chevron-down chevron-left chevron-right chevron-up home circle comment double-caret-left double-caret-right like like2 twitter epale-arrow-up text-bubble cloud stop caret-down caret-up caret-left caret-right file-text

EPALE

En digital mötesplats för vuxenutbildare i Europa

 
 

Blogg

Digitalt vuxenlärande främjar regional jämlikhet

20/02/2019
by Linda JUNTUNEN
Språk: SV
Document available also in: FI EN

I artikelserien På vuxet vis presenterar vi experter inom vuxenlärande och olika verksamhetsmiljöer i enlighet med EPALEs tematiska fokus för 2019. Experterna representerar det mångsidiga och omfattande fältet för vuxenutbildningen i Finland och hör till Utbildningsstyrelsens expertgrupp för vuxenutbildning.

/sv/file/pirkko2019epalejpgpirkko_2019_epale.jpg

Pirkko Ruuskanen-Parrukoski har en lång erfarenhet av bildningsarbete, och nu arbetar hon som verkställande direktör för folkbildningssällskapet Kansanvalistusseura. Stiftelsen, som varit verksam i Finland i över 140 år, kan fortfarande finna sådana uppgifter inom bildning och livslångt lärande som både ligger i tiden och har mer vittgående följder. I den här person- och organisationsbeskrivningen presenterar Ruuskanen-Parrukoski Kansanvalistusseuras verksamhet kring temat digitalt vuxenlärande.

I Kansanvalistusseuras verksamhet var Ruuskanen-Parrukoski särskilt intresserad av hur stiftelsen har kunnat ligga i tiden så effektivt och varför dess verksamhet fortfarande befinner sig i ett tillväxtspår. Verksamheten i Kansanvalistusseura, som grundades 1874, inleddes för att hela Finlands folk skulle kunna erbjudas lektyr till ett överkomligt pris, och nu befinner vi oss i en situation där man måste kunna förstå det lästa på många olika sätt och också själv kunna producera text mer och mer.

– Vi är en expertorganisation som producerar tjänster inom livslångt lärande. Kansanvalistusseura strävar efter att utnyttja expertisen så väl som möjligt, för att skapa nätverk och för olika typer av utvecklingsarbete. Och eftersom det är fråga om en stiftelse, utförs arbetet alltid tillsammans med förvaltningen, säger VD Ruuskanen-Parrukoski.

– Jag skrev själv en avhandling i fjol, så i det avseendet är jag också en erfarenhetsexpert inom livslångt lärande, skrattar hon.

För närvarande är ett av Kansanvalistusseuras bärande teman mediebildning. Stiftelsen minskar bland annat produktionen av böcker och riktar och ökar resurserna för att utveckla och producerar nätmedier. Därmed uppstår förstås också ett behov av utbildning som siktar mot mediebildning.

– Även om faktakontroller är vardagsmat idag, betonar man emellertid inte att man idag hela tiden måste lära sig att läsa olika slags medieinnehåll. Vi betonar även producentens ansvar, eftersom var och en av oss är producent på sitt sätt till exempel på sociala medier. Det gäller att kunna läsa innehåll som andra producerat så att dialogen bevaras.

Livslångt lärande innebär att ta hand om sitt välbefinnande

Bildning är en viktig värdering för Kansanvalistusseura, och den anknyter till lärande och nyfikenhet, empatiförmåga och tolerans samt att ta hand om miljön. Enligt Ruuskanen-Parrukoski mäts bildningen alltid vid olika möten, till exempel utifrån hur respektfullt du handlar i förhållande till andra människor och hur du behandlar naturen.

– Idag betonas även kravet på dialog, eftersom vi via sociala medier har att göra med människor som vi inte känner. En sådan situation kräver förståelse för olika kulturer och information om vad som händer i världen. Om man inte vet sin plats i samhället, kan det vara besvärligt att handla respektfullt gentemot andra. Och den egna platsen hittas uttryckligen genom lärande.

Dessutom ändrar bildningen ständigt skepnad. När det tidigare avsåg ett kunskapsunderlag som samlats genom studier och erfarenhet, betonas numera mer tanken om att bildningen tar sig uttryck som ett resultat av handlingar och som beteende. Med andra ord styrs handlingarna av den underliggande kunskapen.

