Blog
Blog

Några tankar om sammanhållen vuxenutbildning och utbildningsplikt

Nyanlända vuxna som saknar utbildning och kunskaper i svenska har svårt att komma i arbete. Från och med i höst kan deras förutsättningar förbättras.

Enligt ett förslag från Utbildningsdepartementet ska kommunerna bli skyldiga att från 1 augusti i år tillhandahålla en sammanhållen kommunal vuxenutbildning för den grupp nyanlända vuxna som deltar i etableringsprogrammet och omfattas av utbildningsplikt. Det är elever med kort eller ingen tidigare skolbakgrund, alltså en mycket utsatt elevgrupp med stora behov av individanpassning och stöd i undervisningen. Vägen till det svenska språket och så småningom till ett arbete är full av utmaningar, hinder och fallgropar för dessa elever.

 

Vad är meningen?

Att skapa en sammanhållen vuxenutbildning är i grunden ett bra förslag, men det krävs stora insatser, intresse och engagemang från huvudmännens, utbildningsanordnarnas och lärarnas sida om det ska fungera som det är tänkt, nämligen att fler elever med kort eller ingen skolbakgrund och med svenska som andraspråk klarar sina utbildningar på Komvux och inom motsvarande på  folkhögskolan och därigenom kommer närmare arbetsmarknaden.

Meningen med sammanhållen vuxenutbildning är att sfi-elever som ännu inte är funktionellt litterata får möjlighet att kombinera sina sfi-studier med studier i andra ämnen, kurser och utbildningar. De här andra ämnena, kurserna och utbildningarna ska enligt förslaget vara anpassade efter elevgruppens behov och förutsättningar. Om man lyckas lägga pusslet, kan eleven bli anställningsbar snabbare än om hen först studerar sfi och sedan allt det övriga. Tanken är god, men det är lättare sagt än gjort! Det är faktiskt väldigt svårt.

livslångt lärande.

 

Konsekvenser och utmaningar

Låt mig ställa en fråga: Hur många lärare inom vuxenutbildningen som undervisar på grundläggande nivå, gymnasial nivå och inom yrkesutbildningar har grundläggande kunskaper gällande vuxnas andraspråksinlärning och litteracitetsutveckling och även har tillgång till effektiva pedagogiska och didaktiska verktyg för att skapa språkutvecklande lärmiljöer i sina klassrum? Än så länge är det tyvärr ingen självklarhet att gemene ämnes- eller yrkeslärare vet vad som krävs för att skapa en undervisning där språklig stöttning ingår som en naturlig del och som gör att undervisningen blir tillgänglig för alla. Jag tror att det är ett kompetensområde där det behövs stora insatser.

Redan idag har varannan elev inom Komvux svenska som sitt andraspråk (utan att räkna in sfi), vilket innebär att man i undervisningen behöver bygga en bro mellan det vardagsspråk som eleven har med sig och det ofta mycket specifika och abstrakta språk som varje ämne kännetecknas av. Språk och kunskap hänger ihop. Utan språklig förståelse blir kunskapsinhämtningen mycket lidande. Risken för passiv utantillinlärning inför prov ökar dramatiskt, med bristande förståelse och endast ytliga kunskaper som följd. Det blir inte bra alls, inte för någon.

Med sammanhållen vuxenutbildning kan antalet sfi-elever utan tillräcklig studievana och med ett enkelt vardagsspråk som kommunikationsverktyg komma att öka. I och med det kommer även behovet av språkligt stöd och individanpassningar i undervisningen att bli större. Det blir en enorm utmaning för lärarna! Huvudmannen, utbildningsanordnaren och skolledningen behöver då se till att lärarna får vad de behöver för att kunna lösa utmaningen och klara sitt uppdrag. De behöver få kunskap om språkutvecklande arbetssätt och litteracitet och om elevgruppens specifika behov. De måste få komplettera sin pedagogiska verktygslåda och lära sig hur man undervisar så att andraspråkselevernas kunskaps- och språkutveckling kan ske parallellt. Jag tror att man då kommer att behöva tänka om och tänka nytt en hel del.

 

Vems är plikten?

Utbildning och ett fungerande språk är en förutsättning för att få tillgång till arbetsmarknaden, det vet vi. Vi vet också att vuxna inte har all tid i världen till att sitta i skolbänken, utan vill snabbt ut i arbete. Då är det bra att kunna kombinera ämnen och kurser effektivt. Vidare vet vi att när utbildningen tar vara på elevernas erfarenheter och matchar deras behov, intressen och framtidsbild, ökar motivation och känslan av meningsfullhet. Det är viktigt för individen. Idén om sammanhållen vuxenutbildning för elever som omfattas av utbildningsplikt kan bli något mycket bra - om man gör det bra och med elevens bästa för ögonen.

Ordet utbildningsplikt är intressant i sig, tycker jag. Jag kan inte låta bli att fundera över vem som omfattas av plikten. Det kan väl inte vara så att det bara är eleven som har plikten att delta eftersom det blir ett krav inom etableringsprogrammet. För mig är det självklart att det även måste handla om plikten att utbilda och undervisa på ett tillgängligt sätt så att eleverna faktiskt också får en rimlig chans att kunna lära och utvecklas.

Login (0)

Logga in eller Registrera dig så kan du kommentera.

Want to write a blog post ?

Don't hesitate to do so! Click the link below and start posting a new article!

De senaste diskussionerna