Blog
Blog

De globala målen i folkbildningen

Trots den stora utmaningen med att uppnå de globala målen vill jag säga med handen på hjärtat att jag lever och andas Agenda 2030. Jag tror att vi behöver ha en gemensam dröm om en bättre värld. Vi har utbredd fattigdom, hunger och miljöförstöring globalt, något vi gemensamt måste ta ansvar för. De globala målen ger mig kraft att agera. Agenda 2030 hjälper mig också att hålla fast vid en röd tråd, ett fokus på måluppfyllnad.

Folkbildningen i Sverige har antagit utmaningen!

 

Karta-globala-malen-logo-och-ikoner

Vi ska genomföra Agenda 2030. Det är 17 globala mål med 169 delmål som världens stats- och regeringschefer år 2015 tog beslut om ska uppfyllas tillsammans senast år 2030. (https://globalamalen.se) De globala målen är en fortsättning på Milleniemålen och Agenda 21 som Förenta nationerna och världens länder arbetat med sedan 1990-talet. (FN, 2020)

Förutom medvetenheten om människans påverkan på miljön behöver vi öka förståelsen för politiska och sociala strukturers roll i förändring och utveckling – och samtidigt kritiskt uppmärksamma ekonomins inverkan på miljö och social rättvisa (Öhman, 2014).  

Idag är målet om att bekämpa klimatförändringarna (mål 13) och dess konsekvenser långt ifrån att uppnås och Corona-pandemin har slagit hårt mot fattigdomsbekämpning (mål 1). Vi kommer tyvärr inte uppnå alla de globala målen inom avsatt tid. (https://unstats.un.org/sdgs/report/2020/) Framförallt eftersom Agenda 2030 är en utopi, en svåruppnådd drömvärld. Men också för att den har sina brister i utformningen, indikatorerna och mätbarheten, samt att några mål står i kontrast mot varandra. (Bali Swain, 2017) Jag tänker att till exempel kan uppfyllelsen av målet om ekonomisk tillväxt och utveckling av städer (mål 8 och 11) krocka med målet om hållbar produktion och konsumtion (mål 12).

Vi behöver en gemensam dröm om en bättre värld

Trots den stora utmaningen med att uppnå de globala målen vill jag säga med handen på hjärtat att jag lever och andas Agenda 2030. Jag tror att vi behöver ha en gemensam dröm om en bättre värld. Vi har utbredd fattigdom, hunger och miljöförstöring globalt, något vi gemensamt måste ta ansvar för. De globala målen ger mig kraft att agera. Agenda 2030 hjälper mig också att hålla fast vid en röd tråd, ett fokus på måluppfyllnad. När jag läste Öhmans (2014) perspektiv på folkhögskolans didaktiska ansvar att införa miljö- och hållbarhetsutbildning i undervisningen blev jag lycklig. På ett övertygande sätt argumenterar han för att hållbar utveckling måste ses som en dimension som borde genomsyra all utbildning. Han ser detta som en ny politisk moralisk dimension av utbildningen (ibid s.42).

Folkhögskolan ska undervisa i hållbarhet

I skrifter om folkbildningen hittar jag flera exempel som underbygger min uppfattning att mitt ämnesområde miljö och hållbarhet är rätt i tiden och något folkhögskolan ska undervisa i. Hållbar utveckling är en av de sju verksamhetsområden som utgör motiv till statens stöd till folkbildningen (prop. 2013/14:172 s.27). Utmaningen med att uppnå hållbar utveckling genom Agenda 2030 är även i linje med rörelsefolkhögskolornas idégrund: Att vi ska anta gemensamma samhällsutmaningar. (RIO, 2019) I skriften Folkbildningens Vägval & Vilja (2013, s.17) uppmanas vi att initiera fler bildningsinsatser kring miljöfrågor och hållbar utveckling.

Jag vill att miljömässig hållbarhet och kampen för klimatfrågan genomsyrar alla folkhögskolor. Tyvärr kan ingen välja att inte vara del av Agenda 2030. Jag vågar påstå att hela samhället kommer att genomföra förändringar, framförallt eftersom konsekvenserna från global uppvärmning redan är påtagliga. De går inte att undvika.

Folkhögskolan kan vara motorn i omställningen

Frågan är hur vi anpassar oss till det förändrade klimatet och den förlorade biodiversiteten. Liksom hur snabbt det sker; kommer det att ske med små myrsteg där varje samhällsmedborgare på ett personligt plan ska bli intresserad av recycle design, second hand eller cirkulära kläder? Eller sker omställningen med stormsteg, som med förbudet mot ozonförstörande freoner, utsläppstak på koldioxid, utfasningen av olja i engångsartiklar som pågår över hela EU just nu, forskningsprojektet HYBRIT som revolutionerar stålindustrin, eller kanske att stentvättade jeans en dag plötsligt försvann från hyllorna eftersom de kunde vara ersatta av en vattenfri syremetod som inte förgiftar vattnet för miljontals indier.

Det jag önskar är att vi får en hållbarhet som är driven med lagstiftning, att det blir förbjudet att smutsa ner, dvs. görs enkelt för enskilda individer att göra rätt.

För att det ska ske en sådan förändring kan vi inom folkbildningen vara motorn och drivkraften. Det är en hållbar folkhögskola. Vi är en motor framåt.

Referenser

Bali Swain, R. (2017). A Critical Analysis of the Sustainable Development Goals, Handbook of Sustainability Sciende and Research s. 341-355, Oktober 2017. Hämtad från: https://www.researchgate.net/publication/320291340_A_Critical_Analysis_… (2020-12-12)

Öhman, J. (2014). Om didaktikens möjligheter – ett pragmatiskt perspektiv. Utbildning och Demokrati, vol. 23(3), s. 33-52.

 

Vivi Båvner är miljövetare och folkbildare. Hela hennes privat- och yrkesliv kretsar kring miljö- och hållbarhetsfrågor. Vivi är en av Agenda 2030 fortbildarna på FSO, Sveriges Folkhögskolor. Vivi arbetar också med landsbygdsutveckling genom EU:s landsbygdsprogram Leader och på fritiden är hon verksam scoutledare.

 

 

Login (1)

Logga in eller Registrera dig så kan du kommentera.

Want to write a blog post ?

Don't hesitate to do so! Click the link below and start posting a new article!

De senaste diskussionerna

Kommande evenemang

17 Nov
2021
Upcoming

YH-forum

Sverige
Stockholm