Blog
Blog

Onlineresurs (OER): Utformning av framgångsrik digital vuxenutbildning i grundläggande färdigheter

För ett inkluderande samhälle är det avgörande att vuxna med grundläggande färdigheter också har möjlighet att dra nytta av digital utbildning.

OER: Designing Successful Digital Basic Skills Programs for Adults

Inom vuxenpedagogiken och utbildningen i grundläggande färdigheter, liksom all annan utbildning, skedde en stor övergång till onlinemiljön när covid-19 gjorde klassrumsundervisning omöjlig. Frågan om hur vuxenutbildningen ska byggas ut online har diskuterats länge, men det är fortfarande inte uppenbart hur det ska göras för vuxna med bristande grundläggande färdigheter. Denna resurs beskriver några viktiga aspekter för att utforma kurser på ett tillgängligt och meningsfullt sätt för vuxna elever med svårigheter inom läs- och skrivkunnighet, numeracitet, digital kompetens osv. Resursen fokuserar i synnerhet på blandad inlärning och presenterar ett flertal utformningsmodeller, innehållsrelaterade perspektiv och goda praktiska exempel.

Innehållsförteckning

  1. Kursutformningskompass

  2. Planera kursinnehåll
  3. Pedagogens yrkeskompetens

  4. Etablera elevstöd.

Behovet av digitala lösningar inom vuxenutbildningen ökar ständigt. Detta har motiverat framväxten av många nya initiativ, där onlinemiljöer för lärande integreras i institutioner för vuxenutbildning, i arbetsplatser och även i hemmet. Det är dock viktigt att ge särskild uppmärksamhet åt de vuxna elever som saknar digitala grundläggande färdigheter eller har svårigheter att läsa, skriva och räkna, för att även dessa ska kunna klara av sin onlineutbildning.

I den här resursen presenteras några grundläggande aspekter inom kursdesign och kursinnehåll, pedagogers yrkeskompetens och rekommendationer på åtgärder som kan hjälpa eleverna på deras resa. Onlineutbildning innebär en mängd metodologiska, tekniska och pedagogiska tillvägagångssätt och lösningar som kan ha ett varierat fokus. Framställningen centreras här på en utformning med blandad inlärning, för att bättre kunna fokusera på olika modeller och diskutera dem mer utförligt. Utan att förneka effektiviteten i helt onlinebaserad vuxenutbildning argumenterar vi även för att blandad inlärning oftast passar bättre för vuxna med bristande grundläggande färdigheter.

De rekommendationer, användningsområden och exempel som hämtas från litteraturen och praktiken ska inte uppfattas som de enda fungerande modellerna för en effektiv utbildning, utan presenteras som perspektiv som kan ge vissa typer av mervärde till den specifika målgruppen (dvs. vuxna med bristande grundläggande färdigheter). Hör av dig i kommentarsfältet om du har andra intressanta exempel på framgångsrika initiativ inom grundläggande färdigheter för vuxna!

Kompass till kursutformningsmodeller

Det här avsnittet handlar om perspektiv som rör utformningen. Först beskrivs de potentiella fördelarna med blandade utbildningsprogram, varefter några definitioner presenteras. Därefter introduceras olika modeller för blandad inlärning, och slutligen presenteras några överväganden avsedda att hjälpa till i de första stegen av planering till ett utbildningsprogram. I slutet av avsnittet presenterar Michael Thiel från Tysklands folkhögskoleförbund (Deutscher Volkshochschul-Verband) deras onlineplattform för utbildning, VHS Lernportal.

Varför bry sig?

Det finns ett flertal fördelar med blandade inlärning. I en ny (2020) skrift av Rosen, D.J. & Vanek, J med titeln The What, Why, Who and How of Blended Learning for Adult Basic Skills Learners motiveras en blandad programutformning i utbildningen med följande argument:

  • inkluderande: “ger utbildningsmöjligheter åt målgrupper som inte kunnat nås tidigare”
  • centralt för grundläggande färdigheter: “har visat sig mer effektivt för vuxenutbildning i grundläggande färdigheter än enbart fysisk eller enbart onlinebaserad utbildning”
  • effektivare: “leder till att lärandet äger rum även utanför klassrummet och kurstillfällena, vilket möjliggör större framgång i studierna”
  • integrerande: “ger möjlighet att gå tillbaka till redan avhandlat kursinnehåll om det finns behov av repetition, eller för att kompensera för missade lektionstillfällen”
  • flexibelt: “är till hjälp för en flexibel programutformning som hjälper målgruppen att inte ge upp”
  • motiverande: “gör hemarbetet mer praktiskt och tilltalande”
  • digitalt: “innebär möjligheter att bygga upp digital kompetens och förmåga till onlinestudier”
  • transparent: “gör det lättare att systematiskt följa upp elevernas framsteg”

Det är dock viktigt att påpeka att blandad kursutformning ibland gör utbildningen mer tillgänglig, men att den i vissa situationer inte är det bästa alternativet för vuxenutbildning i grundläggande färdigheter. Olika omständigheter kan göra det omöjligt för eleverna att ta sig till de fysiska kurstillfällena (t.ex. bristande ekonomisk kapacitet, geografiska svårigheter, brist på tid till studierelaterat resande m.m.). Om dessa begränsande omständigheter noggrant analyseras kan det dock vara möjligt att finna en flexibel lösning med blandad inlärning.

