Digitaliseringen och den digitala kompetensen i Finland ligger i framkant internationellt sett, men alla hänger inte med i den digitala förändringen. Vissa medborgarorganisationer var tvungna att avbryta sin verksamhet under coronapandemin på grund av bristande kompetens, utrustning och resurser.

Finland lyfts ofta fram ute i världen och i forskningen som ett av de ledande länderna inom digital kompetens (Digibarometern). Situationen beträffande digitaliseringen av organisationerna i Finland har undersökts ingående, till exempel genom kartläggningen Järjestödigi från 2017 och framåt och kartläggningen av digital kompetens (2020) vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB). Fältet för digitalisering och digitalt stöd i Finland har helt klart utvecklats. När det gäller digitala färdigheter är det dock lätt att en målgrupp i utsatt ställning hamnar utanför kartläggningarna.

Hur garanterar man att alla hänger med i den digitala förändringen?

Det finns brister i bilden av den digitala delaktigheten i Finland

Moniheli är ett mångkulturellt nätverk i Finland med över hundra organisationer. Genom våra medlemmar har vi fått en heltäckande bild av invandrares digitala färdigheter och digitaliseringsnivån hos mångkulturella organisationer. Vi har upptäckt att dessa grupper ofta utesluts från undersökningar och kartläggningar av digitala färdigheter.

I projektet DigiUp kartlade vi situationen beträffande digitaliseringen på det mångkulturella organisationsfältet. Vi utredde organisationernas och samfundens situation med tanke på främjandet av digitaliseringen. Kartläggningen av organisationer på sju språk nådde 43 organisationer och lyfte fram att organisationerna inte håller jämna steg med utvecklingen i samhället i övrigt.  

De som kontaktar ärenderådgivningen har ofta bristfälliga kunskaper i finska och samhällelig läskunnighet, vilket hindrar dem från att förstå blanketternas språk, symboler och kultur. Det krävs tid, upprepning och mångsidig interaktion och kompetens för att de ska förstå och ta till sig myndighetsspråket, de begrepp som används och verksamhetskulturen. Man måste också ta hänsyn till individuella hinder och behov för lärandet.

- Raisa Lindroos, generalsekreterare, Filoksenia Ry (MoniDigi-kartläggningen)

Den digitala miljön, ärendehanteringen och blanketterna är helt nya begrepp för många. Skillnaderna mellan servicekulturerna i olika länder är stora. Det bör beaktas att för många är digitala tjänster den första kontakten med det finländska samhället, så individuell handledning är nödvändig för att stärka känslan av delaktighet och den samhälleliga läskunnigheten.

Det är också viktigt att identifiera olika behov hos människor i olika integrationsskeden. Invandring är en tung process och förknippad med integrationsstress, som människor utsätts för på olika sätt beroende på sin kunskapsnivå. Digitala färdigheter och läskunnighet har stor inverkan på huruvida en människa upplever integrationsstress.

Alla invandrares grundläggande fri- och rättigheter tillgodoses inte, eftersom alla inte har lika möjligheter att få utrustning, nätförbindelser och bankkoder. Medborgarorganisationernas roll framhävs i situationer där invandrare upplever svårigheter att orientera sig i samhället. Medborgarorganisationerna utgör ofta nära och viktiga gemenskaper för invandrare, eftersom organisationerna ger dem stöd på ett kulturmedvetet, tillgängligt och flerspråkigt sätt. 

Bild: DigiUp, Moniheli

Situationen för digitaliseringen av den mångkulturella organisationen och dess samhälleliga roll

Enligt vår utredning är organisationsaktörerna villiga och motiverade att pröva nya möjligheter i den digitala miljön. Emellertid är behovet av utveckling stort och utmaningarna är många. De viktigaste utmaningarna är bristande kunskaper om hur utrustningen hanteras och bristande digital kompetens samt dolt digitalt stöd. 

Många små organisationer var tvungna att avbryta sin verksamhet under coronapandemin på grund av restriktionerna. Detta berodde på bristande kompetens, utrustning och resurser. Även om organisationerna har beredskap att flytta aktiviteter till digitala plattformar har deras medlemmar inte nödvändigtvis kunnat delta i distansverksamheten. Målgrupperna för verksamheten saknar färdigheter, utrustning eller kännedom om nätmiljöer. För att bekanta sig med nätmiljöerna behövs upprepning och tålamod samt individuell handledning, som i sin tur kräver tid och personalresurser. Detta extra handlednings- och rådgivningsarbete, som är en förutsättning för den huvudsakliga organisationsverksamheten, kallas dolt digitalt stöd. Under coronapandemin har detta belastat organisationerna mycket.

Projektet DigiUp har stöttat vår förening att ordna digitalt lärande för medlemmarna. Det har behövts och utnyttjats mycket i ärenden som gäller e-tjänster.

- Kundernas respons om DigiUp-projektets digitala stöd till organisationer

Traditionell rådgivning ansikte mot ansikte och tillgång till tjänster offline bör bevaras. Vid främjandet av digitaliseringen måste organisationernas och samfundens verksamhetskulturer, behov och attityder beaktas. Bland de mångkulturella organisationerna finns det stort kunnande och förståelse för aktuella behov hos de samfund som de representerar, så genom att engagera organisationerna i planeringen av förändringen stärker vi den digitala delaktigheten i samhället på ett övergripande sätt.

Digitaliseringen får inte öka ojämlikheten i samhället. Samhällsorienteringen kan inte enbart ske digitalt. Tillgodoseendet av medborgerliga rättigheter kan inte bero på digital kompetens.

Bild: DigiUp, Moniheli

***

Författare:

Artëm Kuosti har en samhällspedagogisk bakgrund och mångårig erfarenhet av frivilligarbete och organisationsrådgivning för invandrare i utsatt ställning. Artëm Kuosti är projektchef för projektet DigiUp vid Moniheli.

Yuri Kitaba är politices magister och projektkoordinator för projektet DigiUp, där han erbjuder digitalt stöd med låg tröskel till mångkulturella organisationer och stöder dem i deras verksamhet i den digitala miljön. 

Läs mer

MoniDigi-kartläggningen, 2021: I kartläggningen utredde vi digitalisering, digital kompetens, kommunikation och digitalt stöd inom det mångkulturella organisationsfältet. Med hjälp av kartläggningen för vi fram invandrarnas perspektiv i digitaliseringen och utvecklingen av samhället. LÄNK (17.2.2022)

Bildningsalliansen, Integration: https://bildningsalliansen.fi/sv/material/integration/

Luckan Integration: https://integration.luckan.fi/

***

Programmet Sivistystyön Vapaus ja Vastuu (SVV) publicerar 2021 bloggen Sivistystori, där forskare och experter inom det fria bildningsarbetet samt SVV:s samarbetspartners som är intresserade av bildning skriver om bildningsarbetet och bildningens samhälleliga betydelse.