Life skills - Ett begrepp som kan ges många betydelser

Life Skills -Ett begrepp som kan ges många betydelser
Det engelska begreppet Life Skills är beteckning på de förmågor som vuxna samhällsmedborgare förväntas ha. Men vad menar man egentligen med detta begrepp? Om man vill veta hur man enkelt ska översätta begreppet Life skills föreslår Wikipedia följande översättning: ”livsfärdigheter” eller ”livskunskap”.
Europeiska kommissionen har föreslagit att begreppet i dokument som används i kommissions-arbetet ska översättas som ”färdigheter som utgör komplement till den akademiska utbildningen”.
Värt att notera är att frågan om att tillåta undervisning i livskunskaps-skolan som ett separat skolämne inte accepterats av Skolverket.
Genom FN:s barnfond - UNICEF har definitioner tagits fram:
Efter omfattande diskussioner med experter från olika länder, har ett antal förmågor listats som människor behöver ha för att kunna klara sig i livet (för tydlighets skull är listan något förkortad och de flesta orden återges både på engelska och på svenska).
Förmåga: Kunna:
Decision making fatta beslut
Problem solving lösa problem
Creative thinking/lateral thinking tänka kreativt
Critical thinking/perspicasity tänka kritiskt, kunna byta perspektiv
Effective communication kommunicera effektivt
Build interpersonal relationships bygga relationer med andra människor
Self awareness/mindfulness ha självkänsla/inlevelseförmåga
Assertiveness i samtal visa respekt och inte förkasta argument
Empathy visa empati/medkänsla
Equanimity ”having an even mind” ha ett jämt humör, uppträda med fattning
Have a state of psychological stability vara psykologiskt stabil och kunna uppträda oberört
Coping (with stress, trauma and loss) ha anpassningsförmåga - vara balanserad i krävande situationer (stress, trauma och förlust)
Resilience ha ett strukturerat system för att uppnå uthållighet och förmåga att hantera kriser
Värt att notera är att UNICEF, liksom Skolverket, anser att Life Skills inte kan definieras som en definitiv lista på olika önskvärda förmågor.
Hur arbetar vi då med detta i Sverige?
Många skolledare och lärare med lång erfarenhet kommer ihåg de ganska heta diskussionerna för ett antal år sedan om synen på undervisning i ”ämnet” livskunskap i skolan. Det ansågs av många vara ett ”flummigt” alternativt för pretentiöst och ansågs därför att det inte som skulle få ”kosta” värdefull undervisningstid. Det viktigaste argumentet var dock att lärostoffet som förknippats med ämnet livskunskap med lätthet kunde inordnas i andra, befintliga kursplaner.
En europeisk referensram - Nyckelkompetenser för livslångt lärande
I december år 2006 fattade EU beslut om en rekommendation till medlemsländerna att fastställa en europeisk referensram för livslångt lärande. Detta mot bakgrund av att globaliseringen ständigt kommer att utgöra nya utmaningar för unionen. Därför kommer varje enskild medborgare behöva behärska en rad nyckelkompetenser för att på ett flexibelt sätt kunna anpassa sig till en snabbt föränderlig utbildningssektor i en tätt sammanlänkad värld.
De nyckelkompetenser som ingick i referensramen var åtta till antalet:
1. Kommunikation på modersmålet
2. Kommunikation på främmande språk
3. Matematiskt kunnande och vetenskaplig och teknisk kompetens
4. Digital kompetens
5. Lära att lära
6. Social och medborgerlig kompetens
7. Initiativförmåga och företagaranda
8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer
Det fanns ingen inbördes rangordning utan alla punkterna ansågs lika viktiga och överlappar och kompletterar varandra. Detta eftersom var och en av dem kan bidra till ett framgångsrikt liv i ett kunskapssamhälle. Alla ansågs lika viktiga. Aspekter som är väsentliga inom ett område stöder kompetensen inom ett annat område.
UNESCO
Inom utbildningsområdet har Sverige ratificerat flera Unesco-konventioner:
- Konventionen mot diskriminering inom undervisningen (1960)
- Konventionen om erkännande av studier, betyg och examina avseende högre utbildning i stater som tillhör Europaregionen inom Unesco (1979)
- Konvention om erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen (1997)
Det är värt att notera att när ett land har ratificerat en konvention är det bundet att följa dess innehåll.
OECD Skills Outlook 2017
Varje år presenterar OECD en sammanfattning kallad Skills and Global Value Chains. I dokumentet görs en redovisning för respektive lands arbete med vuxnas lärande. I presentationen avseende Sverige år 2017 får Sverige följande rekommendationer från OECD:
- Fortsätt att utrusta och stärka medarbetarnas kognitiva, sociala och emotionella färdigheter motsvararande behoven i de verksamheter de arbetar i
- Ständig utveckling och anpassning av vuxnas färdigheter, särskilt bland dem som riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden
- Utnyttja fördelarna av den relativt höga ledningskompetensen för utveckling av hela arbetsstyrkan
- Sprid erfarenheter från internationellt samarbete inom olika utbildningsnätverk till alla inom den egna organisationen