För en utförligare lista på fördelar, se boken The What, Why, Who, and How of Blended Learning for Adult Basic Skills Learners sid 8-14!

Vad är blandad inlärning?

Blandad inlärning kan definieras på olika sätt beroende på var tyngdpunkten läggs, men några egenskaper hos den blandade utbildningsformen brukar i allmänhet lyftas fram.

Exempel på definitioner:

Blandad inlärning är en undervisningsmetod där fysiska kurstillfällen eller lektioner kombineras med onlineutbildning, där studenterna ges viss kontroll över tidpunkt, plats, metod och/eller hastighet.

Källa: Clayton Christensen Institute. Blended Learning Definitions. (webpage).

Den första definitionen lyfter fram att dessa utbildningsprogram innehåller både onlinemoment och moment med fysisk närvaro. Definitionen säger även att studenten har en viss autonomi i förhållande till lärandets yttre omständigheter.

Modaliteter längs studentens inlärningsväg kopplas ihop till en integrerad inlärningsupplevelse, vilket kan innebära att data från onlineinlärning används för att underbygga och driva på studentens lärande offline.

Källa: Horn, M. and Staker, H. (2015). Blended – Using Disruptive Innovation to Improve Schools. San Francisco, California: Jossey-Bass.

Den andra definitionen målar upp en inlärningskontext där onlinemoment används för att motivera “offline”-processen, och avser därmed främst en modell där onlineinlärningen fyller en rent kompletterande roll.

Blandad inlärning bör ses som en pedagogisk metod där klassrummets effektivitet och sociala möjligheter kombineras med onlinemiljöns tekniskt avancerade möjligheter till aktiv inlärning, utan att förhållandet mellan dessa förmedlingsmetoder specificeras. Den blandade inlärningen bör alltså inte förstås endast som en tidsmässig konstruktion, utan som en fundamental omarbetning av undervisningsmodellen.

Källa: Dziuban, C. et al. (2004). Blended Learning. In: EDUCAUSE Review, 2004(7).

Det tredje sättet att definiera blandad inlärning lyfter fram att det är ett övergripande tillvägagångssätt där online- och offlineelement tillsammans skapar ett effektivt och individanpassat utbildningsprogram. Definitionen representerar en syntetisk och integrerad “undervisningsmodell”. Andra författare (t.ex. Evaluating digital learning for adult basic literacy and numeracy av Murphy R. et al. från 2017) lyfter även fram det faktum att den blandade inlärningen integrerar fysiska element och onlineinlärning på ett sådant sätt att dessa stärker varandra. Lärare i ett främmande språk kan till exempel använda blandad inlärning för att integrera en individanpassad undervisning (online) med interaktiva språkövningar åt studenterna (i klassrummet).

Vilka modeller för kursutformning?

Det finns flera modeller som hjälper till att konstruera effektiva inlärningsvägar genom att olika inlärningsmodeller kombineras. Det finns även andra modeller förutom de följande, men dessa har valts ut med tanke på vuxenutbildningens särskilda fokus.

Stationsrotation

Station Rotation Model

Källa: Rosen, D.J. & Vanek, J. (2020). The What, Why, Who and How of Blended Learning for Adult Basic Skills Learners (s. 28).

Modellen beskriver en situation där studenten utför flera olika aktiviteter i klassrummet tillsammans med läraren eller instruktören. Detta kan innebära platsbaserade inlärningstillfällen där (grupper av) studenter turas om med flera aktiviteter samtidigt, men det kan också betyda inlärning som sker online utanför klassrummet, t.ex. i hemmet. Det är en bra modell för att differentiera lärandet efter individens behov och skapa ett större urval av aktiviteter. Den differentieringen sker när eleverna roterar mellan stationer i klassrummet eller i klassrummet kombinerat med ett datorrum. Läraren/instruktören fungerar här som handledare och håller uppsikt över hur väl eleverna klarar av sina uppgifter.

Case Study

“Ett bra exempel på modellen är Learning Circles, som erbjuds av Rhode Island Family Literacy Initiative (RIFLI). RIFLI är en del av English Now! Initiative från World Education och använder inlärningscirklar för att språkstuderande i engelska och elever på vuxenutbildningens väntelistor ska kunna lära sig av varandra. Inlärningscirklarna bildas inom ramarna för en onlineutbildning eller en app, med en fysisk träff en gång i veckan som leds av en frivillig eller en lärare i engelska. Eleverna stärker även sin digitala kompetens genom att använda onlineprogram och mobilappar, och de utvecklar självförtroende och lär sig strategier för att lyckas i mer formell engelskundervisning. Elever som deltar i RIFLI:s inlärningscirklar hamnar sedan högst upp på väntelistorna till fysiska lektioner.”

Källa: Rosen, D.J. & Vanek, J. (2020). The What, Why, Who and How of Blended Learning for Adult Basic Skills Learners (s. 28).

Omvänt klassrum

Flipped Classroom Model

Källa: Rosen, D.J. & Vanek, J. (2020). The What, Why, Who and How of Blended Learning for Adult Basic Skills Learners (s. 20).

