Hållbar kunskap och ett djupare lärande med testbaserat lärande
Elever inom den kommunala vuxenutbildningen behöver förvärva relevanta kunskaper och färdigheter för sin framtida försörjning, öka medvetenhet kring vad de redan kan och vad de behöver lära sig samt utveckla fungerande strategier för sitt eget lärande. I en tidigare text här på Epale skrev jag om vuxna elevers syn på kunskap och hur den påverkar deras lärande och det här inlägget är till viss del en fortsättning på samma tema.
En effektiv pedagogisk metod och strategi som lärare kan använda för att jobba med både kunskapsinhämtning och lärande, är testbaserat lärande. Trots namnet är det något helt annat än traditionella test och prov. Testbaserat lärande fokuserar på process, förståelse och återkoppling, medan formella tester och prov riktar in sig på resultat, poäng och betyg. Dessutom möter testbaserat lärande individen, till skillnad från formella tester som ofta är standardiserade.
Syftet med testbaserat lärande är att regelbundet ge eleverna möjlighet att återkalla information ur minnet och få dem att tänka på vad de har lärt sig. Därigenom stärks minnesspåren i hjärnan. Genom att läraren kontinuerligt frågar eleverna om vad de har lärt sig och hur det relaterar till deras egna erfarenheter och tidigare kunskaper, skapas nya kopplingar i elevernas hjärnor och inlärningen blir mer långsiktig och hållbar.
Testbaserat lärande involverar täta och regelbundna återkopplingstillfällen och utvärderingar gällande ett nyss behandlat ämne och hjälper eleverna att se hur långt de har kommit och vilka framsteg de har gjort. Eleverna får regelbundna belägg för sitt lärande och en känsla av utförd prestation, vilket är positivt för deras motivation och självbild.
Det är ett flexibelt och individanpassat arbetssätt vars syfte är att åstadkomma en s.k. testeffekt. Det omfattar olika format, såsom t.ex. uppföljande flervalsfrågor med fasta svarsalternativ och öppna frågor med korta svar eller liknande. Läraren kan använda sig av analoga eller digitala frågesporter, självrättande uppgifter, ordmoln eller olika rangordningar och värderingsskalor - analogt på t.ex. post-it-lappar eller med hjälp av digitala responsverktyg. Eftersom eleverna på det här sättet lär sig att bedöma sin progression och sina kunskaper och identifiera områden där de kan behöva mer repetition eller ytterligare övning, bidrar testbaserat lärande till att de utvecklar sin förmåga till självbedömning och metakognition.
En annan form av testbaserat lärande är självreflektion. Genom att eleverna regelbundet reflekterar över vad de har sett, hört, läst, gjort och lärt sig, stärks minnestrådarna ytterligare. Vid självreflektion med hjälp av uppföljningsfrågor i form av t.ex. Exit Tickets (”utcheckningsbiljetter”) plockar eleverna fram vad de har lärt sig enligt exakt samma mekanism som om de skulle skriva ett prov. Det blir en testeffekt av det också. Det gör att eleverna lär sig snabbare och effektivare än om de bara fortsätter att läsa och stryka under i en bok eller passivt tittar på en videogenomgång.
Det är viktigt att eleverna regelbundet får möjlighet att stämma av vad de har förstått och kan om ett nyss behandlat ämne. Men även läraren har mycket att vinna på att jobba med testbaserat lärande, eftersom regelbundna avstämningar kring elevernas förståelse och progression hjälper honom eller henne att identifiera elevernas kunskapsnivå och eventuella kunskapsluckor och missuppfattningar. Med den typen av information blir det lättare att anpassa sin undervisning i nästa steg och därmed möta eleverna där de befinner sig. Där tangerar testbaserat lärande formativ bedömning.
Testbaserat lärande är flexibelt och fungerar oavsett om läraren bedriver närundervisning, hybridundervisning eller undervisar på distans och aldrig träffar sina elever fysiskt. Läraren kan skapa såväl analoga som digitala system för att samla elevernas svar och reflektioner. Men vid asynkron distansundervisning kan det vara särskilt eftersträvansvärt att åstadkomma testeffekten med hjälp av självrättande formulär och digitala responsverktyg för att kontinuerligt aktivera eleverna, göra dem mer delaktiga i lärandeprocessen och stärka deras medvetenhet om det egna lärandet.
Samhällets ökande behov av omställning och omskolning kräver ett livslångt lärande. Det medför att den kommunala vuxenutbildningens roll sträcker sig längre än att säkra kompetensförsörjningen på kort sikt. Vuxenutbildningen måste även främja en positiv identitetsutveckling hos eleverna och ge dem förmåga och lust att lära. Därför är det viktigt att lärarna använder undervisningsmetoder och strategier som gör det möjligt att skapa aktiviteter där återkoppling och självreflektion naturligt ingår.
Skrivet av: Ivana Eklund, föreläsare och utbildare
Läs mer:
Skolverket (2019, forskningsartikel). Testbaserat lärande kan visa elevens kunskapsutveckling
