chevron-down chevron-left chevron-right chevron-up home circle comment double-caret-left double-caret-right like like2 twitter epale-arrow-up text-bubble cloud stop caret-down caret-up caret-left caret-right file-text

EPALE

En digital mötesplats för vuxenutbildare i Europa

 
 

Blogg

Yrkes-/arbetsbaserat lärande i Europa - likheter, olikheter och förbättringspotential

31/08/2017
by Stefan WIIK
Språk: SV

/sv/file/header-wbtfwbewfwerasmusfwcofunded2fwpngheader-wbt_fwbew_fwerasmus_fwcofunded_2_fw_.png

 

Projektet “Work Based Training”, finansierat genom Erasmus+, Strategiska partnerskap för yrkesutbildning, har sitt avstamp i vetskapen om att det är en utmaning för många unga och unga vuxna i Europa att ta sig in på arbetsmarknaden. Särskilt om de är missgynnade på ett eller annat sätt. Problemen finns i alla länder, oavsett ekonomisk styrka. Ofta beror det på att missgynnade personer kommer ut från skolan utan examen och/eller tillräckliga kvalifikationer, inte sällan i kombination med en problematisk hemmamiljö. Migranter saknar ofta tillräckliga språkkunskaper för att kunna tillgodogöra sig yrkesutbildningar av olika slag. Det övergripande målet med WBT-projektet har varit att bidra till att fler elever lyckas i skolan och att säkerställa en smidig övergång från skola till arbetsliv för unga och unga vuxna studenter. Att främja en framgångsrik integrering på arbetsmarknaden för just missgynnade elever.

 

Huvudstrategin för att uppnå målen var att utbyta goda exempel och erfarenheter om yrkes-/arbetsbaserad utbildning som utvecklats i de länder där projektpartnerna är baserade.

 

Vi började med att undersöka hur studerande, lärare och handledare upplevde respektive partnerlands system för övergången mellan skola och arbetsliv. Genom en traditionellt ”on-line” undersökning" svarade de olika målgrupperna på frågor som rörde allt från hur man upplevde delaktighet i planering för- och genomförande av arbetsplatsbaserade läraktiviteter till hur man såg på studie- och yrkesvägledningsfunktioner mm. Resultaten bearbetades vidare, och låg till grund för projektets slutprodukt, ”Handbok om yrkes-/arbetsbaserat lärande”, som beskriver de nationella arbetssätten, erbjuder förslag till förbättringar rörande just yrkes-/arbetsbaserat lärande och dokumenterar ett flertal goda exempel från de deltagande partnerländerna.

 

Den resa vi gjort har varit intressant ur flera perspektiv. Den har gjort det tydligt att det finns många likheter mellan de olika länderna när det kommer till hur man upplever att systemen fungerar. Trots att vi har lite olika sätt att arbeta, så kommer ofta samma frågor upp när man pratar med studerande, lärare och handledare. I vissa länder som ofta framhålls som goda exempel i frågan kan man se att det ändå finns mycket att förbättra. Vi har också haft en nyttig terminologisk diskussion. Vad är det egentligen man avser med termen ”Work Based Training/-Learning” till exempel? Det har inte varit helt självklart. Kan det finnas i skolan, eller är det bara på en faktisk arbetsplats? Är det praktik eller lärlingsutbildning? Ja, aspekterna kring detta är fler än man anar när man bara ser det som ett ord eller uttryck. Nyttan av blandningen i partnerskapet – från öst till väst – har varit att vi tillsammans sett att vi ändå har mycket gemensamt, även om kulturer och sociala förhållanden skiljer sig en hel del länderna emellan. Vi har genom ett gott ledarskap och öppna sinnen haft ett projekt som präglats av arbetsglädje, kamratskap och förmåga att leverera det som förväntats. Ett partnerskap att bygga vidare på för framtida utmaningar.

 

På det lokala planet kan vi som organisation ta vara på vad som tydligt framkommer i undersökningen – vilket i stora stycken handlar om en utökad/fördjupad kommunikation mellan skola och arbetsplats i allt från planering inför- och genomförande av det arbetsplatsförlagda lärandet. Handledarkompetensen är en annan del som det behöver jobbas med på bredd. Där finns lokala och nationella initiativ, men det kan finnas anledning att jobba än mer med frågan. Andra delar har vi redan på plats, så som en person dedikerad att arbeta som koordinator för arbetsplatsförlagt lärande (för APL och lärlingsutbildningar), och väl utbyggd och synlig studie- och yrkesvägledning.

 

Som aktiv projektorganisation vet vi att allt vi gör ger ringar på vattnet för framtida utvecklingssatsningar. Genom de nya kontakterna som skapats i just detta partnerskap har vi redan hunnit jobba fram ytterligare en projektansökan, och chanserna är stora att ytterligare utvecklingsidéer kan leda till än fler. Då många av projektets partners arbetar med utbytesprojekt kan även detta vara något vi kommer närmare, även om vi i detta nu inte har någon pågående dialog.

 

Att höja attraktionskraften kring yrkesutbildning är en otroligt viktig fråga i dag. Det tillsammans med att hitta vägarna till ett effektivare samarbete mellan skola och arbetsliv är något vi behöver jobba hårt med på bredd, för att stärka tillgången på rekryterbar arbetskraft med rätt kompetens. Att få möjligheten att lyfta-, utveckla och testa idéer inom ett sådant område med finansiering utifrån är en jättemöjlighet. Är ni fler därute som är intresserade av samverkan kring dessa frågor, så ta gärna kontakt. Det finns mer att göra, och att göra det tillsammans är roligare än att vara ensam!

 

Stefan Wiik
Enhetschef Yrkeshögskola
och Internationalisering

HÄLSINGLANDS 
UTBILDNINGSFÖRBUND 
821 80 Bollnäs

BESÖKSADRESS
CFL Söderhamn
Södra Järnvägsgatan 7
826 80 Söderhamn

TELEFON 010-454 10 71 
MOBIL 070-520 53 49
E-POST stefan.wiik@hufb.se
WEBB www.hufb.se

cid:image002.jpg@01D18392.714B9E20

 

 

Share on Facebook Share on Twitter Epale SoundCloud Share on LinkedIn