Eurydice-rapport: Finland bland de främsta länderna i Europa gällande vuxnas digitala färdigheter
Hela 40 procent av den vuxna befolkningen i Europa riskerar att hamna utanför den digitala utvecklingen. De 25–64-åringar som hör till den här andelen bedömer sig ha svaga digitala färdigheter – eller så använder de internet antingen sällan eller inte alls. Det här framgår av rapporten Adult education and training in Europé, som Europeiska kommissionens Eurydice-nätverk publicerade i början av hösten 2021. Rapporten grundar sig på en jämförelse av utbildningen bland vuxna och vuxenutbildningens struktur i Eurydice-nätverkets medlemsländer.
Situationen i Finland är klart bättre än i Europa i genomsnitt. Av alla länder som ingår i rapporten är andelen vuxna som har svag digital kompetens eller som saknar digitala färdigheter tredje lägst i Finland. Ungefär 15 procent av den vuxna befolkningen i Finland bedömer att de har svaga digitala färdigheter. Endast 2 procent av de finländska vuxna har inte använt internet under de senaste tre månaderna. Till exempel i Bulgarien var motsvarande siffra hela 25 procent.
Författarna bakom rapporten påminner om att digitala färdigheter och kontinuerligt lärande under hela livet kan ha stor betydelse för hur var och en kan trygga sin ställning på arbetsmarknaden.
”Nya teknologiska och digitala utvecklingsförlopp förändrar kontinuerligt vårt sätt att leva och i synnerhet arbetslivet. Coronapandemin har påskyndat den här utvecklingen ytterligare. Det är mer nödvändigt än någonsin tidigare att kontinuerligt lära sig nytt under hela livet. Vuxna som har en låg utbildningsnivå och svaga grundfärdigheter är i en svagare ställning än andra både på arbetsmarknaden och i samhället. Den ekonomiska och sociala press som råder i dag gör att den här situationen sannolikt förvärras ytterligare för dessa”, skriver man i rapporten.
Att avlägga examen på andra stadiet är i genomsnitt vanligare i Finland än i Europa
Enligt rapporten har en dryg femtedel av den vuxna befolkningen i EU-länderna som är över 25 år inte avlagt en examen på andra stadiet i något skede av livet. Andelarna varierar mycket beroende på land. Till exempel i Portugal saknar nästan hälften av den vuxna befolkningen en examen från utbildning på andra stadiet. I Finland är motsvarande andel 10 procent.
Ungefär 3,2 procent av EU-ländernas medborgare som är mellan 25 och 64 år har i vuxen ålder avlagt en examen på andra stadiet. Andelen av befolkningen som i vuxen ålder har avlagt en examen varierar från mindre än 1 procent ända upp till ungefär 14 procent i Europa. I Finland är andelen klart högre än i EU-länderna i snitt, närmare 14 procent. Till den här andelen räknas personer vars högsta examen har avlagts inom utbildning på andra stadiet. Om en person i vuxen ålder har avlagt fler än en examen på andra stadiet, är det den senast avlagda examen som har beaktats i rapporten.
Statistiken visar att en avsevärd andel av alla examina eller examensdelar som finländarna har avlagt i vuxen ålder från utbildning på andra stadiet har avlagts inom yrkesutbildning. Enligt Statistikcentralen var det till exempel färre än 300 personer över 25 år som avlade studentexamen år 2020. Av utbildningsförvaltningens statistiktjänst Vipunen framgår däremot att ungefär 71 900 personer avlade en yrkesinriktad examen eller examensdel. Examenssystemet inom den finländska yrkesutbildningen bidrar till att det är möjligt att flexibelt uppdatera och komplettera sitt kunnande också i vuxen ålder. Studierna kan till exempel avläggas som mindre kompetenshelheter, såsom examensdelar.
Coronapandemin gjorde det svårare att delta i utbildning
Ett av EU-ländernas mål har varit att 15 procent av den vuxna befolkningen före år 2020 ska ha deltagit i någon utbildning under de fyra veckor som har föregått den enkät med vilken man har kartlagt deltagandet i utbildning. Utbildningen kan leda till en examen eller vara någon annan utbildning utanför utbildningssystemet som inte leder till examen, till exempel personalutbildning som en arbetsgivare ordnar.
Även om endast ett av tre länder i Europa uppnådde det här målet år 2019, har ändå deltagandet i utbildning ökat långsamt men stadigt under det senaste årtiondet. När det genomsnittliga deltagandet i utbildning i EU-länderna låg på 7,9 procent år 2009, hade andelen stigit till 10,8 procent år 2019. Under coronapandemin 2020 minskade det genomsnittliga deltagandet en aning till 9,2 procent.
Finland hör till de främsta länderna i Europa när det kommer till att delta i vuxenutbildning. År 2019 hade en tredjedel av den vuxna befolkningen i Finland deltagit i någon utbildning under de fyra veckor som föregick enkäten.
Högutbildade deltar mer sannolikt i vidareutbildning
Rapporten visar att sannolikheten att delta i vuxenutbildning ökar i relation till hur hög utbildning personen har sedan tidigare. Ju högre utbildning en person har, desto mer villig är hen att utveckla sig själv och utbilda sig vidare. I Finland vill både låg- och högutbildade delta i fortbildning i högre utsträckning än befolkningen i genomsnitt i Europa.
Finländarna söker mer aktivt information om utbildningsmöjligheter än man gör i andra länder i Europa i snitt. Av en enkät som Eurostat har genomfört framgår att över hälften av de högutbildade vuxna i Finland år 2017 hade sökt information om möjligheter till vidareutbildning under de senaste 12 månaderna. Motsvarande siffra i till exempel Litauen var 19 procent.
***
Eurydice
- Eurydice är Europeiska kommissionens nätverk för utbyte av information som berör utbildning. Nätverket framställer utredningar och rapporter om utbildningsrelaterade teman. Utbildningsstyrelsen ansvarar för Eurydice-nätverkets verksamhet som berör Finland.
- Nätverkets rapport Adult education and training in Europe publicerades i september 2021. Uppgifterna i rapporten har sammanställts utifrån olika källor (Cedefop, Eurostat, OECD).
- Eurydice-nätverket har 37 medlemsländer. Nätverket omfattar utöver EU:s medlemsländer även Albanien, Bosnien-Hercegovina, Island, Liechtenstein, Montenegro, Norge, Nordmakedonien, Serbien, Schweiz och Turkiet. Albanien ingår inte i denna rapportering.
Ytterligare information
Specialsakkunnig Siru Korkala, +358 295 338 610, siru.korkala(at)oph.fi