chevron-down chevron-left chevron-right chevron-up home circle comment double-caret-left double-caret-right like like2 twitter epale-arrow-up text-bubble cloud stop caret-down caret-up caret-left caret-right file-text

EPALE - En digital mötesplats för vuxenutbildare i Europa

Blogg

De äldres delaktighet kräver en revolution i attityderna

22/01/2021
av Vivianne Ruohola
Språk: SV
Document available also in: FI EN

Vad ser du på bilden: skörhet eller styrka? Våra attityder mot äldre människor påverkar deras delaktighet i samhället. Bild: Canva 


I takt med att livslängden blir längre har äldre ett ökat behov av att förbli betydelsefulla samhällsmedlemmar. För delaktighet behövs förutom livslångt lärande också en uppdatering av de föråldrade attityderna gentemot äldre.

Framför dig har du artikeln ”social delaktighet för äldre”. Det kan hända att artikeln som bäst blir läst på en surfplatta av en 75-årig företagsledningskonsult, som just har kommit in från sin morgonrunda och snart styr kosan mot sitt frivilligarbete på ett närliggande daghem. En annan person som läser artikeln kan också vara 75. Hen hankar sig kanske fram på sin knappa pension och kämpar på med grundsjukdomar i en ensam vardag utan att känna delaktighet i samhället. Mera troligt är att hen inte ens hittat vår webbartikel, eftersom det är en totalt främmande tanke att röra en digital apparat.

Människorna i den stadigt växande gruppen av äldre personer har varierande bakgrund och livssituation. Vad är det alltså egentligen vi talar om när vi diskuterar äldre personers delaktighet? Enligt Statistikcentralen finns det till exempel ingen entydig åldersbaserad definition för när man blir äldre: åldersupplevelsen är alltså subjektiv. När man talar om delaktighet går diskussionen lätt in på ensamhet och utslagning, som bara är en del av ett bredare delaktighetsbegrepp. I den här artikeln definieras social delaktighet som individens känsla av att höra till något samfund och att kunna påverka sitt eget liv inom referensramen för samfund som är betydelsefulla för honom eller henne. 


I Finland är det allmänna läget för delaktighet i sin ordning

På vilket spår är äldres sociala delaktighet i dagens Finland? Enligt Elisa Tiilikainen, som forskar i ålderdom och sociala relationer mellan äldre vid Östra Finlands universitet, finns det när man ser på delaktighet i vid bemärkelse mycket lite forskningsdata. Däremot har det forskats mycket i vissa delområden av delaktighet, såsom ensamhet. 

- Studierna visar dock att största delen av de äldre mår bra och upplever sin livskvalitet som god. Detta tyder på att äldre personer i ganska stor utsträckning upplever sig vara delaktiga, berättar Tiilikainen.


Delaktighet – något man lär sig tidigt

En del av de äldre känner sig dock inte delaktiga i det omgivande samhället. För en del kan man till och med tala om utslagning, som är roten till många problem med livskvaliteten. Hälsoproblem och låga inkomster är till exempel riskfaktorer för både ensamhet och utslagning. Enligt Tiilikainen finns orsaken till att man inte känner sig delaktig ofta också i upplevelser under livets gång, som kan sträcka sig ända till barndomen. 

- Ensamhet och upplevelse av utanförskap hör ofta ihop med förändringar i livet. De är ofta föränderliga och inte bestående upplevelser, preciserar Tiilikainen.  


Att känna meningsfullhet är kärnan i delaktighet

Anu Jansson är genom sitt arbete bekymrad över de äldres delaktighet. Hon är chef för Vänkretsen-verksamheten vid Centralförbundet för de gamlas väl Inom Vänkretsen-verksamheten arbetar man för att lindra de gamlas känsla av ensamhet genom att erbjuda gruppverksamhet. Janssons färska avhandling behandlar ensamhet hos äldre som bor i servicehus. I ljuset av forskningsrön upplever ungefär en tiondel av de äldre finländarna ensamhet, klart fler bland dem som bor i servicehus.

- Ensamheten och rädslan för den är ur min synvinkel det mest akuta problemet med äldre personers delaktighet.  Känslan av ensamhet kan överraska till exempel när man går i pension, flyttar till ett servicehus eller blir änka eller änkling, säger Jansson. 

När det gäller att bekämpa ensamhet och främja känslan av delaktighet är det inte så viktigt att man har mycket att göra och många anteckningar i kalendern, utan att man upplever meningsfullhet och en verklig social gemenskap.

