Seminariet ordnades i samarbete mellan Nordiska ministerrådet, undervisnings- och kulturministeriet och CIMO som en del av Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet.

”Globaliseringen har gjort arbetslivet internationellt. Därför behöver vi såväl interaktionsfärdigheter som en i barndomen befäst förståelse av att vi är olika, men likvärdiga. Internationalism är ett livsvillkor för utbildningen. De nordiska länderna delar samma värderingar och i världen ser man oss ofta som en helhet. Det nordiska samarbetet stärker kvaliteten och relevansen av utbildningen”, betonade undervisnings- och kulturministeriets kanslichef Anita Lehikoinen i sitt öppningstal.

Mobilitet för nordisk arbetskraft, var hitta draghjälp?

”Stora investeringar i Norden, till exempel i gruvor, har ökat företagens och människornas mobilitet över gränserna. Tack vare den goda investeringspotentialen i området är möjligheterna goda även i framtiden. Särskilt inom turismen finns potential tack vare de omväxlande vinter- och sommarsäsongerna”, beskrev Timo Rautajoki, verkställande direktör vid Lapplands handelskammare, Nordkalottens ekonomiområde.

Kaisa Välivehmas från Helsingfors Företagare öppnade sitt tal med att presentera en enkät som har riktats till små och medelstora företag och enligt vilken de upplever att ett problem inom rekryteringen utgörs av att det är svårt att identifiera kompetensen för de arbetstagare som kommer från de nordiska länderna. I enkäten nämndes som fördelar att man får ny kompetens till företaget och att företagets verksamhetsmiljö internationaliseras. 

”För att främja arbetskraftens mobilitet önskar företagen att det skulle finnas en samnordisk arbetskraftsportal och hjälp med att identifiera kompetens. Även framgångsberättelser, företagsstöd och mötesplatser för företag och arbetstagare skulle utgöra ett stöd”, sammanfattar Välivehmas resultatet av enkäten.

Vad behövs i framtidens arbetsliv?

På sessionerna och i slutpanelen behandlade man förändringar, styrning och rådgivning i arbetslivet samt de nordiska ungas sysselsättningsutsikter i framtiden.

Som kompetensbehov vid sidan av en gedigen yrkeskunskap i den egna branschen och språkkunskaper lyftes fram förmågan att prioritera, styra sig själv, agera på eget initiativ, fatta egna beslut och samarbeta samt ett livslångt lärande.

Men vilket mervärde medför då det nordiska utbildningssamarbetet? Kunskap som erhålls vid utbyte, delning av bästa praxis, arbetskraftsmobilitet mellan de nordiska länderna och bättre sysselsättningsmöjligheter.