Livslångt lärande – ett linjärt eller cirkulärt perspektiv? Det finns olika modeller som har försökt visa vad som är livslångt lärande. En modell togs fram av professor Arthur Croply och fem andra forskare som skrev var sitt kapitel från olika perspektiv på livslångt lärande mellan 1978-1979 på uppdrag av Unesco. I sitt kapitel tog Cropley upp att livslångt lärande omfattar en individs hela liv från vaggan till graven. Han såg det som två perspektiv i lärandet, det livslånga och det livsvida lärandet.

Han åskådliggjorde modellen genom två linjer, en horisontell och en vertikal. Det livslånga lärandet specificeras av den vertikala linjen, se bilden nedan. Det livsvida lärandet handlar om formellt, icke formellt och informellt lärande och visas på den horisontella linjen. Det icke formella lärandet sker på arbetsplatsen eller i kurser med anknytning till yrkesutbildning, medan det informella lärandet är det lärande som sker mellan människor när de träffas och umgås utan att de egentligen tänker på det. Formellt lärande är i princip det lärande som organiseras av staten under uppväxtåren, har ett förhandsbestämt innehåll och ett avslut med betyg eller examen. Vuxnas lärande är frivilligt och i huvudsak icke-formellt eller informellt. Resultatet av formellt lärande är lättare att kontrollera än det icke formella eller informella lärandet eftersom det är förutbestämda kriterier som ska uppfyllas. Det icke formella lärandet handlar om specifika kunskaper inom det område som utbildningen omfattar, samt det som med ett annat ord benämns ”tacit knowledge” eller tyst kunskap, d.v.s den erfarenhet man skaffar sig och som behövs för att arbeta framgångsrikt. Det finns även andra exempel på hur man kan göra modeller av livslångt lärande.

På Lakehead University, Thunder Bay, Kanada har man ett kulturellt center där man bland annat arbetat för att ursprungsbefolkningarna ska kunna visa sitt perspektiv på lärande. När jag deltog i en konferens om livslångt lärande visades fyra modeller upp. En av dessa var Mètisernas, som har en modell som består av träd. En person avbildas som ett träd som tillsammans med andra människor bildar en skog av lärande. All kunskap beror på bakgrundsfaktorer som exemplifieras av rotsystemet. Lövsystemet exemplifierar individens, folkets, landets språk och traditioner. Årsringarna i stammen kallas ”lärande ringar”. Här är det inte från vaggan till graven som är perspektivet utan det är ett cirkulärt perspektiv, där allt hänger ihop. Lärande från både den fysiska och den andliga världen inkorporeras i modellen av det livslånga lärandet som Mètiserna har gjort. De mörkfärgade löven på bilden ses som fulla av kunskap som så småningom faller till marken och visar hur kunskapen berikar förutsättningarna för lärande och så småningom producerar mer kunskap i form av nya löv.

Forskarna i Unescoprojektet, som jag nämnde i början, representerade i huvudsak industriländer och kom fram till att det finns enorma skillnader mellan olika samhällen när det gäller mål, värderingar, utveckling av teknik, ekonomisk struktur och liknande faktorer. Vad de kunde göra var att identifiera ett antal frågor, problem och behov som man behövde räkna med för att kunna implementera ett livslångt lärande. De kom fram till hela sex aspekter att ta hänsyn till: ”Universality, Artikulation, Comprehensiveness, Flexibility, Diversity and Orientation towards self- fullfillment.”

Slutsatser:

• Det icke formella och det informella lärandet kan både kopplas till en linjär och en cirkulär syn på livslångt lärande.

• Det handlar mycket om en överföring av kultur och vanor mellan människor.

• Vuxenutbildningen, en del av livslångt lärande, befinner sig i denna komplicerade verklighet, men är betydelsefull både om man har en linjär eller cirkulär syn.

Ann-Kristin Boström är fil.dr. Internationell pedagogik och docent på Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping Universitet