chevron-down chevron-left chevron-right chevron-up home circle comment double-caret-left double-caret-right like like2 twitter epale-arrow-up text-bubble cloud stop caret-down caret-up caret-left caret-right file-text

EPALE

En digital mötesplats för vuxenutbildare i Europa

 
 

Blogg

Utbildning i globalt medborgarskap: ett erkännande för betydelsen av informella inlärningsmiljöer

19/07/2019
av Oona Hallasaari
Språk: SV
Document available also in: EN CS FR PL HU FI NL ET

/sv/file/global-citizenship-educationGlobal Citizenship Education

Global Citizenship Education

 

 

Hur kan utbildare bäst bidra till en balanserad utbildning i globalt medborgarskap? I ett blogginlägg delar forskare Madeleine Le Bourdon med sig av insikter från sin pågående forskning och lyfter fram betydelsen av informella miljöer i medborgarskapsutbildning – ett område som inte ägnats särskilt mycket uppmärksamhet i forskningen. Hon ger också fem rekommendationer för dem som undervisar i ämnen relaterade till globalt medborgarskap.

Globalt medborgarskap som koncept är inget nytt. Från Diogenes till Kant, till moderna tänkare såsom Kwame Appiah – globalt medborgarskap har diskuterats och tolkats i stor utsträckning inom det akademiska fältet.

Centralt för i förståelse för globalt medborgarskap är dock ofta ett kosmopolitiskt perspektiv och att gränserna mellan det lokala och det globala suddas ut. Vad denna bloggartikel beträffar kan globalt medborgarskap förstås som en personlig, livslång förändringsprocess mot en känsla av solidaritet med dem som vi är knutna till kulturellt och geografiskt. Utbildning, det vill säga målinriktad och strukturerad inlärning, har betraktats som nyckeln till att uppfostra en ny generation av globala medborgare.

 

Experimentell inlärning är nyckeln till utbildning i globalt medborgarskap

Hur kan vi som utbildare då bidra till denna förändringsprocess, i synnerhet i en tid där utbildningspolitik i allt högre grad fokuserar på målsättningar, kunskaper och betyg? Många tänkare som studerar utbildning i globalt medborgarskap har ställts samma fråga, vilket har bidragit till skapandet av en referensram ramverk för god praxis. Baillie Smith framhäver vikten av att fostra kritiskt medvetna och reflekterande inlärare som är bättre informerade om ”orsakerna till snarare än effekterna av global fattigdom och rättvisa”. Andreotti lyfter också fram vikten av att se till att inlärarna har en kritisk inställning till var och hur de tar till sig kunskap genom diversifiering av de röster som får höras kring olika teman, vilket avspeglar bredare krav på avkolonisering av de allmänna läroplanerna. Samtidigt har andra lyft fram betydelsen av att skapa en öppen och trygg miljö för inlärning. En del betraktar lärare som facilitatorer – de erbjuder bredare och mer tillförlitliga informationskällor men är endast deltagare i, och inte ledare av, diskussioner. Kort sagt har experimentell inlärning betraktats som nyckeln till ett allmänt utbildningscertifikat.

 

God praxis för utbildare

I min artikel från 2018 fokuserar jag på de informella utrymmen mellan den strukturerade inlärningen där individer kan interagera på ett ärligt sätt och inte påverkas av klassrummets press och begränsningar. Dessa informella utrymmen är ganska outforskade, både inom formell utbildning (skolor och universitet) och informell utbildning (utbildningsprogram ordnade av olika institutioner för vuxenutbildning eller icke-statliga organisationer). Detta är oväntat med tanke på att globalt medborgarskap ses som en livslång inlärningsprocess. Genom min egen forskning har utbildning i globalt medborgarskap funnits i utrymmet mellan strukturerad inlärning, där inlärare kan öva olika färdigheter, bygga upp sin kunskap och bli självständiga inlärare. I mitt kommande kapitel i Bloomsburys bok om internationella perspektiv för global inlärning (red. Douglas Bourn) utforskar jag dessa utrymmen mer detaljerat.

