Yrkesskolereformen är en del av regeringens spetsprojekt. I reformen förnyas yrkesutbildningens finansiering, styrning, verksamhetsprocesser, examenssystem och anordnarstrukturer. Lagen om grundläggande yrkesutbildning och yrkesinriktad vuxenutbildning sammanslås till en ny lag där den centrala utgångspunkten är kompetens och att man utgår från kunden. Reformen träder i kraft från början av 2018.

Yrkesutbildningen måste ofrånkomligen förnyas eftersom det i det framtida yrkeslivet behöver en ny form av kompetens och yrkeskunskap; arbetslivet förändras, yrken uppstår och försvinner, teknologin utvecklas, intjäningslogiken förnyas, och kunnandet förnyas under hela arbetslivet. En reform är också nödvändig eftersom man har mindre resurser än tidigare för utbildning.

Den centrala utgångspunkten i reformen är kompetens och att man utgår från kunden. Man inför också mer inlärning på arbetsplatsen, individuella studievägar och avreglering. Med bredare examina kan man mer flexibelt svara på de snabba förändringarna i arbetslivets kompetensbehov.

Anordnarstruktur, tillstånd och finansiering

Som en del av yrkeshögskolereformen förverkligas ett utvecklingsprogram för utbildningens anordnarstruktur. Målet med programmet är att garantera att alla anordnare av utbildning har tillräckliga yrkesmässiga och ekonomiska förutsättningar att förverkliga utbildning i enlighet med lagen. Systemet för reglering och styrning av yrkesutbildningen förnyas; i framtiden regleras all yrkesutbildning med ett tillstånd. Därtil omformas systemet för finansieringen av yrkesutbildningen till en ny helhet.

Ansökan och urval

Från den 1 januari 2018 kommer ansökan till yrkesutbildning i regel att vara fortgående och pågå flexibelt året om. Den riksomfattande gemensamma ansökan som ordnas på våren är avsedd för dem som går ut grundskolan och dem som saknar en yrkesinriktad examen. Man kan ansöka och antas till utbildning enligt behov.

Praxis, inlärningsmiljöer och utbildningsexport

I samband med reformen av yrkesutbildningen förnyas och digitaliseras utbildningsanordnarnas verksamhetsprocesser och lärmiljöer. 

I anslutning till detta har man inlett ett utvecklingsprogram i syfte att förnya verksamhetsprocesserna i yrkesutbildningen så att de blir mer kompetensbaserade och kundinriktade, göra utbildningsanordnarnas verksamhet effektivare och flexiblare, lätta upp förvaltningen och stärka undervisningspersonalens kompetens.

Reformen innebär bland annat att utbildningsexporten främjas genom att undanröja hinder i lagstiftningen.

Läs från Undervisnings- och kulturministeriets websida vad ändras för den studerande, utbildningsanordnaren och för arbetslivets del!