Blog
Blog

Kanske har pandemin inneburit en nystart för museiutbildningen

Europeiska museiakademin (The European Museum Academy ) publicerade nyligen en rapport om hur det har gått för Europas museer under det senaste året. 2020 var ett år som inte liknade något annat under de senaste årtiondena. COVID-19-pandemin tog Europa och världen i sitt grepp under början på året och visar få tecken på att avta när detta skrivs i februari 2021. Ta del av Henrik Zipsanes blogginlägg.

EMA National Museum Reports 2020.

Översatt från text på engelska av Henrik Zipsane

Europeiska museiakademin (The European Museum Academy ) publicerade nyligen en rapport om hur det har gått för Europas museer under det senaste året. 2020 var ett år som inte liknade något annat under de senaste årtiondena. COVID-19-pandemin tog Europa och världen i sitt grepp under början på året och visar få tecken på att avta när detta skrivs i februari 2021.

Den situationen sätter sin tydliga prägel på rapporten. Detta är tredje gången som Europeiska museiakademin presenterar en översikt över situationen och utvecklingen på det europeiska museilandskapet. Översikten består av rapporter från kolleger över hela kontinenten, som fått enkla frågor som “vad händer?” och “hur mår du?” Med anledning av de särskilda omständigheterna med pandemin har akademins representanter specifikt ombetts att berätta vad som har varit effekten på museerna i deras länder och hur museerna, allmänheten och myndigheterna har reagerat.

2020 var ett år som innebar helt nya utmaningar för museer, liksom för hela samhället. Som en kollega på Cypern formulerade sig, “förutom allt som varit dåligt och sorgligt med pandemin har museerna, liksom många andra sektorer, fått tänka om och ompröva sin inriktning, sina strategier och sitt syfte”. Pandemin gjorde att museer i hela Europa tvingades stänga i dagar, veckor och månader, vilket sedan upprepades när andra vågen slog till. I många länder innebar det att personalen fick stanna hemma under en längre tid, eller blev av med jobbet, vilket innebar att museerna förlorade kompetens. Pandemin hade allvarliga effekter på personalen i hela Europa. Frilansare blev i vissa fall av med sina kontrakt, och i en del länder, t.ex. Nederländerna, Danmark och Sverige, fick personal sägas upp. Museer försökte uppmuntra till besök genom att garantera säkerhetsavstånd mellan besökare, sänka entréavgifterna m.m., men för de flesta museer tycks det ha varit en kamp i uppförsbacke. Vissa museer fick ungefär hälften så många besökare som vanligt under sommaren, men många fick se ett besökstapp på historiskt höga 70-80 procent, vilket till stor del kunde förklaras av det nästan totala förbudet på turism och resor. Förutom de ekonomiska effekterna innebar nedstängningarna att museerna inte heller lyckades uppfylla en annan del av sitt syfte: att nå ut till sin publik och förmedla de upplevelser som bara museer kan erbjuda.

I flera årtionden har digitalisering varit något som muser i allmänhet tycks ha använt främst för att modernisera registreringen av sina samlingar, även om många länder kan uppvisa exempel på banbrytande digitala presentationer, utbildningsinitiativ och utställningar. När Europas museer tvingades stänga blev dock digitaliseringen till något mer än bara ett registreringsverktyg. Rapporterna visar att museerna reagerade snabbt och ändrade sina strategier efter de nya omständigheterna. Digitala metoder och sociala medier blev plötsligt ett viktigt verktyg för att kunna nå ut till allmänheten över huvud taget.  Rapporterna berättar om en mängd olika digitala museiverksamheter. Interaktivt lärande, virtuella guidade turer och mycket mer har utvecklats, producerats, levererats och konsumerats i nästan alla länder. I flera länder har staten gett stöd till den digitala utvecklingen, liksom EU genom ett flertal program. I andra länder har stat och museiorganisationer använt året till att vidareutbilda museer i digital kompetens. I vissa länder, till exempel Turkiet, har dock mindre och fristående privatmuseer inte kunnat utnyttja dessa erbjudanden, eftersom de hade dålig ekonomi och saknade grundläggande resurser redan före pandemin.

