Vårt samhälle är uppbyggt på samverkan. Men på vilkas villkor sker denna? I många industriländer i västvärlden har gapet mellan äldre och yngre generationer påtalats och det har funnits, och finns, olika sätt att kompensera för detta.

I USA började man anordna projekt redan under 1970-talet. År 2000 organiserades ett möte i Dortmund av UNESCO och Beth Johnsson Foundation. Vi var tio forskare från olika länder och olika världsdelar som skulle försöka komma fram till en definition av generationsöverskridande lärande. För att alla skulle vara nöjda blev definitionen bred:

”Intergenerational programmes are vehicles for the purposeful and

ongoing exchange of resources and learning among older and younger generations”. 

Generationsmöten på landsbygden och i staden ser olika ut. Det skiljer sig också mellan länder. På vilket sätt är de olika? Jo, generellt är familjen viktigast på landsbygden. Man har gemensamma middagar och nära kontakter mellan generationerna. I Europas sydligare länder, som t.ex. Portugal och Italien, kan de flesta inte tänka sig något annat än att de äldre ska bo hemma hos sina barn och barnbarn.

I städerna, i de mer nordliga länderna, är det mer vanligt att man ordnar detta på annat sätt. De äldre tas om hand i sina hem med olika former av hjälp anordnat av kommun eller stat, eller genom särskilt boende för äldre. Detta sätt att organiserat skilja generationer åt har bidragit till en åldersegregering som har öppnat upp för att skapa projekt där de olika generationerna möts.

 Arbete och diskussioner har fortsatt i internationella och europeiska nätverk med den påföljden att organiserat lärande mellan generationer har utvecklats mer.  Idag räknar man med generationsöverskridande lärande inom flera områden. En av de ledande inom området, professor Mariano Sanchez, Spanien, har fått en utmärkelse från sin regering för sitt arbete med intergenerational schools. I Storbritannien har Alan Hatton-Yeo arbetat mycket med generationsöverskridande arbete och åldersvänliga miljöer på Beth Johnson Foundation och blivit utnämnd till MBE (Member of British Empire) av drottning Elisabeth.  I ENCELL arbetade vi tillsammans med dessa två samt Slovenien och Bulgarien för att ta fram en webkurs för hur man arbetar med generationsmöten (Transfer of knowledge -EUproject).  Denna kurs finns nu på spanska och engelska. Den engelska sköts av det skotska nätverket ”Generations working together” och man kan hitta information om detta här:

https://generationsworkingtogether.org/training/international-certificate-in-intergenerational-learning-edition-6-27-10-2020

För att få mer kött på benen när det gäller olika generationers uppväxt och liv i Sverige kan man läsa en rapport från SCB, ”Generationer genom livet” där var tionde generation från 1905–1985 har beskrivits.

Det finns också en internationell tidskrift ”Journal of intergenerational relationships” där det finns både exempel på hur man kan arbeta med dessa frågor samt forskning om generationsmöten.

Slutsatser:

• Olikheterna i bakgrund, historia och kultur skiljer generationerna åt. Om unga och äldre blir införstådda med hur andra generationer tänker, och hur deras uppväxt har gestaltat sig, finns det möjligheter för positiva möten mellan generationer och ett generationsöverskridande lärande.

• När äldre och yngre möts och arbetar tillsammans och/eller utbyter erfarenheter med varandra sker generationsöverskridande lärande. Detta gäller både i arbetslivet och på fritiden.

• För att detta ska kunna ske behövs både eldsjälar som arbetar aktivt med detta i praktiken och stöd från kommun och stat, som i t.ex. Spanien och Skottland.

Ann-Kristin Boström fil.dr. Internationell pedagogik samt docent på Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University