chevron-down chevron-left chevron-right chevron-up home circle comment double-caret-left double-caret-right like like2 twitter epale-arrow-up text-bubble cloud stop caret-down caret-up caret-left caret-right file-text

EPALE - En digital mötesplats för vuxenutbildare i Europa

Blogg

Den allmänna bilden av vuxnas grundläggande färdigheter behöver göras mer nyanserad

03/09/2020
av Jenni WESTÖ
Språk: SV
Document available also in: FI EN ES BG ET DE NL SK LV EL

De mångfacetterade behoven av grundläggande färdigheter hos vuxna är ofta större än den bild som massundersökningarna målat upp. 

Bild: Chermiti Mohamed
Text: Markus Palmèn. Blogginlägget har först publicerats på finska.

Grundläggande färdigheter behövs om man ska klara sig i samhället. Enligt PIAAC-undersökningen har vuxna finländare ändå goda grundläggande färdigheter. Massundersökningarna ger dock bara en grov överblick över hur mångfacetterade de grundläggande färdigheterna i själva verket är. Forskare Maarit Mäkinen vid Tammerfors universitet efterlyser en bredare definition av begreppet grundläggande färdigheter. Jyrki Sipilä från Helsingfors vuxeninstitut har stor erfarenhet inom undervisningen av grundläggande färdigheter och önskar å sin sida en egen differentierande undervisning för dem som försöker förbättra sina grundläggande färdigheter.  


Grundläggande färdigheter är de färdigheter som gör det möjligt för en vuxen att vara en fullvärdig samhällsmedborgare och att bidra till nationalekonomin. Definitionerna av grundläggande färdigheter är inte entydiga och kan även vara kulturbundna, men de anses i allmänhet omfatta läs- och sifferfärdigheter samt digitala färdigheter. Läsfärdigheten omfattar även tolkning av text och förmåga att läsa kritiskt. Med hjälp av sifferfärdigheter kan man förutom beräkningar även tolka olika diagram och mätare. I digitala färdigheter ingår återigen förutom teknikförståelse även förmåga att kritiskt läsa olika medier. Dessutom utgör hälsokunskaper och ekonomisk läskunnighet en egen grupp inom de grundläggande färdigheterna.

I den här artikeln som bygger på EPALE:s tema under juli–september, det vill säga grundläggande färdigheter, fördjupar vi oss i följande frågor: Hur ser nuläget ut när det gäller finländarnas grundläggande färdigheter? Hur undersöks de grundläggande färdigheterna och vilka utbildningspolitiska hälsningar har forskningssamfundet? Hurdan undervisning i grundläggande färdigheter skulle vara mest fruktbar ur pedagogisk synvinkel?

Finländarnas grundläggande färdigheter är i huvudsak goda

OECD:s internationella PIAAC-undersökning av grundläggande färdigheter hos vuxna är en av de bästa källorna inom debatten om grundläggande färdigheter. Även den klassificering av grundläggande färdigheter som används i början av denna blogg följer PIAAC:s definition.  
I ljuset av PIAAC:s senaste runda är vuxna finländares grundläggande färdigheter utmärkta i europeisk jämförelse. PIAAC lyfter fram att invandrare, äldre och personer utan utbildning utgör riskgrupper i Finland. I synnerhet i fråga om digitala färdigheter och sifferfärdigheter är spridningen större i den europeiska jämförelsen. 

Åldern och kumuleringen av kompetens påverkar kunskapsnivån mest 

Maarit Mäkinen, som har undersökt grundläggande färdigheter vid Tammerfors universitet, instämmer i PIAAC:s positiva helhetsbild av finländarnas goda kunskapsnivå, men varnar för att man inte ska dra för direkta slutsatser av undersökningen.

– Tydliga indelningar i befolkningsgrupper är onödiga eftersom exempelvis invandrarnas färdighetsnivåer varierar stort beroende på orsakerna till invandringen. Åldern ser ut att vara den bakgrundsfaktor som påverkar färdigheterna mest. Dessutom anhopas utbildningen hos dem som redan från förut är högt utbildade.  

Med anhopning avser Mäkinen fenomenet att utbildade har lägre tröskel för att söka sig till fortbildningar och att arbetsgivarna erbjuder utbildningsmöjligheter till dem som redan har en god position.

– Många gånger är det personer i arbetstagarposition som hamnar i skuggan av utbildningarna och det faller på deras eget ansvar att utbilda sig. Det här är ett reellt problem som man borde göra något åt, understryker Mäkinen.

