Hoppa till huvudinnehåll
Blog
Blog

Programmet Sivistystyön vapaus ja vastuu för samforskning och bildning

Leena Saloheimo, Björn Wallén och Anja Heikkinen berättar om det tioåriga Sivistystyön Vapaus ja Vastuu (SVV)-programmets mål och prestationer.

Sivistystyön Vapaus ja Vastuu, alltså SVV, är ett samarbetsprogram för det fria bildningsarbetet som inleddes 2011. År 2021 fyller programmet tio år. Det fria bildningsarbetet når årligen över en miljon finländare. Ändå finns det relativt lite forskning om ämnet. SVV-programmet strävar efter att stärka samarbetet mellan aktörer inom det fria bildningsarbetet och universiteten genom att öka växelverkan mellan dem. I en artikel som presenterar SVV:s 10-åriga resa berättar Leena Saloheimo, en långvarig aktör inom det fria bildningsarbetet, om grundandet av SVV; Björn Wallén, ordförande för Fritt Bildningsarbete rf, berättar om huvudtemana under den pågående verksamhetsperioden; och professor emerita i allmän pedagogik Anja Heikkinen tar till exempel ställning till hur programmet kan fortsätta framgångsrikt även i framtiden.

SVV främjar samarbete

Det är Fritt Bildningsarbete rf (FBA), Tammerfors och Östra Finlands universitet samt Åbo Akademi som ansvarar för programmet Vapaan sivistystyön yhteistyöohjelma SVV. Forskningssällskap, Kansanvalistusseura KVS och representanter för medierna samarbetar också med programmet. Leena Saloheimo, som länge arbetat hos Fritt Bildningsarbete rf och har en lång bakgrund på medborgarinstitut, ger en bakgrund till SVV-programmets uppkomst:

”Vid millennieskiftet fanns det hundratals läroanstalter för fritt bildningsarbete och de nådde cirka en miljon medborgare, men det fanns väldigt lite forskning om detta omfattande fält och dess verksamhet.” 

Enligt Saloheimo var utvecklingsprogrammet Vapaan sivistystyön osaamisen ja pätevyyden kehittämisohjelma (VSOP), som grundades i slutet av 90-talet och främjade forskningen om fritt bildningsarbete, en bakgrundsfaktor för SVV:

När VSOP-programmet hade avslutats hade vi redan fått lite liv i forskningen och funderade på hur vi skulle gå vidare. Man ville ha en tydligare struktur för samarbetet och då skapades SVV.

Centrala verksamhetsformer för etablerats för SVV-programmet är ett lärdomsprovssamarbete mellan universitet och aktörer i branschen, publikationsprojekt, olika diskussionstillfällen, seminarier, studiecirklar och föreläsningsserier för allmänheten, samt att popularisera forskningsdata.

Björn Wallén, som är ordförande för Fritt Bildningsarbete rf och författare samt har en mångsidig bakgrund inom det fria bildningsarbetet, anser att publikationen Vapaa sivistystyö eilen, tänään ja huomenna är en av SVV:s viktigaste prestationer. Enligt Wallén är forskning och gemensamt aktörskap ledstjärnor för det nätverksbaserade SVV-programmet:

”Det behövs kompetens inom fritt bildningsarbete inom olika vetenskapsområden, evenemang med organisationer och dialog om forskningsbehoven.

Leena Saloheimo"Jag är en fri bildningsarbetsmänniska”, konstaterar Leena Saloheimo. Saloheimo har en lång bakgrund som medborgarinstitutslärare och är själv ett levande exempel på vuxenstudier: ”Jag blev magister i vuxenpedagogik efter att ha fyllt 50 år.” Foto: Juha Pyötsiä

Bildningsuttalande om ekosocial bildning och ett nytt arbetslivsnarrativ

Den programmässiga ambitionen för SVV:s verksamhetsperiod 2020–2022 är ett bildningsuttalande, och dess huvudteman är hållbar utveckling/ekosocial bildning samt ett nytt arbetslivsnarrativ. Bildningsuttalanden görs till exempel i bloggen Sivistystori. Wallén förklarar bildningsuttalandenas teman:

”På ytan finns ett kritiskt perspektiv på kontinuerligt lärande och ekosocial bildning. Även jag själv har alltid haft ett bredare perspektiv än bara den nationella scenen. Det går inte att lösa besvärliga problem utan en global referensram.”