Men för närvarande kan jag ge följande rekommendationer till utbildare och andra som undervisar i ämnen som anknyter till globalt medborgarskap:

  • Tillåt inlärare att interagera utanför strukturerade inlärningssituationer, och inse värdet i att de gör det.
  • Hjälp till att skapa upplevelser som stimulerar inlärarnas sinnen. Olika individer lär sig på olika sätt, och en holistisk upplevelse kan ge en intensivare inlärningsupplevelse. I praktiken kan detta innebära att man lär sig genom musik, dans, lekar, spel, internationell mat och matlagning, studiebesök, gästföreläsare från olika kulturer eller, om möjligt, studieresor.
  • Respektera de känslor som kan väckas när man utforskar dessa teman, ge utrymme och tid för att uttrycka och respektera dessa känslor såväl i som utanför klassrummet.
  • Genom att skapa en känsla av gemenskap bland inlärarna kan man bidra till att göra det obekanta bekant. När man äter, städar, leker och spelar tillsammans ger man individerna möjlighet att skapa relationer och för känslor av gemenskap, samhörighet och solidaritet att manifesteras.
  • Diversifiera din inlärningsmiljö och uppmuntra inlärarna att lära sig även utanför klassrummet. Det kan handla om att uppmuntra dem att läsa nyheter från flera olika källor, följa personer från många olika bakgrunder på sociala medier samt interagera med olika människor och platser i sin egen livsmiljö. Dessa vanor i informella utrymmen öppnar upp möjligheter för kontinuerlig inlärning.

 

/sv/file/madeleine-le-bourdonMadeleine Le Bourdon

Madeleine Le Bourdon


Madeleine Le Bourdon forskar i internationell utveckling på Northumbria University, med särskilt fokus på internationell utbildning. Hennes forskning fokuserar på globala icke-statliga organisationer som erbjuder utbildning i medborgarskapsfärdigheter och på praxis i fråga om globalt medborgarskap på mikronivå. Hon har också samarbetat med flera internationella icke-statliga organisationer kring utbildning av utbildare och skapande av innehåll för global inlärning.

Följa Madeleine på Twitter: @MLeBourdon

Share on Facebook Share on Twitter Epale SoundCloud Share on LinkedIn
  • Bild för Teodor GHITESCU
    Conceptul „cetățenie globală” utilizat în educație poate avea efecte extrem de negative, dacă se referă la dreptul juridic asupra „cetățeniei multiple”.
    Pe baza dreptului juridic la „cetățenia multiplă” grupuri ale crimei economice organizate, mută averile și afacerile  dintr-o țară în alta, producând polarizarea bogăției private, cauza fundamentală a degenerării evoluției omenirii spre autodistrugere (vezi concluziile comune ale celor două rapoarte cerute de Clubul de la Roma, asupra cauzelor disfuncțiilor omenirii pe perioada 1950-2020, celor mai reputați oameni de știință occidentali: „Limitele creșterii” -1972 și „Omenirea la răspântie” -1974). Din același motiv, guvernările țărilor în curs de dezvoltare pot fi constituite din persoane cu „cetățenie multiplă”, care nu acționează în interesul majorității populației, așa cum se întâmplă în România.
    A promova, prin „educația pentru cetățenie globală”, ideea juridică a multiplei cetățenii înseamnă o încălcare a legilor naturii privind autoreglarea speciilor gregare așa cum este și specia umană!
    Eu consider că educația pentru cetățenie globală trebuie înțeleasă ca o educație a cărei adevăruri și competențe dobândite să fie bazate exclusiv pe rezultatele științelor fundamentale (limba maternă, cunoașterea mai largă, matematică, fizică, chimie, biologie, științe inginerești și cele ale conducerii științifice) excluzând cunoașterea dogmatică de orice fel (mistică sau politică). 
    Științele unesc oamenii prin concluzii comune privind cunoașterea realităților și a deprinderilor de a produce bunuri și servicii în scopul creșterii bunăstării tuturor cetățenilor lumii, nu doar pentru dezvoltarea și consolidarea privilegiilor private. 
    Conform acestor adevăruri "cetățenia", din punct de vedere juridic, nu poate fi "multiplă" ori "globală", ci doar națională, iar libera circulație a persoanelor cu o singură cetățenie, drept universal a omului, să nu fie împiedicată de granițele statelor.
    În sprijinul clarificării educației pentru cetățenia globală, în sensul globalizării științifice, diferită de globalizarea politică, a apărut și s-a dezvoltat o nouă abordare a pedagogiei, pedagogia sistemică, a cărei sinteză poate fi accesată aici:
  • Bild för Ivans Burenkovs
    I think the best thing a teacher can do to nurture global citizenship education is to make learners  aware of global issues, such as  human rights violations, inequality and poverty. Through that educators can help form such vital competences as critical reasoning skills, tolerance, empathy.
  • Bild för Markus Palmén
    ...for your comment Ivans, I agree! How do you find the author´s tip list on how to create an effective informal setting for citizenship education?