Med hjälp av så kallad omvänd utformning i blandad inlärning går det att integrera ett mer varierat innehåll i undervisningen. Utformningen hjälper till att underbygga elevcentrerade, samarbetsinriktade eller praktiska projekt vid fysiska lektionstillfällen. “Omvänd inlärning är ett vanligt tillvägagångssätt inom blandad inlärning. I modellen får eleverna utföra kärnaktiviteter inom undervisningen online, utanför lektionstid, men deltar sedan i en fysisk lektion eller träff där handledare eller lärare hjälper individer eller mindre grupper med praktiskt eller samarbetsinriktat projektarbete. Det arbete som klaras av online inför den fysiska lektionen eller undervisningsträffen bestämmer vad som sedan behandlas vid den fysiska träffen, och fungerar alltså inte som hemläxor efter ett fysiskt lektionstillfälle (Clayton Christensen Institute, 2019).”

Case Study

“Ett annat exempel på hur lärande kan se ut inom utbildning i baskunskaper för vuxna finner vi i EdTech Center @ World Education’s field test of Care Academy (CA). Detta är en onlineplattform till hjälp för karriärutveckling inom sjukvårdssektorn. Studien följde på en pilot av CA:s läroplan för HHA-certifiering. I piloten användes en omvänd modell som gjorde det möjligt för personer i arbete att ta sitt HHA-certifikat på en bråkdel av den tid som skulle ha krävts om all undervisning skett utan att onlineundervisning blandades med fysiska lektioner.”

Source: Vanek, J. (2019). CareAcademy: Mobile learning to prepare adults for in-demand caregiver profession. EdTech Center @ World Education Tech Tips Blog.

A La Carte

A La Carte Model

Källa: Rosen, D.J. & Vanek, J. (2020). The What, Why, Who and How of Blended Learning for Adult Basic Skills Learners (s. 29).

I vissa fall kan det vara fördelaktigt att använda blandade inlärningsmodeller som är huvudsakligen online (t.ex. om det finns transportrelaterade svårigheter eller som under den senaste tidens covidkris, där all klassrumsundervisning lades ner). Dessa program ger studenten stor flexibilitet att delta i onlineutbildningen, men kräver också att de har tillgång till internet och datorer, liksom tillräckliga kunskaper för att kunna använda tekniken. I den så kallade A la carte-modellen presenteras studenten med en inlärningsväg där de går både en onlinekurs och en kurs med fysiska lektioner. I normalfallet är det samma instruktör som följer upp inlärningen i båda utbildningsenheterna. Modellen ger instruktören flexibilitet att bestämma att inte alla studenter ska göra exakt samma aktiviteter online. Det kan finnas målgrupper som gynnas av modellen, till exempel vuxna som arbetar, tar hand om barn eller har andra skyldigheter som gör att de inte kan resa eller vara frånvarande obegränsat.

Case Study

“Ett exempel på modellen är en arbetsplatskurs i engelska som andraspråk som hålls på Minneapolis internationella flygplats av en uppsökande lärare från Hubbs Center/St. Paul ABE i Minnesota. Den fysiska lektionstiden är endast två timmar i veckan, även om studenterna behöver mycket mer undervisningstid än så för att göra framsteg. På lektionen fokuserar läraren på de språkkunskaper som är allra viktigast för att klara arbetet på flygplatsen, till exempel grundläggande grammatik, uttal, ordförråd och talad engelska i arbete med kundtjänst och kontakt med allmänheten. Online får studenterna istället välja en kurs eller en läroplan som passar deras behov och ger dem möjlighet att lägga mer tid per vecka på engelskastudierna. Kursen hålls alltså på flera nivåer, där de studenter som har svagast läskunnighet i engelska väljer Learning Upgrade.”

Källa: Rosen, D.J. & Vanek, J. (2020). The What, Why, Who and How of Blended Learning for Adult Basic Skills Learners (s. 29).

Hur börjar man?

Vid planering av en blandad inlärningsväg för vuxna behöver man ta sig tid att tänka igenom flera perspektiv. Bland de viktigaste perspektiven är “VAD ska kursen handla om?” och “VEM ska gå kursen?” Följande åtgärder citeras från Rosen, D.J. & Vanek, J. (2020). The What, Why, Who and How of Blended Learning for Adult Basic Skills Learners, (s. 15-19.) och kan tas i beaktande vid planering för blandad inlärning. Dessa steg ges som exempel på inledande åtgärder till stöd i utformningen för både institutionschefer och utövare.

 

Step 1

Bilda en planeringsgrupp

Det är avgörande att finna och involvera samarbetspartner och intressenter som kan hjälpa dig. Som instruktör kan det innebära att ta kontakt med undervisningskolleger, kursutformare eller specialister på tekniska inlärningshjälpmedel. Det är en god idé att bjuda in instruktörer och programchefer med erfarenhet av blandad inlärning. Som institutionsledare kan du även involvera kolleger som är ansvariga för yrkesutveckling eller andra experter i ditt nätverk som har erfarenhet av blandad undervisning eller undervisning på distans.

Step 2

Formulera en vision och sätt upp mål

I det här skedet kan det vara till hjälp formulera visionen i skriftlig form. Skriv “framåtblickande påståenden i presens” där du beskriver den vision som du vill att gruppen ska ha som mål. Till exempel:

“Alla lärare använder på ett effektivt sätt relevant teknik och onlineresurser i en blandad pedagogisk metod som skapar större möjligheter för och/eller individualiserar lärandet.”

För fler exempel på visionsformuleringar, gå in på Upskill with EdTech: Preparing Adult Learners for the Future of Work.