– Livslångt lärande gäller just detta. Livslångt lärande betyder att man tar hand om sitt eget välbefinnande, och kan vara såväl medveten som omedveten verksamhet, dvs. lärande i vardagen, säger Ruuskanen-Parrukoski.

– Tanken om livslångt lärande omvandlas till rutiner bäst i ett samhälle där det råder ett klimat som främjar lärande. Dessutom krävs förstås politiska beslut som möjliggör ekonomiska resurser att skapa tillfällen och möjligheter för lärande för alla människor.

Det digitala gör det möjligt att dela expertis

Ruuskanen-Parrukoskis avhandling om aktörskap och sociala förhållanden hos äldre personer blev färdig i fjol.

För avhandlingen intervjuade Ruuskanen-Parrukoski flera äldre personer bland annat om deras utmaningar inom lärande. En 90-årig man sade att den största utmaningen var att hänga med i den ständiga tekniska utvecklingen. Äldre människor är enligt Ruuskanen-Parrukoski ett bra exempel på hur man måste lära ut nya teknologier, även om man lärt sig använda dem i arbetslivet.

– Vi genomförde ett projekt i medborgarinstitut, där vi lärde seniorer använda sociala medier. Vi upptäckte emellertid att innan vi kunde ta oss an sociala medier, var vi tvungna att först lära ut hur arbetsredskapen används. Detta var en påminnelse för oss om att människorna befinner sig på olika nivåer och uppfattar olika redskap på olika sätt.

Som fördelar inom digitalt vuxenlärande nämner Ruuskanen-Parrukoski tillgänglighet och jämlikhet, dvs. att om bredbandet fungerar, så förverkligar elektroniska studieplattformar och andra digitala tjänster regional jämlikhet. Dessutom är digitalt vuxenlärande till sin natur flerkanalig: kurser kan studeras via olika digitala arbetsredskap, prestationen kan inkludera teamarbete på nätet, och nya elektroniska tjänster skapar även goda möjligheter för pedagogiska innovationer.

Men att ta hänsyn till just pedagogiken och att lära sig använda olika redskap skapar en grund för välfungerande erfarenheter inom vuxnas lärande.

– Det är klart att det också finns stötestenar. Jag nämnde bredbandsfrågan tidigare. Med andra ord är just teknik ett problem som framhävs. Såväl tekniken som färdigheterna gällande den måste hela tiden förnyas, och ofta passerar programmen hårdvaran så att de nyaste programmen inte kan användas på alla enheter. Då uppstår frågan om priset och vem som ska betala de nya enheterna, sammanfattar Ruuskanen-Parrukoski.

Digitalt lärande påverkar vår uppfattning om livslångt lärande på många sätt, utöver förändringarna i själva studietillfället. I själva verket har hela vår uppfattning om värdet på livslångt lärande utvidgats. Nu är tanken om lärande ständigt närvarande. Världen är öppen för oss hela tiden tack vare smartmobilen i fickan, och om man bara kan använda den, går det att plocka betydelsefullt innehåll åt sig själv i vardagen.

Detta ändrar för sin del vad man överhuvudtaget vill att det fria bildningsarbetet ska vara. I stället för färdiga kurser önskas nu grupparbete, där alla vill lära av experter i enlighet med sina egna målsättningar. Människor är bättre på att söka fram information och ställa upp mål åt sig själva. Därför innebär digitalt vuxenlärande också delande av expertis.

– De senaste åren har visat hur nyttigt vuxnas lärande är. Tecken på detta är till exempel att arbetslivet förnyas och åldersstrukturen förändras, att invandrare blir en del av lärandet och att utbildningsutbudet lever i tiden. Vuxenutbildningen borde utvecklas allt mer i en riktning där man kan hämta resurser från den för ett samhälle som lever i förändring. Förändringen är framtiden, och för att hantera den krävs resurser för livslångt lärande.

Text: Juha Wakonen

Läs även de övriga publikationerna i artikelserien På vuxet vis här!

Share on Facebook Share on Twitter Epale SoundCloud Share on LinkedIn