Internationalisering och förstärkt digitalisering

Enligt läroplanerna för det svenska skolväsendet betonas internationalisering som en viktig del av undervisningen. Vuxenutbildningen utgör inget undantag. I läroplanen för vuxenutbildningen, som reviderats 2017, förtydligas vuxenutbildningens uppdrag att stärka deltagarnas digitala kompetens. Vidare anges ett antal andra perspektiv i utbildningen som är viktiga för skolornas arbete med just vuxna studerande. De är kreativitet, nyfikenhet, etiska perspektiv, miljömedvetenhet, internationalisering och historiska perspektiv.

Texten i läroplanen har även reviderats utifrån att utbildning i svenska för invandrare upphört som egen skolform och nu ingår som en del i den kommunala vuxenutbildningen.

Vuxenutbildningens roll

Så vad förväntas då ansvariga för vuxenutbildningen göra för att möta regelverkets krav vad avser internationalisering? Läroplanstexten är här ganska fåordig. Man anger bara att huvudmännen ska stimulera till internationella kontakter, samverkan och utbyten i utbildningen. Hur detta ska gå till får skolorna själva utforma. Det är alltså fritt fram att låta fantasin flöda. Men ramarna för de olika utlysningarna av pengar för olika typer av projekt måste man sätta sig in. Annars kanske man löper risk att ha lagt ner alldeles för mycket tid och för sent upptäcker någon hake som kanske gör att det tilltänkta projektet inte kan bli aktuellt för finansiering. Grundregeln är på styltig svengelska ”hellre förvarnad än förlorad” – kort sagt - det är viktigt att läsa in sig ordentligt på regelverket för varje projektutlysning!

Resurser i Bryssel                  

I det här sammanhanget kan det vara värt att flagga för de kontor i Bryssel som de flesta regioner har skaffat sig. Ett av dessa kontor finns på Rue Palmerston, på gångavstånd från Europaparlamentet. Det kallas för Mid Sweden Office – MSO – och representerar Jämtland, Härjedalen och Västernorrland.

Kontoret kan man kontakta för att få tips om olika europeiska program eller initiativ som kan vara intressanta för den egna verksamheten. Genom att det oftast företräds på plats i Bryssel av någon från det egna länet/regionen med insikt i de lokala behoven, är det lätt att komma till tals. Handläggarna kan ge råd om olika utlysningar av projektmedel, vilka målgrupperna förväntas vara och hur ansökningar vid tidigare utlysningar har gynnat verksamheten i den egna landsdelen. Ibland finns de brysselstationerade handläggarna på plats på hemmaplan för något evenemang. Sådana tillfällen är bra använda för att skapa ömsesidig kontakt, för att få reda på senaste nytt vad gäller utlysningar och tips om vad som är gångbart eller inte i europeiska projekt.

Värdefull rådgivning som inte får missas

De personer på hemmaplan som är mest insatta inom projektsfären är förstås handläggarna för respektive program vid UHR -Universitets- och högskolerådet -i Stockholm. De har en övergripande roll att stödja och hålla presumtiva projektansvariga runtom i landet informerade, så att ansökningarna blir tydliga och stämmer överens med de ändamål som utlysningarna avser. Via UHRs hemsida kan man få tips om olika aktiviteter som syftar till att stödja processen med att skriva projektansökningar. Information finns också i de nyhetsbrev som skrivs och distribueras av de kontor som de olika svenska regionerna har upprättat i Bryssel. MidSweden Office (se ovan) är ett av dem. Kontoren har till syfte att följa utvecklingen på plats i Bryssel och särskilt bevaka frågor av vikt för respektive region genom information till berörda beslutsfattare och tjänstemän om olika nyheter som kan ha bäring på situationen i respektive region. Deras nyhetsbrev kan erbjuda goda möjligheter för aktörerna att bli förvarnade och agera på europanivå kring frågor som är av särskild vikt för just dem.

Aktiv bevakning av olika intressen

Sofia Tuchinska ansvarar för arbetet på MSO. Hon står för bevakningen av en rad sakområden och har lång erfarenhet att arbeta med frågor som på olika sätt berör den regionala nivån. Det handlar bland annat om ett samarbetsprojekt för de nordligaste regionerna, de runt Nordkalotten. Projektet kallas Northern Sparecly Populated Areas in Europe (NSPA).

Syftet är att i projektform ta sig an olika regionalpolitiska behov som behöver lösas med hjälp av statliga insatser, ofta i samarbete under samnordisk flagg och på europeisk nivå. Samarbetet har pågått under en längre tid och är nu föremål för en opartisk utvärdering för vilken OECD anlitats.

Andra frågor som står högt upp på agendan är transportfrågorna, miljö och energi med diskussioner om hur man kan uppnå klimatmålen.

Samarbetsnätverk

MSO arbetar även i ett samarbetsnätverk bestående av tolv regionala representanter som träffas regelbundet för att diskutera och komma fram till vilka insatser som kan behövas för att stödja/säkra utvecklingen inom de berörda regionerna.

Politikerna och medarbetarna som hanterar de aktuella frågorna och insatserna på regional nivå kommer överens om att föra fram ställningstaganden - ”positioner” till de beslutsfattande och lagstiftande organen. Kommunikationsutkast skrivs och utgör underlag för diskussionen inför fortsatt beredning och beslut.

Se vidare:

https://www.facebook.com/Northern-Sparsely-Populated-Areas-277806607485/