Step 3

Ha ett problemlösande tankesätt

“I gruppen kan ni formulera frågor om de utmaningar i undervisningen som ni vill lösa med hjälp av blandad inlärning. Fundera på följande punkter:

  • Vilka utmaningar står vi inför i undervisningen?
  • Varför och på vilket sätt tror vi att blandad undervisning kan lösa dessa utmaningar?
  • Vad är syftet och målet med att lägga till eller förbättra den blandade inlärningen?
  • Kommer blandad inlärning att vara tillgängligt för vissa eller samtliga kurser eller lektioner; för vissa eller samtliga studenter på programmet?
  • Vilken undervisningsmodell ska vi använda?”

Step 4

Diskutera nivåer och teman för onlinemoduler

Vid planering av onlinedelarna i ett program med blandad inlärning är det viktigt att tänka igenom noggrant vem som ska delta i utbildningen och vad de ska lära sig. Det är viktigt att ta hänsyn till studenternas behov och kompetens och därmed förstå vem som skulle kunna gynnas av onlinemodulerna och vilket innehåll de kan arbeta med i den digitala miljön. “Troligtvis påverkar dina motiv för att använda blandad inlärning hur du tänker om detta. Om du behöver onlineresurser för utbildning i arbetsrelaterad kompetens eller vokabulär, måste du först hitta eller skapa något som dina studenter kan ta till sig, som de kommer åt med den teknik som de har, som ligger på en lagom läsnivå eller som är anpassat för att stärka deras uthållighet.”

Step 5

Planera kursutförandet

I många länder finns det gratis läroplaner för onlineutbildning som kursutvecklare och instruktörer använda sig av. Du kan även börja med att ta reda på vilka i ditt yrkesnätverk som har arbetat med blandad inlärning och/eller onlineutbildning tidigare och vilka läroplaner de använde. Om du har tillgång till befintliga läroplaner kan det ändå vara bra att granska dem ur ditt eget perspektiv och se vilka anpassningar som kan behöva göras för dina ändamål. Kanske finner du då att det är bättre att göra en helt egen läroplan, eller att använda färdiga läroplaner i kombination med dina egna inslag. Om du bestämmer dig för att göra en egen läroplan, kan du överväga att skapa eller lägga upp ditt innehåll på en utbildningsplattform (LMS), t.ex. Brightspace, Google Classroom, Moodle eller någon annan i dokumentet av David J. Rosen: Examples of Online Learning Environments (platforms) and Free or Inexpensive Online Resources for Blended Learning for Adults.

Step 6

Välj teknik

Rosen & Vanek föreslår följande frågor som rör teknik:

  • “Ger din myndighet, institution m.m. tillgång till egna onlineläroplaner, en egen plattform eller innehållshanteringssystem?
  • Behöver du skaffa eller köpa en utbildningsplattform till det innehåll som du har hittat eller skapat, eller kommer du att använda en plattform som du redan har?
  • Skulle du vilja att systemet eller plattformen har en funktion som rapporterar varje students och varje klass framsteg i utbildningen, och vilken information vill du i så fall att systemet ska visa?
  • Finns det någon maskinvara som du behöver, till exempel stationära/bärbara datorer, skrivare, hörlurar, projektor, elektronisk whiteboard eller trådlöst internet till datorsal eller klassrum?
  • Behöver du bärbara datorer till klassrummet?”

Step 7

Kommunicera/följa upp den gemensamma visionen

I det här steget blir det viktigt att alla kolleger som deltar i planeringen känner till både målsättningarna och utformningsprocessen. Du kan skicka ovanstående frågor till dina partner och be dem att kommentera eller formulera om frågorna i enlighet med era behov.

Step 8

Fundera på finansiering

Ibland kan det behövas ekonomiska bidrag för att utarbeta de bitar som saknas i utbildningsprogrammet (både online- och offlinemoduler). För att få en klar bild av helheten är det en god idé att brainstorma om de eventuella utgifter som kan uppstå i samband med den tekniska bakgrunden (både programvara och maskinvara). Utbildningens budgetplanering kan även behöva ta hänsyn till att undervisningstiden kan komma att ändras när blandad inlärning implementeras på institutionen. I det här steget kan du låta dig vägledas av följande frågor:

  • Söker du bidrag nationellt/regionalt eller från EU för utformning och implementering av det blandade inlärningsprogrammet?
  • Tänker du använda enbart din egen läroplan eller funderar du på att investera i en läroplan som tillhör annan part?
  • Har du den programvara och maskinvara som krävs för att genomföra onlinedelarna i det blandade inlärningsprogrammet?

Step 9

Pilot och experiment

Det kan vara mer effektivt att testa kursutformningen med ett mindre antal studenter och lärarkolleger, och på så sätt se vad som kan behöva förbättras eller anpassas efter studenternas behov. Nu är det också dags att bedöma hur väl programmets målsättningar gynnas av kursutformningen, och identifiera vilka resurser som skulle krävas för att implementera programmet på längre sikt.

Step 10

Fundera på vidareutbildning

Gällande vidareutbildning för pedagoger och kursutformare bör man ta hänsyn till följande teman: fokus på innehåll och elev, aktivt och kooperativt lärande, användning av modeller eller ramverk, inslag av expertstöd, reflektion och utökad inlärningstid (Darling- Hammond, Hyler, & Gardner: Effective teacher professional developmentLearning Policy Institute). En mycket relevant resurs tillhandahålls av IDEAL Consortium i form av handboken IDEAL Distance Education and Blended Learning Handbook.