Den ekosociala bildningen fokuserar på ekologi samt människornas ömsesidiga beroende och jämlikhet. För att citera Arto O. Salonen ord ska bildningens kvalitet speglas genom kommande generationers möjligheter.

Anja Heikkinen, som också är en av grundarna och nyckelpersonerna i SVV-programmet, professor emerita i allmän pedagogik, och fortfarande nära involverad i universitetsvärlden, talar ur ett planetärt perspektiv:

”Det fria bildningsarbetet handlar om kunskap, erfarenhet och visdom. Dessa är mer omfattande än nationella frågor. Vi finns alla på en planet som är vårt hem, och vi har också kontakt med andra delar av planeten.” 

”Förutom på regional och nationell nivå arbetar SVV också med internationella samarbetspartner, till exempel i ett nordiskt nätverk”, tillägger Wallén, som också lyfter fram bland annat betydelsen av delaktighet och omfattande förmågor i det livslånga lärandet.

Björn WallénBjörn Wallén beskriver det fria bildningsarbetet som sitt livsverk. ”Jag är en erfarenhetsexpert” sammanfattar Wallén, som arbetat i olika sammanhang inom det fria bildningsarbetet, på varje form av läroanstalt och bland annat inom det pedagogiska utvecklingsarbetet. Foto: Nina Ahtola.

Det fria bildningsarbetets ställning i samhället

De fem läroanstaltsformerna inom det fria bildningsarbetet är medborgarinstitut, folkhögskolor, studiecentraler, sommaruniversitet och idrottsutbildningscenter. Den nya läropliktslagen som sträcker sig till 18 år gäller till exempel folkhögskolor, där det nu är möjligt att fullgöra läroplikten efter grundskolan.

Heikkinen anser att det är allt viktigare att fundera över det fria bildningsarbetets självständighet och gränsdragning. Hon tror att de olika formerna av läroanstalter inom det fria bildningsarbetet har tvingats anpassa sig till respektive utbildningspolitiska program för att få finansiering:

”Berättigas det fria bildningsarbetet genom att det används för att fylla i luckorna i social- och arbetskraftspolitiken och sköta utbildningssystemets skuggområden? Är det då längre självständigt eller styrs det utifrån?”

Anja Heikkinen

Anja Heikkinen vill se framtidens fria bildningsarbete som något öppet som söker alternativ, och som en plats för verksamhet och diskussion som ifrågasätter alla slags självklarheter. Under sin karriär har Heikkinen kombinerat fritt bildningsarbete med bland annat undervisning, forskning och att handleda lärdomsprov – även inom vuxenpedagogik. Foto: Anja Heikkinen.

Det vetenskapliga fältets utmaningar och framtid

Heikkinen funderar över SVV:s roll på det vetenskapliga fältet, som idag definieras av konkurrens och knappa resurser. Hon påminner:

”Forskarna som deltar i SVV är en del av universitetsorganisationen och verkar inom ramen för dess villkor, och därför deltar de inte bara som sig själva. Forskarna kämpar om resurser och erkännande i en miljö där vuxenutbildning och bildningsarbete har en marginell ställning. Vetenskapsfältet är hårt och jag är orolig för att om det inte kommer in nya forskare i branschen – då faller ju programmet.”

Även Wallén konstaterar att han är bekymrad över ett forskningsfält som fungerar på marknadsvillkor, är splittrat och svårt att koordinera.

Det ryms dock också glädje, framgångar och hopp i programmet. Saloheimo minns att de finaste stunderna under årens lopp var då hon fått se doktorsavhandlingar inom branschen bli färdiga som ett resultat av ett långt arbete:

”Det har varit väldigt roligt.”

Heikkinen är nöjd med till exempel den nationella och regionala diskussion som SVV har fört. Hon anser att det med tanke på programmets framtid är viktigt med lokaler och platser som de yngre kan ta tag i och komma med i: 

”De som gör lärdomsprov för programmet vidare.”

Läs mer:

Paula Halme är magister i vuxenpedagogik och socionomstuderande. För tillfället fortsätter hon sin resa inom livslångt lärande med HR-uppgifter samt funderar på frågor om lärande och pedagogik i sin blogg paulanpedagogiikka.com.

 

 

Login (2)

Logga in eller Registrera dig så kan du kommentera.

Vill du byta språk?

Detta dokument är också tillgängligt på andra språk. Du kan välja språk här under.

Want to write a blog post ?

Don't hesitate to do so! Click the link below and start posting a new article!

De senaste diskussionerna