chevron-down chevron-left chevron-right chevron-up home circle comment double-caret-left double-caret-right like like2 twitter epale-arrow-up text-bubble cloud stop caret-down caret-up caret-left caret-right file-text

EPALE

En digital mötesplats för vuxenutbildare i Europa

 
 

Blogg

Det fria bildningsarbetet ska ligga i tiden

31/05/2019
by Linda JUNTUNEN
Språk: SV
Document available also in: FI EN
I artikelserien På vuxet vis presenterar vi experter inom vuxenlärande och olika verksamhetsmiljöer i enlighet med EPALEs tematiska fokus för 2019. Experterna representerar det mångsidiga och omfattande fältet för vuxenutbildningen i Finland och hör till Utbildningsstyrelsens expertgrupp för vuxenutbildning.

/sv/file/johanniimg2320jpgjohanni_img_2320.jpg

 
Bildningsalliansen är det svenskspråkiga fria bildningsarbetets paraplyorganisation i Finland. Dess medlemmar är bland annat idrottsinstitut, sommaruniversitet, medborgarinstitut och studiecentraler. Bildningsalliansen ordnar mycket fortbildning såväl åt sina medlemmar som åt lärarna och den övriga personalen i sina medlemsorganisationer. Dessutom diskuteras i organisationen mycket vad man överhuvudtaget kan avse med begreppet det fria bildningsarbetet.
 

Enligt Bildningsalliansens informatör och koordinator Johanni Larjanko är det fria bildningsarbetet i en viss mening ett rätt okänt område i Finland, även om många finländare använder dess tjänster.

 

– För att i dag vara betydelsefull och kunna erbjuda sådant som människor vill och behöver, ska det fria bildningsarbetet framför allt ligga i tiden, vara allt modigare samt vara en del av människornas vardag, säger Larjanko.

 

– Frihet är bokstavligen en central del av det fria bildningsarbetet. Vårt skolsystem tycks gå allt mer i en riktning där man mäter resultat och vill ha olika indikatorer som kvalitetsgaranti. Vi ska inte börja begränsa vårt eget område, det fria bildningsarbetet, så att det blir för stramt, utan vår uppgift är att försvara friheten. Det fria bildningsarbetet kan vara en del av människans liv i alla dess skeden.

 

Bildningsalliansens viktigaste uppgifter är intressebevakning, fortbildning och olika utvecklingsuppgifter. Den förstnämnda innebär att vi avger uttalanden och utlåtanden. Den andra uppgiften däremot utgår från medlemsorganisationernas och samarbetspartnernas behov. Den tredje åter betyder till exempel att vi tar fram sådana verktyg och tjänster, vars syfte är att svara mot hela branschens behov.

 

– Om det ännu finns en fjärde uppgift, så är det information, dvs. att göra det fria bildningsarbetet synligt. Därför har vi startat en blogg och en YouTube-kanal samt ger ut podcasts. Vi försöker även delta i den offentliga debatten om branschen, säger Larjanko.

 

Larjanko berättar om den svenskspråkiga vuxenutbildningens och det fria bildningsarbetets ställning i Finland att den i stort sett liknar mycket alla de andra svenskspråkiga tjänsterna. Till exempel har man kanske försökt slå samman medborgarinstitut till tvåspråkiga institut, men ibland har de svenskspråkiga på grund av en liten befolkningsmängd hamnat i skymundan. Situationen har inte blivit bättre i och med att antalet medborgarinstitut i regel har minskat avsevärt.

 

– Människorna oroar sig över att ett institut som de upplever som sitt eget läggs ned. Och när något läggs ned, är det mycket svårt att någonsin få det tillbaka.

 

 

Enbart formellt lärande är inte tillräckligt

 

Enligt Larjanko är det fria bildningsarbetets starka varumärke unikt. Det finns inget lika omfattande och mångsidigt nätverk någon annanstans. Särskilt önskar han att människor ska förstå att en sådan tjänst inte kommer gratis. Dessutom måste man också vara beredd att försvara det.

 

– I dagens arbetsliv krävs mycket kommunikation och förståelse för saker som är sinsemellan mycket annorlunda, och oftast är inte enbart lärande som siktar mot en formell examen tillräckligt för allt man ska kunna. Vi behöver alltså både icke-formellt lärande och informellt lärande. Även om man kan läsa bruksanvisningar kan man kanske ändå inte använda den apparat som beskrivs i anvisningarna, funderar Larjanko.

 

– Om många arbetsbeskrivningar automatiseras i framtiden, måste vi lära oss att vara kreativa och verbala på ett helt nytt sätt, lära oss nytt och även tåla osäkerhet. Det är också icke-formellt lärande att man är öppen inför möjligheten att lära sig nytt och försöker anpassa sig till en värld som förändras.

 

Å andra sidan är enligt Larjanko icke-formellt lärande och informellt lärande nödvändigtvis inte generellt särskilt synliga inom vuxenutbildningen. I synnerhet är informellt lärande ofta osynligt till sin karaktär, och en viktig fråga gäller också ifall sådant lärande på ett eller annat sätt borde göras synligare.

 

– Det skulle säkert göra gott för människor att förstå hur mycket de lär sig hela tiden. Frågan är emellertid inte så enkel. Genom att synliggöra något skapar man även förväntningar som kan utgöra hinder för kommande lärande om de inte uppfylls. Däremot vore det meningsfullt att i större omfattning diskutera att informellt lärande fortsätter under hela livet.

 

– När mitt första barn föddes kom hen inte med en bruksanvisning. Informellt lärande kan i vissa fall vara mycket viktigare än formellt lärande, säger Larjanko.

Share on Facebook Share on Twitter Epale SoundCloud Share on LinkedIn