 

Case Study

Tysklands folkhögskoleförbund (Deutscher Volkshochschul-Verband e.V. – DVV) främjar vidareutbildning för folkhögskolor och företräder sina medlemmars intressen på federal, europeisk och internationell nivå. DVV främjar samarbete, teknisk diskussion och idéutbyte mellan medlemmarna, tar fram principer och riktlinjer, och främjar vuxenutbildningens kvalitet och det internationella samarbetet. Över 900 folkhögskolor i Tyskland utgör basen för dess stöd.

DVV driver en flerspråkig utbildningsplattform online; VHS Lernportal för vuxenutbildning i baskunskaper och vidareutbildning för instruktörer. Titta på följande videointervju med projektledare Michael Thiel, som presenterar sitt projekt, ett utmärkt exempel på (digital) utbildning i baskunskaper för vuxna!

 

Intervju med Michael Thiel, VHS Lernportal, DVV Ladda ner en utskrift av intervjun här!

Planera kursinnehåll

När de första stegen i utformandet av ett blandat inlärningsprogram har tänkts igenom är det viktigt att bestämma vilka onlineresurser som instruktören tänker använda och på vilket sätt. I det här avsnittet presenteras först några innehållsrelaterade punkter och viktiga resurser, följt av teman som rör urval och utvärdering av innehållet. Här presenteras även några implikationer och riktlinjer som rör källkritik. Därefter presenteras en serie utbildningsappar som har utformats särskilt för vuxna med låga kvalifikationer, eller som är generellt vanliga inom utbildningsverksamhet.

Göra materialet lättläst

National Adult Literacy Agency (NALA) i Irland har utformat stödtjänster, utbildningsmaterial som hjälper individer och organisationer att skapa en miljö där information blir lättare att ta till sig och ta in för personer som har svårt att förstå både kvalitativt och kvantitativt material.

Utformare och pedagoger kan anpassa deras material efter behoven hos vuxna med bristande baskunskaper, både i klassrumsundervisning och onlineundervisning. För detta ändamål kan följande resurser vara till stor nytta.

Viktiga  resurser:

Simply Put – Writing and Desing Tips (NALA, 2013)

NALA beskriver detta som “en broschyr med tips för att göra ditt material lättare att läsa och förstå, särskilt för vuxna med läs- och skrivsvårigheter. Detta är personer som ibland finner det svårt att förstå den information som de behöver för att utöva sina rättigheter och skyldigheter. Därför är det rimligt att sådan information presenteras så tydligt som möjligt, så att alla har god möjlighet att förstå och agera på det de läser.”

Broschyren är en praktisk guide som kan användas av pedagoger och utformare som ska konstruera en utbildning för vuxna. Broschyren består av ett flertal avsnitt. De viktigaste för denna OER är följande:

  • What is Plain English? (s. 6)
  • Writing tips (s. 8)
  • Checking your document (s. 13)
  • Document design tips (s. 17)
  • Words and phrases to avoid (s. 23)

Digital Matters – A guide to technology for adults improving their literacy, numeracy and digital skills (NALA, 2021)

”NALA har tagit fram guiden Digital Matters för vuxna som vill förbättra sin läs- och skrivkunnighet, räkning och digitala kompetens. Guiden innehåller information om digitala frågor, till exempel användning av datorer och telefoner. Den innehåller praktisk information om hur man söker på internet och laddar ner appar till mobilen. Den innehåller även information om podcasts, som är ett mycket bra sätt att lära sig, särskilt för hörselorienterade personer.”

Dokumentet är ett mycket användbart verktyg för pedagoger och elever inom vuxenutbildningen, och innehåller riktlinjer, information och exempelövningar som bidrar till en bättre och ganska praktisk förståelse av teknikens roll i utbildningen av grundläggande färdigheter.

EPALE OER: Introduction to Adult Numeracy Training

Grundläggande räknefärdigheter har alltid ingått i utbildningsprogram för grundläggande färdigheter, men hamnar ofta i bakgrunden när det kommer till politik och praktik inom grundläggande färdigheter. Det här är en samling av öppna digitala lärresurser tänkt som en startpunkt för pedagoger, personal vid utbildningsinstitutioner och andra partner, genom att förmedla en grundläggande förståelse av hur vuxna utvecklar sina räknefärdigheter.

För mer information om räknefärdighet som social praxis, se andra sektionen avsnitt 2.2. Här beskrivs hur viktigt det är att vi breddar förståelsen av räknefärdigheter från något som vuxna bara lär sig i klassrummet till ett fenomen som omger oss och påverkar oss i vardagen. Detta är en grundtanke för den som vill att den blandade inlärning som de utformar även ska sträcka sig bortom klassrummet. Sektionl 3: How to address numeracy i samma resurs kan också vara till hjälp vid utbildningens utformning

Urval och utvärdering av innehåll

Vi lever i en värld där media och utbildning snabbt digitaliseras, och källkritik är därför av stor vikt för att kunna ta fram autentiskt och trovärdigt utbildningsmaterial. Detta gäller alla utbildningens sektorer och metoder, särskilt där det finns onlinemoment inblandade. För digitala och blandade utbildningsprogram blir det därför viktigt att investera i ett urval där du kontrollerar materialets giltighet och äkthet. I det här avsnittet finner du en lista på verktyg som kan användas för att utvärdera ditt material.