- Jag minns en kvinna som deltog i en grupp i Vänkretsen-verksamheten. Hon hade kalendern fullbokad, men upplevde ändå tomhet i livet. I gruppverksamheten blev hon vän med två andra damer i samma situation. Det uppstod en upplevelse av delade erfarenheter och gemenskap som slutligen ledde till en mening, minns Jansson.


Det finns ingen mirakelmedicin, men attityderna avgör

Eftersom de äldre är en heterogen grupp och just den personliga upplevelsen av meningsfullhet är kärnan i att man känner sig delaktig, finns det inte någon mirakelmedicin som ökar känslan av delaktighet. Medan någon kan få en känsla av delaktighet genom att delta i gruppverksamhet eller till exempel i studier vid ett medborgarinstitut, kan en jämnårig bara behöva en god relation till någon av sina grannar.

Både Jansson och Tiilikainen ger dock samma allmänt gällande riktlinje: samhället ska se över sin inställning till äldre människor. När livslängden blir längre och antalet friska levnadsår ökar, bevarar allt fler äldre personer en god funktionsförmåga långt in i ålderdomen. Det behövs nästan en revolutionerande förändring i hur vi talar om äldre människor och hur vi ser på deras värde i samhället.

– Ser vi åldringar bara som sköra eller som fulla av förmågor och livserfarenhet? Vi borde lita på de äldre och ta med dem till exempel i planeringen av tjänster och utbildningsstrukturer, säger Jansson.

– Det är känt att åldersdiskriminering är kopplat både till en känsla av ensamhet och utslagning! Vi måsta alltså fästa uppmärksamhet vid hur man talar om äldre personer och vilka möjligheter de erbjuds att delta, tillägger Tiilikainen.


Livslångt lärander skapar delaktighet

Utbildning och livslångt lärande spelar en nyckelroll när det gäller att göra äldre människor delaktiga – åtminstone av två skäl. För det första erbjuder inlärningskontexterna, till exempel inom det fria bildningsarbetet, viktiga möjligheter till meningsfullhet och socialt umgänge för äldre. För det andra är äldre aktiva medlemmar i medborgarsamhället och står även till samhällsekonomins förfogande allt längre. Därför kan det vara aktuellt att lära sig nya färdigheter och till och med ett nytt yrke även vid hög ålder. 

Enligt Tiilikainen kunde utbildningsorganisationer på olika nivåer till exempel aktivt sträva efter att genom sitt utbildningsutbud nå dem som går i pension:

– Många som går i pension börjar med frivilligarbete eller engagerar sig i föreningar. Utbildningen kunde stöda dessa roller efter arbetslivet.

Precis som i alla åldersgrupper har vissa äldre bättre färdigheter och resurser att lära nytt än andra. 

– Det vore bra att aktivt fundera på hur man kan skapa möjligheter till livslångt lärande också för de äldre som har mindre kontakt med studier, funderar Tiilikainen.

Anu Jansson betonar också utbildningssektorns betydelse för att skapa delaktighet. 

- Det gerontologiska kunnandet borde absolut i större utsträckning omfatta planering av utbildningens strukturer. Men framför allt borde vi fråga de äldre själva vilken typ av livslångt lärande de vill ha under sin tredje ålder!
 

Källor och resurser

Centralförbundet för de gamlas väl video om Vänkretsen -verksamheten (på finska)

FinSote-undersökningen (på finska) (information bl.a. om delaktighet och ensamhet)

Anu Janssons avhandling Loneliness of older people in long-term care facilities

Tammerfors universitet SoWell-forskningsprojektet (på finska) fokuserar på den äldre befolkningens välmående

 

@MarkusPalmen Skribenten Markus Palmén (MSc, BA) är en fri journalist, manusförfattare och regissör som arbetar med webbjournalistik och audiovisuellt innehåll. På fältet för vuxenlärande har Markus tidigare arbetat som tematisk koordinator för EPALE, och före det som chefredaktör för European Lifelong Learning Magazine (Elm) hos Folkupplysningsföreningen. I inlärningsvärlden är Markus särskilt intresserad av bland annat olika typer av lärande och det fria bildningsarbetet. Twitter: @MarkusPalmen 

Share on Facebook Share on Twitter Epale SoundCloud Share on LinkedIn Share on email
  • Bild för Vincent CARUANA
    One such example of good practice to valorise and acknowledge the contribution of older people are the grandmother's universities. Those not familar with the idea can have a look at this article: https://enlivenedlearning.com/2013/03/21/what-we-need-are-grandmothers-u...
  • Bild för Ramon Mangion
    Very interesting blog. Adult education duly has a role in helping older adults feel included. Let's all work to  ensure a more inclusive society