Blog
Blog

Migration, lärande och social inkludering

Nere i hamnen, som tar upp en stor del av de inre delarna av Kavala, fann vi vid det tillfället mängder av människor på flykt över havet österifrån -

 

Andreas_fejes_bild_4_0_resized

Svenska institutet har ett hus som ligger i Kavala, en kuststad i norra Grekland. Ett byggnadsminne från svensk tobaksindustri som i funkisstil blickar ut över Medelhavet. En plats för kulturarbetare, forskare och annat löst folk som önskar en vecka eller några för att ägna sig åt sitt arbete, vad det nu må handla om. Det var just till denna plats som jag och min kollega Magnus Dahlstedt funnit vår väg för första gången hösten 2015. Vi befann oss just där och just då för att fullt ut kunna ägna oss åt den forskning vi var mitt uppe i. Självhushåll tillsammans med närvaro i ett land av kulinariska mått, innebar ständiga promenader ner till stadens kärna för middag och ett glas vin. Just denna höst, 2015, vår första i Kavala, visade sig dock stadens kärna upp en mycket annorlunda sida än alla de andra tiotalet gånger vi varit där, sedan dess. Nere i hamnen, som tar upp en stor del av de inre delarna av Kavala, fann vi vid det tillfället mängder av människor på flykt över havet österifrån - bort från kriget och ovissheten, i sökande efter en någorlunda stabil och trygg plats där framtiden kan påbörjas. Just där, just då kunde vi inte se vidden av det vi beskådade - den största rörelse av människor på flykt som Europa skådat sedan andra världskriget.

Senare under hösten blev det mer påtagligt vad det var som ägt rum och vad det var som följde. Andra tjänsteresor under samma höst, till andra delar av Europa, i väster såväl som öster, talade sitt tydliga språk. Plakat med budskap direkt riktade till flyktingar om att de ska bege sig ”hem”, bort från det hem som tillhör några andra. Dessa budskap delade det offentliga utrymmet med uppmaningar som gick i rakt motsatt riktning, som välkomnade de som sökt sig till Europa. I Sverige hade partiledare från olika läger under Almedalsveckan, strax innan det som kom att utspela sig senare under hösten, ägnat sina partiledartal åt att tala om migranter i egenskap av tiggare, och höga arbetslöshetstal bland utrikes födda. Men snart blev de varse om vad som utspelade sig längre ner på kontinenten och kom samfällt att rikta blicken mot vad de benämnde flyktingkrisen. Blicken riktades in mot landet, mot nationen, i försvar av svenska värderingar, med framhållande av plikten att ta ansvar. Riktat utåt, mot de från gemenskapen utifrån kommande. Liksom mot övriga medlemsstater i den europeiska gemenskapen. Flyktingar sågs inte sällan som ett samhälleligt problem. Behovet av att mobilisera allehanda insatser för att dessa flyktingar skulle omskolas för att inte bara tillägna sig det svenska språket, utan även de värderingar som sades råda i landet var stort.

Flera av de insatser som sattes in i denna situation är fokus för pågående forskning – och skapar grund för en berättelse som handlar om en bredare omvandling av Sverige och den svenska välfärdsmodellen, folkhemmet. Det som står på spel i denna omvandling är inget mindre än vad Sverige ska vara för ett slags hem, vilka som hör hemma där och med vilka villkor. 

 

Ett forskningsprogram

Inom forskningsprogrammet Migration, lärande och social inkludering intresserar vi oss för frågan om på vilket sätt olika sammanhang för vuxna och unga vuxnas studier i det svenska språket och om det svenska samhället bidrar till deras inkludering. Flera olika sammanhang studeras: Studieförbundens verksamhet med Svenska från dag 1; Utbildning i svenska för invandrare; samt språkintroduktionsprogrammet inom gymnasieskolan och på folkhögskola. Forskningsprogrammet har en longitudinell forskningsdesign. Vi vill å ena sidan studera de olika studiesammanhangen var för sig, här och nu. Vad händer? Hur bedrivs arbetet? Hur resonerar verksamhetsledare och lärare/cirkelledare om verksamheten och om de studerande? Men vi vill även rikta intresse mot de studerande och den mening som de skapar kring sina studier, och hur detta meningsskapande kan relateras till deras historia, deras liv här och nu, men också deras tankar och drömmar om framtiden. På så sätt kan vi ge en ögonblicksbild av verksamheten här och nu, och den roll som denna verksamhet spelar i migranternas liv i bredare bemärkelse.  