Lumen Learning: OER for Finding sources

Inlärningsmål

  • identifiera preliminära researchstrategier (formulera en researchplan, grundläggande onlinesökning, använda Google)
  • identifiera fördjupade researchstrategier (avancerad onlinesökning, hitta vetenskapliga källor, primära och sekundära källor, kontakta bibliotek)
  • identifiera avancerade sökstrategier (avancerad bibliotekssökning, biblioteksdatabaser, nyckelord och fältsökning)

Arbetsuppgift om att hitta källor.

Lumen Learning: OER för källanalys

Inlärningsmål

  • hitta sambandet mellan en potentiell källa och skrivuppgiften
  • hitta strategier för att bedöma en källas retoriska sammanhang (författare, syfte, målgrupp)
  • hitta strategier för att bedöma en källas auktoritet, tillförlitlighet och effektivitet
  • hitta strategier för att jämföra och sammanföra olika källor

Arbetsuppgift för källanalys

För en checklista på hur du avgör trovärdigheten hos en källa, se Linnéuniversitetets blogginlägg om källkritik.

Lista på utbildningsapplikationer

Idag finns det ett stort antal applikationer och onlineplattformar för utbildning. Ett urval blir därför nödvändigt för att hitta de verktyg som målgruppen har störst nytta av. I det här avsnittet presenteras tre listor: utbildningsappar för vuxna med bristande baskunskaper; andra relevanta utbildningsapplikationer och verktyg; utbildningsplattformar. Samtliga punkter på listorna har analyserats noggrant, och i anmärkningarna framgår det varför de har tagits med på listan.

Utbildningsappar för bättre grundläggande färdigheter

  • Alphabet Literacy är en app “där användaren får utforska multimediainnehåll i syfte att förbättra sin läskunnighet. Användaren får interagera med artiklar, låtar, videor och annat i appen.” Finns på Google Play.
  • AmritaCREATE är en “individuell utbildningsapp med engagerande och kulturellt anpassat e-innehåll som behandlar livskunskaper.” Finns på Google Play.
  • Cell-Ed är en sms-app för både smartphones och konventionella telefoner. Det är en app som först utformades för vuxna som studerar engelska som andraspråk, men finns nu även för de som behöver lära sig grundläggande läskunnighet. Finns på Google Play.
  • “Med appen Learning Upgrade
  • kan vuxna förbättra sin läsning själva på mobilen. Engagerande lektioner med låtar, video och spel låter den vuxne gå steg för steg från grunderna till mer avancerad förståelse. Lärandet sker nu överallt: på bussen, under rasten på jobbet eller i väntan på barnen utanför skolan. Den vuxne arbetar in fem diplom på väg genom 300 successiva lektioner. Programmet förbereder vuxna för framgång i karriären, diplomkvalifikation eller mer avancerad utbildning.” Finns på Google Play (Android) och App Store (Apple).
  • En annan resurs som kan användas för att hitta digitala kvalitetsresurser är Tools Repository
  • från Workforce EdTech, som är ett samarbete mellan EdTech Center @ World Education, ISTE, Jobs For the Future Labs och andra organisationer. Arkivet länkar till användbara tekniker och innehåller en utvärderande rubrik som hjälper till att förstå om en viss teknik kan användas i ditt arbete (Rosen & Vanek, 2020 s. 17).

Andra relevanta appar

  • Duolingo – en mycket populär app för att själv bli bättre på olika främmande språk. Appen har den fördelen att inlärningen görs till ett spel och därmed blir motiverande. Den uppmuntrar alltså användaren att lära sig självständigt utanför klassrummet.
  • Prezi – en presentationsapp för pedagoger som gör undervisningen mer tilltalande och engagerande genom en uppsättning kreativa designverktyg. Förutom presentationer möjliggörs även livevideo, där pedagogen kan visa sig för sina elever under onlinesessionerna. 
  • PollEverywhere – ett verktyg som skapar meningsfull interaktion i utbildningstillfällen online, vilket är viktigt för elevernas intresse och motivation. Appen möjliggör gemensamma aktiviteter via smartphone i både klassrumsundervisning och onlineundervisning.
  • Quizlet – en memoreringsapp som kan användas både i klassrummet och i onlineundervisning. Den kan även användas för självständig inlärning, särskilt för att bygga upp vokabulär på ett främmande språk. Spelifieringen är också ett viktigt inslag i appen.
  • Padleten app med en rad möjligheter att interagera, designa tillsammans och samarbeta i en onlinemiljö. Pedagogerna kan utforma innehåll tillsammans med eleverna, dela resurser och kommunicera med dem på plattformen.

Utbildningsplattformar

  • Digital Skill UP – ett initiativ med inlärningsmöjligheter genom färdiga kurser riktade till både pedagoger och elever. Kurserna är utformade så att du ska kunna hitta en väg till kompetensutveckling på området framväxande teknik. Därmed blir det också till en fantastisk resurs för vidareutbildning och även för vuxenutbildning.
  • Google Classroomen mycket vanlig applikation för att publicera kurser och en plattform för att dela dokument, resurser och multimediainnehåll till en kurs.

Pedagogens yrkeskompetens

Utbildningsvärlden digitaliseras alltmer och därför är det viktigt att pedagoger har den nödvändiga kompetensen för att kunna använda digitala verktyg och lösningar på det bästa sättet för eleverna. Digital yrkesutbildning för lärare och pedagoger kan utföras med hjälp av många olika resurser.

Europeiska ramverket för digital kompetens hos utbildare (DigCompEdu)

Ett av de mest kända verktygen kommer från Europeiska kommissionen och heter DigCompEdu-ramverket.