Som botemedel för den här utbildningsanhopningen önskar Mäkinen utbildningspolitiska öppningar som också ger äldre och personer med mindre utbildning möjlighet att lättare uppdatera sina färdigheter. Mäkinen är verksam inom projektet Taikoja II, som är ett koordinationsnätverk för Undervisnings- och kulturministeriets Taito-program för utvecklande av grundläggande färdigheter. I nätverket har man till exempel sett projekt som erbjuder digitala utbildningar för anställda inom handeln och vårdbranschen; dessa har aldrig tidigare erbjudits något motsvarande.

Undervisningen i grundläggande färdigheter måste differentieras

Jyrki Sipilä är rektor för grundskolan vid Helsingfors vuxeninstitut, där vuxna erbjuds undervisning i grundläggande färdigheter genom kurser i fritt bildningsarbete för invandrare, integrationsutbildning och grundundervisning. Sipilä talar precis som Mäkinen om vikten av precisionsutbildning för att utveckla de grundläggande färdigheterna. I praktiken innebär det här att de som övar på grundläggande färdigheter behöver sina egna grupper i stället för att utbildningen i grundläggande färdigheter ska integreras i andra studier. Sipilä ger ett exempel:

– Vi ordnade A-körkortsutbildning för dator i anslutning till det statliga Flyt-projektet. Studerande med svag datateknisk utgångsnivå, som oftast hade låg utbildningsbakgrund, hade inte lyckats på samma sätt om de placerats i grupper där undervisningen skedde med normal hastighet och där gruppen bestod av arbetande tjänstemän.

Utan gruppen som erbjöd precisionsutbildning i grundläggande färdigheter skulle de här personerna inte ha fått det stöd och den uppmuntran som de fick i de grupper som var avsedda för dem.

Taikoja-nätverkets precisionsprojekt och långvariga precisionsutbildningar är alltså centrala inom utbildningen av grundläggande färdigheter. Mäkinen och Sipilä påminner om att man i planeringen av dem ska höra de professionella inom pedagogiken på lokal nivå – dessa känner till de praktiska utmaningarna. 

Mot en mer omfattande definition av grundläggande färdigheter

Den instans som definierar de grundläggande färdigheter som behövs i samhället har stor politisk makt. OECD:s PIAAC-forskning har kritiserats bland annat av forskningsgemenskapen för användningen av samma standardiserade indikatorer i alla länder samt för att tonvikten legat på de färdigheter som är viktigast inom ekonomin och arbetslivet. Samtidigt stöder sig många som forskar i grundläggande rättigheter på PIAAC som en central källa – få organisationer har nog resurser till att utföra motsvarande massundersökningar i ämnet.  

Mäkinen hoppas på fler nyanser i den av PIAAC dominerade diskussionen om grundläggande färdigheter, som forskaren ser som snäv.

– Det skulle vara bra att lyfta fram önskemål och mål som människor själva har fört fram och genom vilka man hittar de grundläggande färdigheter som är viktigast för dem på det individuella planet. 

Mäkinen välkomnar förnyelsen av PIAAC:s nya forskningsrunda våren 2020 med glädje. Resultaten väntas under åren 2021–2022. Också Finland är med i den här rundan. Nya PIAAC innehåller nu adaptiv problemlösningsförmåga som tredje grundläggande färdighet. Med hjälp av den bedöms hur människor kan lösa flera samtidiga problem eller föränderliga problemsituationer, eventuellt med hjälp av datateknik.

– Det här är ett välkommet komplexitetstänkande där världen ses som föränderlig och oförutsägbar. Komplexiteten i världen har ju nyligen blivit tydlig i samband med coronapandemin och i dagens samhälle klarar man sig inte längre med tre grundläggande färdigheter.

Källor:

Ett urval blogginlägg och resurser:

Skribenten Markus Palmén (MSc, BA) är en fri journalist, manusförfattare och regissör som arbetar med webbjournalistik och audiovisuellt innehåll. På fältet för vuxenlärande har Markus tidigare arbetat som tematisk koordinator för EPALE, och före det som chefredaktör för European Lifelong Learning Magazine (Elm) hos Folkupplysningsföreningen. I inlärningsvärlden är Markus särskilt intresserad av bland annat olika typer av lärande och det fria bildningsarbetet. Twitter: @MarkusPalmen 


Share on Facebook Share on Twitter Epale SoundCloud Share on LinkedIn Share on email