Men för att skapa större förståelse för den roll som dessa verksamheter spelar i migranternas väg mot potentiell inkludering i det svenska samhället genomförs dessutom uppföljningsintervjuer med samma studerande, både tre och sex år senare. Vid dessa intervjuer kommer intresserar vi oss för hur de studerande retrospektivt resonerar om sitt deltagande i studier i enskilda sammanhang, och vilka andra studier, möten och händelser som tillskrivs värde i deras banor i det svenska samhället. De första uppföljningsintervjuerna i studiens andra fas har i skrivande stund precis påbörjats.

Programmets design gör det möjligt att skapa unik kunskap om migranters inkluderingsbanor i det svenska samhälle, inte minst med grund i de studerandes egna berättelser, erfarenheter och meningsskapande. I ett senare skede kommer resultat från de olika sammanhangen att jämföras med varandra. Tillskrivs något sammanhang mer värde än något annat? I sådant fall, varför, i vilka hänseenden? Det är vår förhoppning att den kunskap som forskningsprogrammet bidrar med kommer att vara av stort värde inte bara för beslutsfattare och de som arbetar med denna typ av verksamhet, utan även för de som deltar i den.

Det finns redan flera forskningspublikationer tillgängliga som har skrivits inom ramen för programmet. Till våren 2021 kommer även en första bok som sammanställer resultaten från den första fasen av forskningen. Resultat från den andra fasen kommer att presenteras längre fram, i en andra bok.

Andreas Fejes

Professor i vuxenpedagogik vid Linköpings universitet

 

Vidare läsning

Fejes, A., Aman, R., & Nyström, S. (2020) “Branding bildung” – Commodifying the uniqueness of popular education. Adult education quarterly.

Högberg, R., Gruber, S., & Nyström, S. (2020) Teachers’ work and positionings in relation to newly arrived students in Sweden. Teacher and teacher education. Doi: 10.1016/j.tate.2020.103156

Nyström, S., Dahlstedt, M., Fejes, A. & Mešić, N. (2020) Mobilising experiences of migration: On the relational work of study circle leaders with asylum seekers. European journal for research on the education and learning of adults, 11(3), 321-333.

Fejes, A. & Dahlstedt, M. (2020) A place called home: The meaning(s) of popular education for newly arrived refugees. Studies in Continuing Education. Doi: 1080/0158037X.2020.1767563

Colliander, H. & Fejes, A. (2020) The re-emergence of Suggestopedia? Teaching a second language to adult migrants in Sweden. Language, culture and curriculum. Doi: 1080/07908318.2020.1767643

Mesic, N., Dahlstedt, M., Fejes, A. & Nyström, S. (2019) Use-Values for Inclusion: Mobilizing Resources in Popular Education for Newly Arrived Refugees in Sweden. Social Inclusion, 7(2), 85-95. DOI: 10.17645/si.v7i2.1971

Fejes, A. (2019) Adult education and the fostering of asylum seekers into potential 'full' citizens. International Review of Education, 65(2), 233-250. Doi: 10.1007/s11159-019-09769-2

Fejes, A. & Dahlstedt, M. (2017) Popular education, migration and a discourse on inclusion. Studies in the Education of Adults, 49(2), 214-227. Doi: 10.1080/02660830.2018.1463656

 

 

 

Login (1)
Etiketter

Logga in eller Registrera dig så kan du kommentera.

Want to write a blog post ?

Don't hesitate to do so! Click the link below and start posting a new article!

De senaste diskussionerna

Kommande evenemang

17 Nov
2021
Upcoming

YH-forum

Sverige
Stockholm