Blog
Blog

Är fler test sfi:s framtid?

Obligatoriska progressionstester som kvalitetsmätare i sfi-utbildningen och en sfi-peng till utbildningsanordnare? Nej, tack.

I slutet på mars publicerades betänkandet En modell för att mäta och belöna progression inom sfi (SOU 2022:17). Betänkandet är en redovisning av ett uppdrag från regeringen som gick ut på att undersöka och föreslå hur en ersättning till utbildningsanordnare för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) skulle kunna utformas baserat på uppnådda språkresultat. Vilka förslag har då utredningen kommit fram till?

 

Förslaget i korthet

Huvudförslaget i betänkandet är att ta fram ett automatiserat bedömningsinstrument avsett att mäta sfi-elevernas språkliga och kommunikativa förmågor utifrån gällande kursplan och kunskapskrav. Bedömningsinstrumentet ska ha två beståndsdelar: ett obligatoriskt progressionstest på alla studievägar och kursnivåer och ett standardiserat lärverktyg som en digital träningsmiljö för eleverna att använda sig av inför testerna. Progressionstestet ska utformas av Stockholms universitet.

Utredarna tänker sig att eleverna gör progressionstestet vid flera tillfällen under utbildningen, även flera gånger under en kurs. Varför? För att, som det står i betänkandet, fortlöpande kunna mäta och jämföra varje enskild elevs språkliga progression gällande hörförståelse, läsförståelse och skriftlig produktion. Muntlig färdighet ska endast slumpvis valda elever göra.

Eftersom progressionstestet ska vara obligatoriskt och ansvaret ska ligga på huvudmannens axlar, föreslår utredarna att göra ett tillägg i skollagen, för då skulle kravet verkligen vara bindande för alla. Det är alltså ingen liten förändring vi i så fall står inför!

test.

 

Meningen med obligatoriska progressionstester

Allt testande och mätande är tänkt att tjäna ett enda övergripande syfte, nämligen att få fram ett underlag för fastställande av en sfi-peng till utbildningsanordnarna. Man kallar det ”ett viktigt bidrag till kvalitetsarbetet”. Idéen går ut på att om man ger utbildningsanordnarna starka ekonomiska incitament, så kommer det att leda till bättre kvalitet i sfi-utbildningen, större måluppfyllelse, fler godkända elever och en bättre genomströmning på sfi. Utredarna föreslår alltså en resultatbaserad ersättningsmodell till anordnarna av sfi-utbildning.

 

Lätt att bli skeptisk: tunga argument emot

Jag är minst sagt skeptisk. Förslaget i betänkandet innebär många problematiska aspekter - såväl pedagogiskt och didaktiskt som i fråga om ökad administrativ börda för lärare och rektorer.

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) på Stockholms universitet har snabbt reagerat på betänkandet och med stöd i forskningen uttryckt sina farhågor i artikeln Stora risker med standardiserat ”lärverktyg” som lösning på utmaningar inom sfi (220401). NC pekar framför allt på det faktum att ett överdrivet fokus på test i kombination med användandet av ett standardiserat lärverktyg tenderar att styra och begränsa undervisningen och ha en mycket negativ påverkan på lärarens möjligheter att individanpassa undervisningen, vilket ”står i bjärt kontrast till vad som i all relevant forskning lyfts som framgångsfaktorer i en språkutvecklande undervisning”.

När det gäller elever på studieväg 1 och specifikt på kurs A, skriver visserligen utredarna att lärverktyget och testerna behöver anpassas för A-nivå, men de verkar helt sakna kunskaper om elevgruppens specifika behov av stöd och individanpassning. Alla lärare med erfarenhet av undervisning på kurs A förstår genast vilka negativa konsekvenser systemet skulle få för denna mycket utsatta elevgrupp. Min känsla är att utredarna tyvärr inte bryr sig nämnvärt.

Sfi är redan idag en ”testtung” och ”testtrött” verksamhet, menar NC, och om det är något som sfi absolut inte behöver, så är det fler tester. Dessutom är det långt ifrån självklart att det ens finns ett direkt samband mellan testresultat och undervisningens kvalitet. Nationella provet styr redan ganska mycket, vilket är något som jag själv ofta märker när jag möter sfi-lärare ute i landet. Så: Nej, inte fler tester, tack!

 

Lärarens roll och betydelse

En intressant aspekt som NC lyfter är att om förslaget blir verklighet, kommer sfi-lärarnas pedagogiska kompetens spela en betydligt mindre roll, för lärarna kommer att reduceras till ”ett verktyg i en omfattande provadministration”. Det är något som verkligen skrämmer mig, för jag kan inte låta bli att undra hur utredarna ser på lärarens betydelse och varför de vill degradera en hel yrkeskår. Vad säger det om deras syn på hela sfi? Det är en olustig känsla.

 

Sfi:s framtid

Sfi står inför många utmaningar. Kvaliteten och kompetensen behöver öka. Om ett obligatoriskt progressionstest och en sfi-peng kopplad till elevresultat är rätt väg att gå är dock högst tveksamt. Jag håller med NC om att pengarna hellre borde läggas på kompetenshöjande insatser och för att stötta verksamhetsutveckling ute på skolorna. 

 

Skrivet av: Ivana Eklund, föreläsare och utbildningskonsult inom vux/sfi   

Login (1)

Logga in eller Registrera dig så kan du kommentera.

Want to write a blog post ?

Don't hesitate to do so! Click the link below and start posting a new article!

De senaste diskussionerna