooni
I slutändan skulle vi ifrågasätta om det räcker att uppnå kompetens endast genom högre utbildning och vuxenutbildning samt yrkesträning eller om detta borde kombineras med andra strategier som tar större hänsyn till den ökande mångfalden i samhället? Till exempel kan invandrarnas erfarenhet och bakgrund gynna hela samhället.
Det verkar som om det behövs nya och ändrade tillvägagångssätt för yrkesträning och praktikplatser för att garantera migranternas anställbarhet i den kultur och det sammanhang som är nya för dem. Detta skulle kunna genomföras genom att komplettera utbildnings- och yrkesträningsprogram som bygger på europeiska kvalifikationer med kontextspecifika kvalifikationer. Detta skulle dock kräva utveckling av ytterligare kvalifikationskriterier som beaktar invandrarnas tidigare arbetslivserfarenhet, utbildning och färdigheter samt kulturella normer. Allt detta bör leda till nya möjligheter och idéer för nya yrken och entreprenörskap samt högkvalitativa arbeten, och därmed ytterligare förbättra och öka hållbarheten och livskvaliteten i samhället när det gäller integration.
Sammanfattningsvis skulle ett övervägande av de frågor som tas upp ovan vid utformningen av tillvägagångssätt för integration och kursplanen för yrkesutbildning och vuxenutbildning kunna stärka integrationen av migranter på ett mer hållbart sätt till förmån för det finska samhället.
***
För intresserade finns mer information i följande material (på engelska och finska):
Jami Negassa, 2015. The Employability of Highly Educated Foreigners in Finland: Experiences of the Foreign Degree Students of the Aalto University School of Business. Aalto-universitetet.
Katarzyna Kärkkäinen, 2017. Learning, teaching and integration of adult migrants in Finland. Jyväskylä universitet.
Anna Loukkola, 2020. Kuinka moni Suomessa tutkinnon suorittanut ulkomaalaistaustainen jää tänne töihin. Statistikcentralen i Finland.
Ronald W. McQuaid & Colin Lindsay, 2005. The Concept of Employability. Sage Publishing.
”Brain waste” squanders potential and talent in Finland, Yle News.
Suomi kaipaa uusia osaajia, mutta korkeakoulutettujen maahanmuuttajien on vaikea löytää töitä. Maailma.net.
***
Golaleh Makrooni är doktorandforskare inom utbildning och samhälle och medlem i forskargruppen EquJust vid fakulteten för utbildning och kultur vid Tammerfors universitet samt arbetar för närvarande som forskare inom projektet Komeetta – kulturellt inkluderande mentorskap för invandrare. Hon är också en föreläsare och koordinerare för en onlinekurs vid Finnish University Partnership for International Development. Hon slutförde lärarutbildningsprogrammet vid Tammerfors yrkeshögskola (TAMK). Hennes forskningsintressen är lärarutbildning och pedagogik, hållbar utveckling, migration och utbildning.
Shafiqul Alam är professor vid fakulteten för offentlig förvaltning vid Islamic University, Bangladesh. Han skrev sin doktorsexamen inom administrativ vetenskap vid fakulteten för ledning vid Tammerfors universitet. För närvarande är han forskare i forskargruppen EquJust vid Tammerfors universitet och har tidigare arbetat som erfarenhetsexpert inom projektet International Tampere Hub. Han är intresserad av avfallshantering och cirkulär ekonomi, miljöutbildning och hållbar utveckling samt invandringsstyrning och påtvingad migration.
Nasrin Jinia är forskare och medlem i forskargruppen EquJust vid fakulteten för utbildning och kultur vid Tammerfors universitet. För närvarande arbetar hon som expert på det internationella MESH-projektet vid Tammerfors yrkeshögskola (TAMK). Syftet med detta projekt är att stärka invandrare genom mentorskap och nätverksarbete. Nasrin slutförde lärarutbildningsprogrammet från TAMK 2019. Hon är doktorandforskare vid fakulteten för ledning vid Tammerfors universitet. Nasrin har arbetat som utbildningsansvarig vid ministeriet för primär- och massutbildning i Bangladesh.
***
Programmet för frihet och ansvar i vuxenutbildningen (SVV) kommer att publicera en blogg under namnet Sivistystori år 2021. I bloggen skriver forskare och experter inom den liberala vuxenutbildningen och SVV:s partner med intresse för allmän kunskap och utbildning om utbildningsarbete och vikten av allmän kunskap och utbildning i samhället. Bloggen kommer att publiceras på SVV:s webbplats ungefär en gång i veckan.
