Hoppa till huvudinnehåll
Blog
Blog

Att upptäcka elevens strategier

Att identifiera medvetna strategier hos eleven kan ses som en nyckel till att anpassa undervisningen.

Du kan läsa mer om detta på sid 6 i lärarhandledningen i Skolverkets kartläggningsmaterial för nyanlända vuxnas litteracitet . Både i den gröna ingångens och i den blå ingångens samtalsunderlag finns det frågor om medvetna strategier som ett eget avsnitt. I den gröna ingången har frågorna dock oftast avhandlats tidigare under samtalet och man kan i så fall hoppa över dem i slutet.  

Jag som har skrivit det här blogginlägget heter Cecilia Hahne och har blivit inbjuden av Skolverket att gästblogga på Litteracitetsverkstaden. Jag arbetar som förstelärare och lärare i svenska som andraspråk inom grundläggande vuxenutbildning på Säffle Lärcenter. Jag har i rollen som förstelärare utvecklat arbetet med kartläggning på vår enhet och också varit en del av den nationella referensgrupp som under ledning av Stockholms universitet tog fram Skolverkets kartläggningsmaterial (läs om materialet här). 

 

Varför är det viktigt att identifiera elevens strategier? 

Genom att bli medveten om vilka strategier eleven använder sig av – dels kopplat till att läsa och skriva, dels för inlärning i stort – så kan du som lärare få många viktiga nycklar till hur du bättre kan anpassa undervisningen så att du når fram till eleven. Eftersom det här handlar om vuxna elever så kan du också räkna med att eleverna själva har en hel del välutvecklade tankar om vad som fungerar för dem. När du gör eleven delaktig i att tänka kring det egna lärandet är det också viktigt för elevens upplevelse av erkännande, vilket i sig kan påverka motivationen för studier positivt. 

 

Medvetna strategier 

Vad är då medvetna strategier för något? Det kan till exempel handla om hur eleven mer specifikt hanterar skrift i olika sammanhang. Hur gör eleven för att plocka ut vad som är viktigt i en text? Hur gör eleven om hen ska skriva en faktatext? Hur tar eleven reda på något med hjälp av sin mobiltelefon? Hur gör eleven för att lära sig nya ord? Elever med begränsad läs- och skrivkunnighet har ofta strategier för att till exempel ta reda på vad det står på en skylt. 

De medvetna strategierna kan också handla om lärande i mer generella termer. Hur gör eleven för att planera sina studier? Hur bearbetar hen nytt stoff för att minnas? Hur ser eleven på att studera själv och på att samarbeta med andra? Ofta behöver du som kartläggare ge mer specifika frågor och exempel för att eleven ska förstå vad som kan innefattas av en strategi, då generella frågor om strategier ofta blir för svåra att greppa. 

 

Så kan du identifiera elevens strategier 

Givetvis är det bra att ställa frågor till eleven, men utifrån min erfarenhet som kartläggare vill jag också hävda att det är väl så viktigt att titta på hur eleven de facto gör olika saker rent praktiskt. Ett bra hjälpmedel för detta är de lösenordsskyddade uppgifter som ibland används under kartläggningen (läs mer här). Jag kan till exempel be eleven att skriva något på sitt eget modersmål och på så vis notera hur eleven gör. Hos elever med begränsade erfarenheter av att läsa och skriva är det ofta tydligt hur hen till exempel håller pennan. Var skriver hen på papperet? Hur är pennmotoriken? Uppvisar eleven säkerhet och flyt när hen skriver? 

För elever som gör uppgifter i det blå underlaget är det viktigt att du inte låter elevuppgifterna förvandlas till ett summativt test, det vill säga ett test där du räknar ihop poängen. För att frågorna ska vara intressanta att använda behöver kartläggaren fråga mer om elevens strategier. Hur gjorde du för att utläsa information ur diagrammet? Hur kunde du veta vilka öppettiderna var? Vissa elever har framgångsrika strategier som bygger på att de gissar, och det blir ofta tydligare här, vilket kan vara bra för läraren att veta oavsett om strategierna är gynnsamma eller ett hinder. En gynnsam strategi kan till exempel vara att eleven tar hjälp av textledtrådar eller läser mellan raderna. En hindrande strategi handlar däremot ofta om gissningar med mer eller mindre koppling till texten. 

