Källkritik och förbjudna böcker på Biblioteksdagarna 2023
I år hölls dagarna i Linköping, vilket var extra roligt för mig och mina medarbetare på Mjölby bibliotek. Vi passade på att åka med chef och fem medarbetare.
Första dagens huvudtalare var Thomas Nygren, Uppsala universitet, under titeln ”Vem i hela världen kan vi lita på?”. Han talade om källkritik och vikten av att veta när man ska använda sig av digitala verktyg och när man med fördel kan välja analoga. En sak som Thomas sa, som fastnade hos mig, var att folk som vet saker är svåra att lura. Det vill säga den som följer med i samhällsdebatten och är allmänbildad, blir också misstänksam när något inte verkar stämma och kollar upp fakta. Kunskap i sig är motgift mot desinformation. Här är naturligtvis biblioteken och den fria tillgången till information oerhört viktiga. Extremisterna kan vi kanske inte påverka, men vi kan se till att hålla den stora massan informerade.
Thomas påpekade också vikten av att inte vara för misstänksam, allt är inte falsk information. Han menade också att det är viktigt att vara medveten om att bara för att många personer har ”gillat” eller delat en post med falsk information betyder det inte att de tror på informationen, utan man kan såklart också gilla något för att man ser det som ett skämt. Ungdomars sociala medier är ett bra exempel då de ofta har en blandning av fake och sanning i sitt flöde. Tittar man på vad ungdomar gillar och delar kan det ibland vara omöjligt att avgöra om de tror på informationen de delar eller om de är ironiska eller skämtsamma.
Ett annat exempel han tog upp är AI-appar som många använder sig av. De kan vara till stor hjälp med att kolla upp fakta, men det är samtidigt viktigt att vara medveten om att de kan bli väldigt fel och att påstådda källor inte alltid stämmer. Ivana Eklund har skrivit ett intressant blogginlägg om fördelar och nackdelar med AI-modellen ChatGPD här.
Huvudtalare dag två var Nadine Farid Johnson, chef för PEN America Washington and Free Expression Programs. Nadine berättade om en oroväckande utveckling i USA med en explosion av böcker som förbjuds och polisanmälningar mot skolbibliotekarier och lärare. ABC News har skrivit mer om detta här.
Nadine berättade att 2022 kom det in 1269 krav på att förbjuda böcker. Kraven gällde 2571 titlar. Främst var det böcker som rör hbtq-frågor, minoriteter och böcker som skildrar sex på något sätt som förbjöds. Hon berättade också att anmälningarna görs av ett fåtal personer. Det är alltså inte den stora massan som står bakom önskemålen om censur.
Ofta anges föräldrars ansvar för barnet som anledning till att böcker ska plockas bort ur biblitoteksbeståndet. Att det finns risk för att barn far illa av att ta del av visst material eller att de kan få osunda idéer. Och självklart är det så att föräldrar måste göra många val för sina barns uppfostran. Samtidigt finns en stor risk att elever känner sig exkluderade när de inte kan känna igen sig själva i böckernas karaktärer och censureringarna visar att vissa ämnen är tabu.
Även i Sverige har det genom åren debatterats kring huruvida vissa böcker ska finnas på biblioteken eller inte. Ett bibliotek kan självklart inte innehålla alla böcker om någonsin getts ut, bibliotekariens roll är att väga flera olika parametrar mot varandra. Är kostanden för ett visst inköp motiverat i förhållande till hur många gånger mediet bedöms att lånas ut? Och när mediet stått på hyllan utan att lånas ut en viss tid, behöver en bedömning göras huruvida mediet ska gallras eller behållas i beståndet.
Som inköpare på ett bibliotek är det naturligtvis lättare att köpa in (eller behålla) medier som stämmer överens med ens egen värdegrund och ens egna åsikter. Men folkbiblioteken i Sverige har enligt bibliotekslagen i uppdrag att verka för det demokratiska samhällets utveckling och i det ligger även att tillgängliggöra böcker som ibland strider mot bibliotekariens egen världsbild.
Omdiskuterade böcker behöver finnas att tillgå på biblioteken för den som vill lära sig något av historien. Samtidigt kan de bli oförståeliga eller bidra till ökade motsättningar om de tas ur sin kontext.
Sammantaget var det två väldigt innehållsrika dagar i Linköping tillsammans med bibliotekspersonal från hela Sverige, som gav mycket tankar. Många frågor behöver vi diskutera vidare i våra bibliotek, med våra medarbetare och kollegor och såklart även med våra besökare. Nästa år ses vi förhoppningsvis i Skellefteå!
Anya Feltreuter är bibliotekschef för Mjölby bibliotek som består av huvudbiblioteket i Mjölby, meröppna filialbibliotek i Skänninge, Mantorp och Väderstad samt biblioteksverksamhet på Kriminalvårdsanstalten i Skänninge. Anya är också en av kontaktpersonerna för Svensk Biblioteksförenings expertnätverk för folkbibliotekschefer samt Standing Committee Member i IFLAs (International Federation of Library Assosciations) Management & Marketing Section. Anya är särskilt intresserad av frågor som rör ledarskap, demokrati och vuxnas lärande.
