chevron-down chevron-left chevron-right chevron-up home circle comment double-caret-left double-caret-right like like2 twitter epale-arrow-up text-bubble cloud stop caret-down caret-up caret-left caret-right file-text

EPALE

En digital mötesplats för vuxenutbildare i Europa

 
 

Blogg

”Jag gillar inte när man problematiserar validering för mycket” – om validering och säkerhet på arbetsmarknaden

11/03/2019
av Jenny Lindström
Språk: SV

/sv/file/epalevalideringorebojpg-4epale_validering_orebo.jpg

I Örebro kommun har en rad personer som arbetar som barnskötare och undersköterskor fått företrädesrätt (blivit ”inlasade”) och fått en tillsvidareanställning utan att ha formell utbildning. Att de inte har en formell utbildning betyder inte att de inte är duktiga på sitt jobb, men det ger dem en rad nackdelar i arbetslivet. De kan exempelvis inte byta jobb och de har sämre löneutveckling än de med utbildning. De har inte heller möjlighet att komma in på Barn- och fritidsprogrammet eller Vård- och omsorgsprogrammet på yrkesvux. Där har nämligen personer med vsvag ställning på arbetsmarknaden företräde och dessutom är det så populära program att de som har förtur ändå står på kö. Genom Omställningsfonden fick kommunen bidrag och kunde anställa två lärare på heltid i två år som enbart arbetar med validering inom de två programmen. Omställningsfonden är en icke vinstdrivande stiftelse som ägs av Sveriges Kommuner och landsting och Sobona samt fackförbunden Kommunal, OFR och AkademikerAlliansen. Linus Jonasson, enhetschef på Yrkesutbildningscenter, menar att valideringsfrågan till mångt och mycket är en finansiell fråga.

- Jag gillar inte att problematisera validering för mycket. Får man medel för det kan man validera. Vi kommer efter projektets på två år ha validerat ca 100 undersköterskor och mellan 50–75 barnskötare. Vi hade kunnat validera fler barnskötare men det projektet kom igång lite senare än projektet för undersköterskor.

Generellt är yrkesvux en mycket lyckad väg till arbete, menar Linus.

- Det är en integrationsmaskin som heter duga! utbrister Linus. I stort sett alla som går på våra yrkesvuxutbildningar inom exempelvis Barn- och fritidsprogrammet eller busschaufförsutbildningen är födda utanför Europa. Och nästan alla får jobb när de är klara!

Kommunen skulle kunna utbilda fler, men i dagsläget utbildar de så många som de får medel för. Det som är positivt med gymnasiala yrkesutbildningar för vuxna är att de är mer långsiktiga när det kommer till arbetsmarknaden. Har man en BF eller VO-utbildning får man en tillsvidareanställning. Om man däremot går en kortare kurs i t.ex. lokalvård går man oftast ut i mer osäkra anställningar som timvikariat och tidsbegränsade anställningar.

Men tillbaka till valideringsprojektet. Valideringen sker alltså utanför yrkesvux och har två heltidsanställda lärare. Deltagarna i projektet får under 20 veckor gå igenom alla delkurser och läroplansmål på respektive yrkesprogram. Inom BF genomförs det främst i karläggningssamtal utifrån alla delkurser och teoretiska valideringar i seminarieform och inlämningsuppgifter. När det gäller VO är det fler praktiska moment som måste utföras. Det är tufft för deltagarna som under terminen arbetar samtidigt och får använda flextid och ledig tid för att validera sig.

- Vi förbereder deltagarna på att de har ett tufft halvår framför sig, säger Linus. Det är inte helt lätt att arbeta heltid och göra detta samtidigt men de får ut så mycket av att göra det.

Projektet är lyckat och deltagarna är mycket nöjda. Linus berättar att nu när kommunen har byggt upp en struktur för validering fortsätter de så länge de kan. När projektets budget är slut i slutet av 2019 hoppas han på nya pengar så att de kan fortsätta utveckla valideringen och få ut fler människor i säkra anställningar.

Share on Facebook Share on Twitter Epale SoundCloud Share on LinkedIn