Förutom hur själva pandemin har hanterats och de möjligheter som den erbjudit har det även skett en del anmärkningsvärda politiska utvecklingar som är relevanta för Europas museer. Under 2019 såg vi initiativ för att politisera styrningen av museer i vissa länder, vilket redan nämnts i samband med Italien. I år har vi sett rapporter om hur myndigheter har kunnat undergräva yrkeskårens befogenheter och välfärd. I Ungern har museipersonalen blivit av med sin tjänstemannastatus, vilket tyvärr har lett till en negativ löneutveckling. Vi ser dock goda nyheter från Nordmakedonien, där personalen har fått efterlängtade löneförhöjningar.  I andra länder, t.ex. Sverige, har uppdelningen mellan centralstatens och regionernas ekonomiska ansvar och engagemang för museer kritiserats starkt av regionerna, som anser att staten drar ner på sitt ekonomiska stöd så att det inte täcker mycket mer än de centrala statliga museerna. I ett flertal länder har dock staten betalat ut krisstöd för de svårigheter som museer och andra kulturella aktörer nu upplever, till exempel i Österrike, Estland, Belgien, Danmark, Norge och Irland. I Slovenien blev pandemin ett tillfälle för museerna att uppdatera sin samhällsroll. Migration, globalisering och avkolonisering av museer var viktiga samtalsämnen för sektorn i Belgien, Tyskland och Storbritannien. Brexit och dess återverkningar på turismen och museisektorn var ett annat viktigt tema i Storbritannien.

Museernas betydelse för människors psykiska välfärd och kompetensutveckling har kanske aldrig förut varit lika uppenbar som nu under pandemin. Krav på att museer ska få öppna igen har hörts under hela året och växte från blygsamma försök med mindre besöksgrupper i Montenegro, till överdrivna säkerhetsåtgärder som i Spanien, och krav på att öppna igen så snart som möjligt från nationella medier i Frankrike.  Den skada som skett genom att stänga ner museerna ansågs på sätt och viss värre än riskerna med en kontrollerad öppning. Kanske är det symboliskt för museernas betydelse att nationaldagen valdes för att öppna museerna igen i Slovenien.

Kanske är detta den mesta intressanta nya utvecklingen inom museivärlden med anledning av pandemin: Museer är viktiga för människors välmående, eftersom det finns ett ständigt behov av att konstruera, dekonstruera och rekonstruera varifrån vi kommer, vilka vi är och vart vi är på väg. Det imponerande digitala genombrott som skett under 2020 kommer att spela en viktig roll för museerna från och med nu. Digitala erbjudanden och särskilt den levande digitala interaktionen med museerna kommer inte längre att vara något som museerna gör vid sidan om sitt ordinarie, analoga arbete, utan vara precis lika viktigt som detta för att ett globalt museum ska kunna nå ut. De museer som tar detta på allvar blir även mer attraktiva för olika utbildningsmiljöer. 

Du kan ladda ner hela rapporten här:

http://europeanmuseumacademy.eu/how-were-museums-in-europe-doing-in-202…

Login (20)

Kommentar

Covid-19 pandēmijas ietvaros radītā situācija iezīmē būtisku nospiedumu, jo muzeji bija spiesti pārdomāt un pārvērtēt stratēģijas, mērķus un savu politiku, kā arī izdomāt, kā sasniegt un piesaistīt savus apmeklētājus.

Man, kā mākslas pedagogam, kuram ir regulāra pieredze ar muzeju apmeklēšanu klātienē kopā ar audzēkņiem, radošu darbošanos muzejos uz vietas,  Covid-19 pandēmija lika pārdomāt un pamainīt ierasto mācīšanās formu un improvizēt ar kaut ko jaunu, izmantot interaktīvas metodes, kuras ieinteresē jauniešus un ir laba alternatīva ikdienas vizuālās mākslas stundai. Tehnoloģiskās iespējas integrēt mācību procesā tālmācības elementus un tehnoloģiju sniegto priekšrocību izmantošana var nodrošināt pieeju interesantam, interaktīvam un kvalitatīvam mācību saturam virtuālajā vidē. Līdz ar to,  pati apmeklēju daudzas virtuālās muzejs tūres, izvēlējos saprotamākās, loģiskākās, kuras uzdevumos liku apmeklēt arī saviem skolēniem kopā ar kādu izstrādātu uzdevumu. Līdz ar to skolēns iepazina dažādas valstis, dažādus muzejus, salīdzināja tos, salīdzināja esošās mākslas darbu kolekcijas. Rezultātā taisīja brīvās attēlošanas kopijas, ieliekot sevi un iejūtoties kādā senā tēlā, piemeklējot aksesuārus, drapērijas, instrumentus, tā laika apģērbu, līdz ar to izzinot, kad glezna tapusi un kurā vietā, kādā stilā toreiz cilvēki ģērbās. Pielāgojoties jaunajiem pandēmijas apstākļiem, man ir prieks, ka digitalizācija pēkšņi kļuva par kaut ko daudz vairāk nekā tikai instrumentu dažādām reģistrācijām muzejos,  attīstījās- interaktīvā mācību pieredze, virtuālās tūres un citi risinājumi tika izveidoti.

