Hur påverkar stress våra inlärningsmöjligheter?
Minnet är inte en dator eller kamera som lagrar allt, utan snarare en konstruktiv process som kan ändras varje gång man kommer ihåg något, säger professor Ulrike Rimmele. Bild: Shutterstock
På tre snabba sätt. Att möta en oväntad situation orsakar en stressreaktion som fysiskt kan jämföras med rädsla. Dessa förändringar påverkar vad vi kommer minnas och hur vi lär oss.
Ulrike Rimmele, neuroforskare och professor i psykologi vid universitetet i Genève är en expert på hur känslor påverkar minnets olika nivåer.
I över tio år har hon studerat hur känslor påverkar vår inlärningsprocess och hur vi lagrar minnen. För närvarande fokuserar hon på att studera hur vi konstruerar minnen av känslomässiga händelser och hur minnena förändras när vi kommer ihåg något.
Med osäkra tider kring oss diskuterade vi med professor Rimmele hur stress påverkar vår förmåga att lära oss saker.
Van händer med oss fysiologiskt vid stress eller rädsla?
”Först kommer tolkningen. Människor kan tolka det oväntade som ett hot eller en utmaning. Hur de här sakerna tolkas kommer sedan att definiera stressreaktionsnivån.
När en stressreaktion inträffar aktiveras följande två system. Det snabba systemet ökar produktionen av adrenalin och hjärtat börjar slå snabbare. Det här systemet agerar snabbt för att få kroppen redo för flykt- eller kampresponsen. Efter det här, men överlappande, börjar det långsammare systemet släppa kortisol för att få energiresurserna redo.
Det snabba systemet, även kallat det sympatiska nervsystemet, är snabbt att starta upp och sedan snabbt att stänga av igen, medan det långsamma systemet som producerar kortisol tar längre tid, några timmar, att gå ner igen. Hur lång tid det tar för hormonnivåerna att minska beror på stressens storlek.”
Hur påverkar denna reaktion vår förmåga att lära oss saker?
”Vanligtvis ökar det vår förmåga att lära oss saker. Vi minns de saker och händelser som utlöser känslor.
Speciellt med det snabba systemet förbättras minnet, särskilt vid ämnen med känslomässigt innehåll. Till exempel, i framtiden när vi pratar om den här Covid-19-tiden är det troligt att alla kommer att minnas var de var och vad de gjorde under den tiden.
En ökad förmåga att minnas beror på en aktivering av amygdalan, en liten mandelformad del av hjärnan.
Adrenalin i det snabba systemet aktiverar nervsystemen i amygdalan, som sedan gör kopplingar som leder till en minnesrepresentation av en specifik händelse. Amygdalan är där minnenas känslighet finns.
När du tänker på en känslomässig händelse aktiveras amygdalan och det förbättrar minnet. Det tar några timmar från minneskonsolideringen, där nyligen inlärda upplevelser omvandlas till långtidsminne, för att synapsen och minnesrepresentationerna ska skapas.
Gamla människör verkar bättre minnas det de lärt sig i samband med positiva känslor, medan unga minns de negativa.
I en studie visade vi personer ett 20-minuters känslomässigt innehåll och bad dem att lära sig något efteråt. Resultaten visade att efter att ha sett det känslomässiga innehållet befinner sig hjärnan fortfarande i ett emotionellt läge där en är mer alert. När man lär sig ny information i det tillståndet förstärks minnet.
Vi vet inte hur länge du kan upprätthålla det här läget. Med tiden minskar fördelarna med det känslomässiga innehållet.
Förutom att förbättra minnet påverkar en emotionell stressreaktion också det vi minns.
Minnen som skapas under stress är starkt kopplade till den stimulans som skapade reaktionen, men de är mindre exakta när det gäller saker som är mindre relevanta. Om du till exempel tänker på en brottsplats, så minns folk vapnet de såg, men de kanske inte minns omgivningen eller förövarens ansikte så väl.
Dessutom kommer folk bättre ihåg plats och tid när ett evenemang är känslomässigt.
Vi vet inte varför, men gamla människor verkar bättre minnas det de lärt sig i samband med positiva känslor, medan unga människor minns de negativa. När du blir äldre kanske du väljer positiv stimulus framom negativ.”
Finns det ett sätt att påverka inlärnings- eller minnesprocessen?
”Det finns ett samspel med den kognitiva kontrollen och känslomässiga reaktionen. Om vi tänker på stress i relation till pandemier är det i första hand upp till dig vad du utsätts för. Till exempel om du vill se på nyheterna eller inte.
Kroppslighet spelar också roll. En studie som använde sig av pokeransikten visade att om du fysiskt stävjar dina känslomässiga reaktioner minskar de känslomässiga minnena. Att koncentrera sig på att reglera ens uttryck i händelse av en stressreaktion kan göra minnet mindre starkt.
Även efter att minnet har lagrats i hjärnan kan det ändras när du kommer ihåg minnet, avsiktligt eller oavsiktligt.
Även efter att minnet har lagrats i hjärnan kan det ändras när du kommer ihåg minnet, avsiktligt eller oavsiktligt. Att minnas gör minnet sårbart och genom att störa processen när du kommer ihåg minnet kan du göra dig av med fruktansvärda minnen. Detta fungerar också med episodiskt minne. Du kan filtrera in ny information.
Det är viktigt att se minnet på det här sättet. Det är inte en dator eller kamera som lagrar allt, utan snarare en konstruktiv process som kan ändras varje gång man kommer ihåg något. Minnen kan vara korrekta på känslomässiga stimulanser men mindre exakta när det gäller andra detaljer.”
| Ulrike Rimmele
|
Författaren: Anne Tastula
Blogg har publicerats på engelska 03.06.2020 i Elm Magazinessa.
