Blog
Blog

Hur kan vi öka framtidsmedvetandet inom kulturarvssektorn?

Hur kan kulturarvssektorn bli mer framtidsmedveten? Vilka verktyg och rutiner krävs för den typen av lärande?

Hur vi idag kan bidra till att skapa en mer hållbar framtid är en av vår samtids nyckelfrågor, och är en global utmaning vilket underströks så sist som på Cop26 i Glasgow som i skrivande stund precis avslutades. För att inta ett konstruktivt förhållningssätt till de utmaningar vi står inför krävs också en förståelse för en framtid som ser väldigt olik ut den som vi har omkring oss idag. Det behövs dessutom ett proaktivt förhållande till framtiden som något som formas av handlingar som inträffar idag, dvs. att vi alla kan ha en roll att spela i att forma en annorlunda framtid. Detta är dock lättare sagt än gjort: forskning visar att vi människor på individuell nivå ofta tror att de närmaste tio åren kommer innebära färre förändringar än de tio åren som vi precis lämnat bakom oss. En föreställning som vanligtvis visar sig vara en illusion. Dessutom är det lätt att inta ett passivt snarare än proaktivt förhållningssätt till framtiden i ljuset av de dystopiska framtidsbilder som vanligtvis presenteras via nyheter och filmer.

Länsmuseer.

Hur framtidsmedvetna är svenska länsmuséer? Foto: Anders Högberg

Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik (NCK) har vi utrett framtidsbilder inom kulturarvssektorn i flera projekt tillsammans med Linnéuniversitetets UNESCO Chair on Heritage Futures. Kulturarvssektorn motiveras ofta med framtidsorienterade argument, där den vanligaste är att kulturarvet bevaras för framtida generationer. Detta betonas bland annat av UNESCOs världsarvskonvention från 1972. Med ett uttalat framtidsperspektiv skulle man kunna tro att det också finns ett aktivt arbete med och mot framtiden inom kulturarvssektorn, men våra undersökningar har visat att det inte stämmer. Vi har bland annat undersökt framtidsperspektiv inom länsstyrelser och länsmuseer i Sverige, och det visar sig att framtidsperspektiven oftast bara sträcker sig några år framåt och att det saknas både verktyg och rutiner att förhålla sig till framtiden med inom sektorn.

Det finns sätt att utöka framtidsmedvetande - det är nämligen en kompetens som man kan lära sig som individ och som också kan institutionaliseras på en verksamhet. Ifall vi utgår från samtidens globala utmaningar är detta en kompetens som kommer att bli alltmer betydelsefull framöver. Ett ökat framtidsmedvetande skapar vad Riel Miller från UNESCO kallar ”Futures Literacy”. Detta begrepp syftar på en höjd förståelse för den roll både föreställningar om dåtiden och förväntningar på framtiden formar handlingar i samtiden. Ett utökat framtidsmedvetande handlar alltså inte om att försöka förutsäga framtiden - i stället visar forskning på att försök till att förutsäga framtiden tenderar att domesticera framtiden utifrån antaganden att utvecklingen kommer att fortsätta på samma vis som innan. Enligt Barbara Adam & Chris Groves producerar detta ”tomma framtider” som inte nödvändigtvis bidrar till en ökad förståelse för hur framtiden är närvarande och formar praktik i samtiden. Ett effektivt verktyg för att höja framtidsmedvetande är att bygga scenarier – gärna i workshop-format - som helst inbegriper såväl möjliga, sannolika samt önskansvärda framtider.

När vi talade med representanter från länsmuseer i Sverige inom ett uppdrag som finansierades av UNESCO Chair on Heritage Futuresså nämnde museianställda ofta att de är i behov av verktyg och rutiner för att göra verksamheten mer framtidsmedveten. Många nämnde att de var medvetna om att de behövde arbeta med detta, men att de ännu inte kommit i gång och att de behöver hjälp på traven. Många av de intervjuade värdesätter hur scenarier kan användas för att öka förståelse för att det finns olika möjliga framtider - inte bara en möjlig framtid. De bedömer att det kan göra museer bättre förberedda på att möta olika typer av framtida utmaningar. Flera betonar att det kan göra museer mer aktiva i relation till framtiden idag, istället för att museer endast i panik reagerar på vad som inträffar i en rusande samtid.

Museer uttrycker även ett behov av att få en större förståelse för framtidsbilder utanför museisektorn, i syfte att nå ut till och engagera olika målgrupper. En museianställd uttrycker det på följande vis:

"Möjligheten att nätverka med andra som har liknande visioner [är viktigt], eller personer som har andra visioner, då det kan vara väldigt nyttigt med krockar också. (…) Mina idéer om framtiden är inte samma som någon annans, och det är inte heller så att det nödvändigtvis är mina idéer som ska forma framtiden."

Det går att konkludera att ett utökat framtidsmedvetande är en kompetens som man kan lära sig, och som sannolikt kommer bli alltmer betydelsefull både specifikt inom kulturarvssektorn och även i samhället i stort. På många vis är det nödvändigt för att faktiskt kunna möta de utmaningar som samhället står inför. Vi på NCK kommer arbeta vidare med att rent konkret utreda vilka verktyg och rutiner som kan vara lämpliga för att göra kulturarvssektorn mer framtidsmedveten, och just nu arbetar vi i ett projekt vid namn ” Increasing future awareness in the Cultural Heritage sector” som projektleds av Centrum för tillämpat kulturarv vid Linnéuniversitetet, där vi testar och vidareutvecklar den så-kallade SoPHIA-modellen (https://sophiaplatform.eu/en) för att se om den kan vara ett sådant verktyg. Till sommaren 2022 lär vi kunna ha svar på den frågan.

Se publikationerna nedan ifall du är intresserad av att läsa mer om det arbete jag och andra har utfört kring framtidsmedvetande inom kulturarvssektorn, och följ oss gärna på nckultur.org om du vill få kontinuerliga uppdateringar kring resultaten från de projekt vi arbetar med. 

 

Hur framtidsmedvetna är svenska länsmuseer? Gustav Wollentz. 2021. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1591311/FULLTEXT01.pdf

No future in archaeological heritage management? Anders Högberg, Cornelius Holtorf, Sarah May & Gustav Wollentz. 2017.  World Archaeology, 49:5. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/00438243.2017.1406398

Heritage Futures. Comparative Approaches to Natural and Cultural Heritage Practices. Rodney Harrison et. al. 2020. UCL press. https://www.uclpress.co.uk/products/125036

 

Gustav Wollentz, PhD

Forskare och projektledare på Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik

Login (0)

Logga in eller Registrera dig så kan du kommentera.

Want to write a blog post ?

Don't hesitate to do so! Click the link below and start posting a new article!

De senaste diskussionerna