Källa: Europeiska kommissionen.

 

“Europeiska ramverket för digital kompetens hos utbildare (DigCompEdu) är ett vetenskapligt ramverk som beskriver vad digital kompetens innebär för en lärare. Det tillhandhåller allmänna referensramar för att stötta utvecklingen av pedagogspecifik digital kompetens i Europa. DigCompEdu riktar sig till pedagoger på alla utbildningsnivåer, från förskola till högre utbildning och vuxenutbildning, inklusive allmän utbildning, yrkesutbildning och träning, specialundervisning och icke-formella utbildningssammanhang.”

DigCompEdu beskriver 22 kompetenser som grupperas på sex områden. Fokus ligger inte på tekniska kunskaper. Ramverket syftar snarare till att beskriva hur digital teknik kan användas för att förbättra och förnya utbildningen.

DigCompEdu är en studie som bygger på tidigare arbete med att definiera medborgares digitala kompetens i allmänhet och digitala kompetenta utbildningsorganisationer (DigCompOrg). Den är en del av den Europeiska kompetensagendan, som kommissionen nyligen ställt sig bakom, och flaggskeppsinitiativet Agenda för ny kompetens och arbetstillfällen inom Europa 2020 (Europeiska kommissionen).

DigCompEdu

Källa: Europeiska kommissionen.

Ramverket är ett bra verktyg och en översikt som kan användas för att kartlägga kompetensområden och specifika kunskaper av vikt för pedagoger i arbetet med att utforma digitala eller blandade inlärningsprogram. En bra utgångspunkt i planeringen är det verktyg för självutvärdering som kommissionen har tagit fram. På den här webbplatsen finner du  verktyget i testversioner för professionella pedagoger inom alla sektorer. Vuxenpedagoger kan delta i undersökningen på den här länken:

Self-assessment of adult educators

(Undersökningen finns på engelska, tyska, portugisiska och slovenska).

UNESCO ICT Competency Framework

Förutom de europeiska arbetssätten kan det även vara användbart för lärare att ta sig en titt på UNESCO:s initiativ The UNESCO ICT Competency Framework for Teachers (ICT-CFT). Detta syftar till att informera “utbildningens beslutsfattare, utövare inom yrkesutbildning och arbetande lärare om rollen för IKT i utbildningsreform, och hjälpa medlemsstater att ta fram egna IKT-kompetensstandarder för lärare genom att sätta upp en huvudplan för IKT i utbildningen.” Mer information om ramverket finner du på UNESCO ICT in Education.

UNESCO har även tagit fram resurser (OERs) opå OER Commons som hjälper utövare att bekanta sig med ramverket. Följande delar av sidan kan vara särskilt användbara för vidareutbildning av pedagoger:

Case Study

VHS Lernportal, utbildningsplattformen från tyska folkhögskoleförbundet (DVV) som redan presenterats ovan, erbjuder också en vidareutbildning för baskunskapslärare som vill lära sig att konstruera egna blandade inlärningsprogram. Detta var mycket användbart under pandemin, när klassrumsundervisningen ställdes in och lärarna fick flytta över sin undervisning till onlineplattformen. Vi bad Inga Opitz från DVV att berätta lite om deras åtta veckor långa lärarutbildning. Titta på intervjun nedan!

Intervju med Inga Opitz, VHS Lernportal, DVV Ladda ner en utskrift av intervjun här!

Inrätta elevstöd

Elevstöd är mycket viktigt i utbildningar (särskilt digitala) som är inriktade på baskunskaper för vuxna. Elevstöd gör att fler slutför utbildningen, förbättrar elevens upplevelse och nöjdhet, och påverkar dessutom vuxnas motivation att fortsätta lära sig även efter avslutad kurs. Det är därmed en viktig beståndsdel i att främja det livslånga lärandet. Följande citat belyser att stödåtgärderna måste byggas in på ett integrerande sätt:

Den traditionella synen är att elevstödet kommer in efter att kursmaterialet är färdigt. Dessa gränser gäller dock inte längre i onlinekurser och blandad inlärning, där samarbete spelar en viktig roll, och det finns nu stor potential att “baka in” stödet redan när kursen utformas. Om en stor del av kursens innehåll skapas genom interaktion och samarbeten online, går det inte att utforma kurser utan att samtidigt fundera på elevstöd.

Källa: Ufi/learndirect and Kineo. (2007). Learner support reviewed. (online document).

Samma källa identifierar stegvisa åtgärder som hjälper pedagogen att införliva de viktigaste stödaspekterna, och samtidigt öka potentialen för ett effektivt stöd:

1.Förtydliga dina målsättningar

2. Lär känna din målgrupp

3. Bestäm ett ramverk

4. Identifiera ditt stödnätverk

5. Gör en stödplan och avsätt tillräckliga resurser

6. Testa och anpassa

Det är viktigt att komma ihåg att “det finns inte en enda optimal modell för elevstöd inom blandad inlärning och onlineutbildning. Modeller bör utvecklas utifrån programmets målsättningar och målgruppens behov.” Tabellen nedan ger en översikt över olika metoder, med praktiskt orienterade anmärkningar som hjälper till att avgöra vad som fungerar bäst i en viss pedagogisk situation:

Elevstödsmetod Hur den används i blandad inlärning och onlineutbildning Praktiska överväganden
Frågor och svar (FAQ) på utbildningens intranät/åtkomstpunkter