För att se hur eleven hanterar digitala verktyg tycker jag det är bra att låta eleven visa vissa saker på ett naturligt sätt. Jag brukar be eleverna att till exempel visa hur de gör för att skicka ett textmeddelande med något av de verktyg de säger sig använda. Om jag känner tveksamhet kring elevens förmåga att använda datorn, kan hen få visa mig vissa saker praktiskt. När vi gör det här som en del av samtalet, samtidigt som vi småpratar, upptäcker jag elevens färdigheter. 

Vid ett tillfälle genomförde jag en kartläggning med en man som uppgav att han inte kunde skriva alls. När vi kom till frågorna om digitala verktyg så menade han dock att han ofta brukade chatta med sina vänner med hjälp av telefonen, vilket väckte en del frågor hos mig. Jag bad eleven visa hur han brukade göra, och det visade sig att han använde sig av röstmeddelanden som han skickade och en funktion där telefonen läste upp de meddelanden som han mottog. Eleven utförde denna manöver med snabbhet och god vana och kunde alltså visa att han hade en god strategi för att kommunicera även i textform, trots begränsad skrivkunnighet. 

Att upptäcka elevens strategier

 

Ta hjälp av en tolk 

I vissa fall har man i verksamheten möjlighet att återkommande använda sig av samma personer som tolkar. Kanske är det till exempel en studiehandledare som finns i verksamheten. Vid dessa tillfällen har jag tyckt att det varit bra att involvera den som tolkar mer i vad det är jag tittar på när jag kartlägger. Hen kan vara ytterligare ett stöd för mig och eleven i att synliggöra vad eleven använder för strategier.  

Till exempel kan tolken hjälpa mig att få reda på om eleven har svårt att uttala vissa ljud på sitt starkaste språk, eller om eleven verkar ha svårt att förstå en instruktion given på modersmålet. Tolken och jag kan då tillsammans formulera vidare frågor och uppgifter som hjälper oss att få reda på mer om elevens färdigheter utifrån ett vidare perspektiv. I verksamheten där jag arbetar har vi vid flera tillfällen haft förmånen att ha studiehandledare som har lärarutbildning från hemlandet, och de har visat sig vara otroligt värdefulla i dessa kollegiala diskussioner. 

Vid ett tillfälle informerade tolken mig om att eleven kastade om ljuden i orden och hade svårt att skilja mellan olika ljud. Detta var naturligtvis en varningsklocka för mig, och efter mer grävande visade det sig att eleven hade haft en hel del svårigheter i skolarbetet i hemlandet, vilket föranledde oss att gå vidare med en närmare utredning av elevens läs- och skrivsvårigheter. 

 

Elever som kan vara i behov av stöd och anpassningar 

Genom att få reda på mer om elevens strategier får vi som kartläggare viktiga redskap för att identifiera elever som kan vara i behov av extra stöd och anpassningar. Som jag ser det är det avgörande att man får prata med eleven, se vad hen kan prestera på de olika  uppgifterna i kartläggningsmaterialet och dessutom observera hur eleven tar sig an dessa. Ibland blir det tydligt att eleven till exempel kan ha svårigheter med arbetsminne eller koncentration under tiden man genomför kartläggningen. När jag som kartläggare fångar upp den här typen av signaler kan jag redan i samband med elevens start på studierna koppla in specialpedagogen. Tillsammans kan vi fundera över om vidare specialpedagogisk kartläggning är nödvändig samt hur undervisande lärare kan behöva anpassa undervisningen för eleven. Med kunskap om elevens strategier kan vi som lärare  erbjuda rätt typ av undervisning och stöttning på ett tidigt stadium i elevens lärprocess. 

 

Kommentarer  

Dela gärna med dig av dina tankar kring och erfarenheter av kartläggning. Hur gör ni på din skola? För att kunna lämna kommentarer på plattformen behöver du skapa ett konto på plattformen EPALE och vara inloggad. Det kan ta ett par dagar att bli registrerad.  

   

Litteracitetsverkstaden: en blogg och ett nätverk  

Litteracitetsverkstaden är inte bara en blogg, utan även ett framtida nätverk som ska växa. Nätverkets syfte är att du ska kunna komma i kontakt med kollegor runt om i landet för kollegialt stöd och utbyte av erfarenheter kring kartläggning av vuxnas litteracitet. Vill du bli medlem, gå till sidan för nätverket och anmäl dig där.  

För att läsa alla hittills publicerade inlägg, klicka här.  

Har du allmänna frågor om bloggen och nätverket, mejla till litteracitetsverkstaden@skolverket.se.  

 

Login (1)

Logga in eller Registrera dig så kan du kommentera.

Want to write a blog post ?

Don't hesitate to do so! Click the link below and start posting a new article!

De senaste diskussionerna