Login (0)

Pandēmija ir padarījusi muzeju apmeklējumus pieejamākus. Jo, pateicoties piespiedu digitalizācijai, muzejus ir iespējams apmeklēt atrodoties savās mājās. Tas dod iespēju apmeklēt ne vien muzejus savā valstī, bet arī dažādus populārus muzejus citās valstīs, netērējot naudu un laiku, kas līdz šim ir bijis nepieciešams, lai nokļūtu līdz tiem. Protams digitālā tūre nav tas pats, kas apmeklēt muzeju klātienē, bet šis ir veids, kā muzeja apmeklējumam ieinteresēt jauniešus.
Login (1)

Atbalstu, ka muzeji ir pieejami virtuālajā vidē, šobrīd pateicoties pandēmijas radītajai situācijai. Protams šādam izaicinājumam nepieciešams papildus finansējums, kas nav tik viegli iegūstams patreiz. Jau kādu laiku bija sajūta, ka muzejus apmeklē tikai neliela daļa sabiedrības (gan jau, ka tā ir), protams to nevarētu teikt par Luvru, Ermitāžu, Vatikāna muzeju u.c. pēc to apmeklētāju garajām rindām. Kopš muzeji pielāgojušies pandēmijas radītajai situācijai, tie kļuvuši pieejamāki lielākai daļai sabiedrības. Tāpat, šāds virtuāls muzeja apmeklējums kļūst par interaktīvu mācību pieredzi neformālās izglītības vidē. Muzejs ir būtisks sabiedrības labklājībai. Jo izglītotāka sabiedrība, jo augstāks labklājības līmenis. Muzejs virtuālajā vidē var kļūt par lielisku piedzīvojumu un vizuālu papildinājumu ierastās mācību stundās.
Login (1)

educatia muzeala este o provocare careia muzeele i/au facut fata cu bine indiferenat daca vorbim de pandemie sau nu. sunt muzee care au reusit sa isi dezvolate site-uri extrem de interesante cu resurse educative atractive, disponibile pentru toti cei interesati. programe adaptate pentru copii sau pentru adulti sunt disponibile de ani buni. nu pandemia ne/a invatat ce inseamna educatia muzeala, pandemia ne/a indreptat atentia si spre alte domenii, spre o gura de aer proaspat. se revine de fapt la etimologia cuvintului muzeu, mouseion, templu al creatiei si studiului digitalizarea colectiilor este un lucru minunat, dar conteaza foarte mult cat din colectii punem la dispozitia publicului. sunt obiecte de patrimoniu de interes pentru cercetatori, altele sunt in stare de conservare precara, nu toate pot fi facute public. si pana la urma cultura costa. nu trebuie educat publicul in spiritul gratuitatilor
Login (0)

Apsveicami,ka muzeji spēj pielāgoties šai pandēmijai. Zinu daudz jauniešus, kuri Latvijā dzīvodami ir apmeklējuši Luvras muzeju Parīzē un apceļojuši daudz vairāk nekā pirms šīs pandēmijas, izmantodami tieši virtuālās tūres. Ceru, ka muzeji turpinās savu attīstību neformālajā vidē, tādējādi piesaistot daudz vairāk jauniešu.
Login (1)

Logga in eller Registrera dig så kan du kommentera.

Vill du byta språk?

Detta dokument är också tillgängligt på andra språk. Du kan välja språk här under.
Switch Language

Want to write a blog post ?

Don't hesitate to do so! Click the link below and start posting a new article!

De senaste diskussionerna