Fånga upp vanliga frågor enkelt och snabbt

Uppdelat efter avsnitt för skumläsning, t.ex. teknik och innehåll

Uppdateras lätt så länge processen för att fånga upp vanliga frågor automatiseras (t.ex. e-postadress, webbformulär)

Detta är en grundnivå av stöd som kan förväntas i all blandad inlärning och onlineutbildning

Kostnaden är mycket låg, men det måste finnas en resurs för att följa upp inkommande frågor och uppdatera listan

E-poststöd

Svara på grundläggande frågor

Frågor kan dirigeras till teknisk resurs eller innehållsexpert med hjälp av olika adresser eller webbformulär

Relativt enkelt att underhålla när det finns en anvisad resurs

FAQ med vanliga frågor och svar som mall för de flesta inkommande frågor

Instruktionsvideo

E-utbildning används till stöd för e-utbildning: Skapa korta instruktioner med redigeringsverktyg för att demonstrera viktiga moment, till exempel hur du loggar in till utbildningsplattformen, hur kontrollerna ser ut i snabb e-utbildning

Kan vara mycket effektivt som komplement till interaktiv FAQ och marknadsföring, och kan ganska enkelt göras till del av utvecklingsarbetet

Chattstöd (snabbmeddelanden)

En bra kombination av mänskligt stöd utan att någon behöver svara i telefon, genom en hjälpfunktion med snabbmeddelanden online

Ämnesexperter kan ge stöd till elevgrupper vid fasta tidpunkter där de svarar på chattfrågor

Detta är dyrare att underhålla, men kan vara värt att överväga om målgruppen använder chatt, eftersom det är snabbt (omedelbart) och återkopplingen är sluten (chatten leder alltid till att frågan får en lösning)

Kan vara tidskrävande

Mallsvar kan produceras som svar på de vanligaste frågorna och sammanställas till en samarbetsresurs över tid (t.ex. en wiki)

Virtuella instruktionstillfällen

Använda virtuella klassrum eller samarbetsprogram för livedemonstrationer av e-utbildningen, oftast tillsammans med en projektsponsor eller dylikt och en person från utvecklingsteamet

Kan användas för att producera “Vad får jag ut av det” och marknadsföring liksom förklaringar av e-utbildningens funktioner och innehåll

Kan vara ett mycket effektivt sätt att lansera ett initiativ och nå flera mål inom stöd och marknadsföring samtidigt

Kan spelas in och användas som instruktionsvideo (se nedan)

Kräver schemaläggning och resurser men relativt lite arbete, och kan hållas med en testgrupp av användare så att den inspelade versionen är klar inför lanseringen

Telefonstöd

Kan vara nödvändigt att falla tillbaka på om de andra stödnivåerna inte klarar av att lösa problemet

Obs: Med IP-telefoni, t.ex. Skype och Googletalk går det att kombinera stödnivåerna telefon och chatt

Generellt sett den dyraste stödformen att underhålla, särskilt om verksamheten pågår i flera länder

Kan vara nödvändigt precis efter lanseringen men då endast undantagsvis

Källa: Ufi/learndirect and Kineo. (2007). Learner support reviewed. (online document). (sid 12-14)

För mer information om vägledning och åtgärder som hjälper eleverna att hålla motivationen uppe, gå in på EPALE-resursen: Ensuring outreach, motivation and persistence in basic skills programs.

 

Referenslista  


Rosen, D.J. & Vanek, J. (2020). The What, Why, Who, and How of Blended Learning for Adult Basic Skills Learners. New Readers Press (electronic document). URL: https://www.newreaderspress.com/blended-learning-guide. (p. 8).

Clayton Christensen Institute. Blended Learning Definitions. (webpage). URL: https://www.christenseninstitute.org/blended-learning-definitions-and-models/

Horn, M. and Staker, H. (2015). Blended: Using Disruptive Innovation to Improve Schools. San Francisco, California: Jossey-Bass.

Dziuban, C. et al. (2004). Blended Learning. In: EDUCAUSE Review, 2004(7).

Murphy, et al., (2017). Evaluating digital learning for adult basic literacy and numeracy. (online document). URL: https://www.sri.com/publication/evaluating-digital-learning-for-adult-basic-literacy-and-numeracy/.

Vanek, J. (2019). CareAcademy: Mobile learning to prepare adults for in-demand caregiver profession. EdTech Center @ World Education Tech Tips Blog. https://edtech.worlded.org/ttale-report/careacademy/

UpSkill with edtech: Preparing adult learners for the future of work. (2019). ISTE. (website). URL: https://skillrise.org/framework. Note: hit “Download our framework” and look up guiding questions on p. 9.

Darling- Hammond, Hyler, & Gardner. (2017). Effective teacher professional development. Learning Policy Institute. URL: https://learningpolicyinstitute.org/product/effective-teacher-professional-development-report

Vanek, J., Simpson, D., & Goumas, J. (2020). IDEAL Distance Education and Blended Learning Handbook, 7th Edition. EdTech Books. https://edtechbooks.org/ideal_dl_handbook

Ufi/learndirect and Kineo. (2007). Learner support reviewed. (online document). 


Bilagor

Login (6)

Logga in eller Registrera dig så kan du kommentera.

Vill du byta språk?

Detta dokument är också tillgängligt på andra språk. Du kan välja språk här under.
Switch Language

Want to write a blog post ?

Don't hesitate to do so! Click the link below and start posting a new article!

De senaste diskussionerna