Mångsidig vuxenutbildningsverksamhet för personer som flytt från Ukraina
Utbildningsstyrelsens tjänster för internationalisering samlade i januari–februari 2023 in information, erfarenheter och god praxis från anordnare av vuxenutbildning och aktörer som arbetar med vuxenutbildning kring hur personer som flytt från Ukraina deltagit i vuxenutbildningsverksamheten. Genom informationsinsamlingen inkom över tjugo beskrivningar av verksamheten inom det fria bildningsarbetet, yrkesutbildningen, högskolorna, föreningar och utbildningsföretag på olika håll i Finland. I den här artikeln har vi sammanställt den viktigaste informationen i svaren.
Snabba åtgärder för att inleda utbildningsverksamhet för vuxna
Rysslands attack mot Ukraina började synas inom den finländska sektorn för vuxenutbildning redan våren 2022 i form av ett utbildningsbehov hos vuxna som flytt från Ukraina. I många kommuner vidtogs omedelbara åtgärder för resursfördelning och servicehandledning för att öppna vuxenutbildningsverksamheten eller inleda ny verksamhet för personer som flytt från Ukraina samt för att hänvisa dem till kurser och arbetslivet. Det fanns färdiga verksamhetsmodeller för att ta emot flyktingar och hänvisa dem till utbildningsverksamhet inom sektorn och delvis lokalt.
Våren 2022 fick många anordnare av vuxenutbildning via kommunen, den lokala AN-byrån eller en förläggning i kommunen en begäran om att ordna kurser i de inhemska språken för vuxna som flytt från Ukraina. De lokala utbildningsanordnarna arbetade också själva aktivt för att nå ut till ukrainska flyktingar, till exempel genom att samla in deltagare till språkkurser bland föräldrarna till de barn som flytt från Ukraina och deltog i småbarnspedagogiken. På olika håll i landet fanns också föreningar och utbildningsföretag som öppnade och riktade sin verksamhet separat till ukrainare till exempel i form av gratiskurser eller med frivilliga krafter så att de själva stod för verksamhetens kostnader. I flera kommuner tilldelades resurser för en eller flera arbetstagare som behärskar ukrainska i syfte att nå och ordna servicehandledning för personer som flytt från Ukraina. Även invandrarkoordinatorerna hade en central informationsroll i kommunerna. Man delade också ut information om möjligheterna till vuxenutbildning vid lokala evenemang för invandrare samt i sociala medier, bland annat i Telegram- och Facebook-grupper på ukrainska. Information om möjligheterna till utbildning för vuxna spred sig också effektivt i ukrainarnas egna nätverk och via ”djungeltrumman”.
I svaren betonades vikten av personlig handledning och information på det egna språket då man informerar om tjänster och erbjuder möjligheter till vuxenutbildning.
Även i flera mindre kommuner kunde man snabbt erbjuda mångsidig vuxenutbildningsverksamhet för personer som flytt från Ukraina, å andra sidan varierade möjligheterna från ort till ort. I större kommuner grundades under 2022 hela servicefunktioner för att stödja personer som flytt från Ukraina i utbildnings-, integrations- och arbetslivsfrågor.
Språkkunskaper – en väg till arbetslivet
Vuxna som flytt från Ukraina deltog under 2022 i studier som erbjöds av bland annat läroanstalter inom det fria bildningsarbetet, yrkesläroanstalter, högskolor, kommuner, församlingar, föreningar och utbildningsföretag. Fram till hösten 2022 hade tiotals eller till och med hundratals ukrainare studerat vid de läroanstalter och inom utbildningsverksamhet som skickat in svar bland annat på kurser i finska, kurser i finländsk samhällskunskap och kultur, arbetslivskurser och karriärvägledningstjänster, inom grundläggande utbildning för vuxna, utbildning som handleder för examensutbildning, öppna universitetsstudier på engelska, kortutbildningar för att skaffa behörighet, såsom kurser för hygienpass eller omsorgsstudier, samt i olika läs-, motions-, teater- och fritidsgrupper.
Vad gäller de ukrainska flyktingarnas egna önskemål och mål betonades två huvudmål – att lära sig finska och få en sysselsättning. Studier i finska ansågs vara en nyckelfärdighet för att få sysselsättning och komma in i samhället. Sysselsättningen ansågs delvis till och med vara viktigare än språkstudierna – enligt flera anordnare av språkkurser hoppade studerande av kursen efter att de hittat ett jobb. Å andra sidan kunde också en arbetsplats leda till en språkkurs efter att lokala företag informerat utbildningsanordnare om behovet av att ordna utbildning i finska för anställda som flytt från Ukraina.
