chevron-down chevron-left chevron-right chevron-up home circle comment double-caret-left double-caret-right like like2 twitter epale-arrow-up text-bubble cloud stop caret-down caret-up caret-left caret-right file-text

EPALE

En digital mötesplats för vuxenutbildare i Europa

 
 

Blogg

Uppmuntra kreativitet genom Makerspace

19/02/2019
by Anna HANSEN
Språk: SV

Hur kan vi inspirera till lärande på nya sätt? Hur kan vi aktivt främja kreativitet och innovation som är så viktigt för entreprenörskap? Ett sätt är att arbeta med ett Makerspace. Ett Makerspace kan enkelt beskrivas som en pysselverkstad för vuxna. Men det är också mer än så. Det är ett rum där man aktivt kan arbeta med experiment, lärande, kreativitet och skapande genom både traditionellt hantverk och avancerad digital teknik. Ett maker space kan vara fristående enheter dit folk kan komma, drivna av föreningar eller liknande, men också vara en del av något annat, till exempel ett museum eller en folkhögskola.

En bakomliggande teoretisk tanke är att kreativitet och skapande gör att människor blir bättre på problemlösning och innovation. En förespråkare för detta synsätt är exempelvis Ann Bamford som för fram de estetiska lärprocessernas betydelse för kreativitet, med vilket hon menar förmågan att fråga, utforska och samverka, söka utmaningar och utveckla egna och andras ideer vidare genom att se olika samband (Bamford The wow factor (2006)).

Ett exempel på hur kulturarvssektorn arbetar med Makerspace är Köpenhamns museum, tillsammans med Köpenhamns stadsarkiv. De har under ett par år drivit ett Makerspace som vilar på kulturhistorisk grund. Här har man kunnat få en tatuering gjord baserad på bilder av tatueringar från ett kvinnofängelse som finns som en fotosamling i Stadsarkivet eller så har man kunnat delta i stick-workshop och sticka vantar utifrån vantar som hittats i arkeologisk utgrävning av Rådhusplatsen och som nu finns i museets samlingar. Man har alltså hittat spännande saker i samlingarna hos arkiv och museum som man sedan låtit människor skapa utifrån – återskapa eller inspireras av. På Regionmuseet Kristianstad har vi under lång tid haft en grupp som träffas varje vecka för att brodera. Från början handlade detta om att inspireras av yllebroderier i våra samlingar, att lära sig om äldre tekniker och inspireras av mönster genom att titta på äldre broderi och sedan själv skapa utifrån detta. Men gruppen handlar också om social samvaro, utbyte av kunskaper och personlig utveckling. På det sättet berörs minst två av EU:s åtta nyckelkompetenser i mötet med museet i denna form (personliga, sociala och lärandekompetenser och kulturell medvetenhet och uttryck). Det går dock att utveckla de aktiviteter som erbjuds genom att medvetet lägga till element som berör andra nyckelkompetenser. Vid Köpenhamns museum har man haft en grupp volontärer som hjälpt människor som kommer dit att digitalisera sin fotografier. I det mötet handlar det om att utveckla digitala kompetenser. I gruppen som broderar har det efter hand kommit in personer som har bakgrund i andra länder och som i dessa möten tränar ett annat språk än sitt modersmål.

Den kulturhistoriska grunden – att utgå från ett historiskt eller arkeologiskt, fotografiskt eller skriftligt material gör att de människor som väljer att komma dit har ett gemensamt intresse. Detta underlättar den social interaktionen och utifrån det kan man bygga på med andra kompetenser. Naturligtvis måste hänsyn tas till materialet som används, som ofta är gammalt och ömtåligt, varför digital teknik har en viktig roll att spela, eftersom digitalt material har potential att användas på många sätt utan att förstöras. Samtidigt är autenticiteten i material en viktig aspekt som ger känslomässiga upplevelser genom känseln när man rör det, lukt och vetskapen om föremålets historia. Studier har visat att det känslomässiga engagemanget är viktigt för besökarens upplevelse av besöket (t.ex. Kirsten M. Bedigan ”Developing emotions: perceptions of emotional responses in museum visitors” i Mediterranean Archaeology and Archaeometry (2016)). Det kulturhistoriska materialet kan vara en sådan grund som väcker känslorna och ger en god utgångspunkt för lärandet.

Att arbeta med att göra samlingar mer tillgängliga och att använda dem på nya sätt genom kreativa metoder, till exempel i ett maker space, kan därmed vara ett sätt att involvera och engagera grupper som annars inte har så stort intresse för museer. Rummet och upplägget spelar stor roll för besökarens upplevelse och genom att presentera lärandet, materialet vi vill skapa engagemang omkring på ett tillåtande vis, där besökaren själv får bidra med tankar, idéer och själv får utveckla kulturarvet vidare till något nytt, kan fler känna sig välkomna och känna att lärande utifrån kulturarvet kan vara något som passar dem. Det kan också bidra till ökad kreativitet, vilket i sin tur påverkar innovationsförmåga, entreprenörskap och i förlängningen företagsamhet genom kulturella och kreativa näringar. Därför påbörjar vi nu arbetet med att utveckla ett makerspace vid Regionmuseet Kristianstad, det är en process som handlar om att fylla platsen med teknik, verktyg, tillgång till samlingar, välkomnande atmosfär och nya metoder för att locka nya målgrupper och att arbeta på ett annorlunda sätt.

 

Anna Hansen är museichef för Regionmuseet i Skåne. Anna är historiker och lärare med lång erfarenhet av att arbeta med informellt och icke-formellt lärande på museer och arkiv. Hon har ett stort intresse för hur man kan nyttja informellt lärande genom kulturarvet för att nå olika målgrupper och vilka vidare effekter man kan uppnå genom att erbjuda lärande, så som bättre hälsa, motivation att komma vidare i livet, ökad livskvalitet och mycket annat

Share on Facebook Share on Twitter Epale SoundCloud Share on LinkedIn