Av svaren framgick att ukrainarna var motiverade att studera språket och lära känna det finländska samhället och den finländska kulturen, även om det också förekom rikligt med frånvaro från studierna på grund av utmanande livssituationer. Ett bra sätt att förbättra sina kunskaper om samhället ansågs vara att delta i handledda besök till exempelvis banken, simhallen, biblioteket eller närbutiken inom ramen för kurser eller integrationsverksamhet.
Redan sommaren 2022 erbjöds direkta sysselsättningsmöjligheter för personer som flytt från Ukraina vid bland annat bärplocknings- och jordbruksföretag, men tack vare flyktingarnas genomsnittliga höga utbildningsnivå erbjöds sysselsättning även av utbildningsanordnare – från småbarnspedagogik till vuxenutbildning – samt av företag, statliga ämbetsverk och kommuner. I huvudstadsregionen sysselsattes pedagoger som flytt från Ukraina till exempel riktat inom den svenskspråkiga småbarnspedagogiken (se tilläggsuppgifter). Högskolorna planerade också skräddarsydda fortbildningar och påbyggnadsutbildningar för pedagoger som flytt från Ukraina för att utveckla deras kompetens om det finländska arbetslivet och yrkeskompetens.
Anordnarna av vuxenutbildningsverksamhet strävade också efter att beakta familjesituationen för personer som flytt från Ukraina i fall där studierna för till exempel en vuxen som flytt ensam med sina barn förutsatte till exempel barnvård eller att tidsfördriv ordnades för barnen, eller till exempel genom att ordna lunchservering för de studerande. De vuxenstuderande som flytt från Ukraina önskade själva fler kvällskurser, vilket anordnarna dock inte alltid lyckades ordna.
Önskemål om ett starkt myndighetssamarbete och möjligheter till kontinuerligt lärande
En knutpunkt för myndighetsverksamheten ansågs i synnerhet vara en finansieringsmodell där läroanstalterna får full statsandelsfinansiering för den utbildning de ordnar endast för personer som har en integrationsplan, varvid utbildningen är avgiftsfri för den studerande. Svaren visade att många läroanstalter öppnade sina dörrar för studerande som flytt från Ukraina också i fall där utarbetandet av integrationsplanerna fördröjdes, men hade inte nödvändigtvis fortfarande fått ersättning för alla som studerat utan integrationsplan. Detta har medfört ekonomiska utmaningar i synnerhet för mindre utbildningsanordnare. Utarbetandet av integrationsplaner har enligt svaren varierat mycket från ort till ort.
I svaren hoppades man också att hemkommunsreformen skulle vara till hjälp när det gäller att få tillgång till vuxenutbildningsverksamhet; avsaknaden av hemkommun ansågs utesluta individen från många nödvändiga tjänster och även från vuxenutbildningsverksamhet. Den nuvarande modellen, som tillåter en person att ansöka om hemkommun först efter att personen har bott ett år i landet, gör att också personer som nyss anlänt till landet hamnar utanför.
En öm punkt i myndigheternas arbete ansågs dessutom vara att information för personer som flytt från Ukraina finns i många olika källor, bland annat på olika myndigheters webbplatser, samt att det på dessa webbplatser saknas information på ukrainska. Då krigstillståndet pågått i över ett år önskade man i svaren dessutom att myndigheterna vidtar åtgärder för att fortsätta vuxenutbildningen efter att de ettåriga språkstudierna enligt integrationsplanen avslutats. Dessutom önskades mer handledning om sysselsättning och konkret stöd för att söka arbete, till exempel med att göra upp en meritförteckning, bekanta sig med kulturen vad gäller arbetsintervjuer, resa till arbetsplatsen eller ordna boendearrangemang som möjliggör arbete.
Ukrainarna själva önskade dessutom att få möjlighet att använda språket i vardagen, till exempel genom att delta i språkklubbar eller annan lokal verksamhet.
I svaren dryftades också hur trauman som eventuellt uppstått på grund av krigssituationen påverkar önskemålet om snabb sysselsättning och utbildning. Att stödja det övergripande välbefinnandet hos personer som flytt från Ukraina ansågs vara ett viktigt mål. Utbildningsverksamhet för vuxna på heltid ansågs bidra till att skapa en rytm i vardagen och välbefinnande för personer som flytt från Ukraina i deras utmanande livssituation.
God lokal praxis
I mars 2023 publicerar vi utifrån det insamlade materialet på sidan Utveckling och internationalisering på Utbildningsstyrelsens webbplats och på den elektroniska plattformen för vuxnas lärande i Europa EPALE god lokal praxis och erfarenheter av hur personer som flytt från Ukraina kan få stöd genom vuxenutbildning. Lokala erfarenheter och lokal praxis uppdateras också under den här artikeln.
1. Vasa medborgarinstitutet Alma: Ukrainare kommer genom språkstudier in i den finländska vardagen
Mer information:
