Blog
Blog

Forskare berättar om kartläggningsmaterialet - Del 1

Litteracitetsverkstaden träffade forskarna Eva Lindström och Maria Eklund Heinonen för ett samtal om kartläggningsmaterialet.

Både Eva Lindström och Maria Eklund Heinonen ingick i det team som under 2018–2019 arbetade med att ta fram materialet för kartläggning av nyanlända vuxnas litteracitetserfarenheter. Jag som har intervjuat dem på uppdrag av Skolverket heter Ivana Eklund. Under vårt samtal pratade vi mycket om hur de har tänkt kring kartläggningsmaterialet och vilka utmaningar de brottades med under resans gång, men också om vilka handfasta råd och tips som de kan ge till dig som arbetar med kartläggning inom vuxenutbildning. I detta inlägg får du läsa intervjuns första del. Den andra delen kommer i ett senare blogginlägg.    

Eva Lindström är lektor i svenska som andraspråk vid Högskolan Dalarna. Hon forskar bland annat om vuxna andraspråksinlärares skrivutveckling och undervisar i kurser i svenska som andraspråk inom ämneslärarprogrammet. Hon har själv erfarenhet av att undervisa på sfi.    Maria Eklund Heinonen är lektor i svenska vid Södertörns högskola. Hon forskar om litteracitetsutveckling hos andraspråksinlärare i olika kontexter och undervisar på lärarutbildning i svenska som andraspråk. Hon har egen erfarenhet av att undervisa andraspråksinlärare på olika nivåer.    
Eva Lindström.
 
Maria Eklund Heinonen.

 

Hur skiljer sig arbetet och syftet med att kartlägga litteracitet hos nyanlända barn respektive hos nyanlända vuxna? 

Skillnaderna har att göra med vuxenperspektivet och att det gäller att få fatt i den vuxnes alla olika erfarenheter. Vi ville från början bygga upp ett material som i både tilltal och ton utgår från att det här är vuxna människor. Därför var det viktigt för oss att inte anpassa kartläggningsmaterialet som riktar sig till barn. Vuxenperspektivet skulle styra i både material- och innehållsvalet, så att varken bilder eller annat innehåll skulle kunna uppfattas som infantiliserande.    

Till exempel är hela yrkesdomänen specifik för kartläggningsmaterialet för vuxna. Väldigt många av elevernas erfarenheter handlar om just yrke, även om det finns individer som också har ganska mycket utbildning. När man inte har så mycket utbildning blir yrkesdomänen och vardagsdomänen väldigt viktiga.    

Därutöver skiljer sig även själva målet med kartläggningen från grundskolematerialet, eftersom där används resultatet bland annat till att placera eleven i en viss årskurs. Här gäller det i stället att få syn på så många resurser som möjligt för att planera undervisningen. Vi ville komma bort från den starka kopplingen mellan utbildningsbakgrund och studievägar (antal år i skolan och studieväg). och i stället fokusera på den breda litteraciteten i flera olika domäner. Alla vuxna har någon form av litteracitetserfarenheter. Det är nästan omöjligt att inte ha några sådana erfarenheter som vuxen. Det kan man utgå ifrån. Det gäller bara att synliggöra och få eleven att berätta om dem.   

Vilka är era bästa råd till den som ska kartlägga litteracitetserfarenheter hos elever inom vuxenutbildningen?   

Det beror på om man har kartlagt förut eller om man ska göra det för första gången. För dig som inte har kartlagt tidigare är det extra viktigt att läsa in dig på materialet noggrant. Inte bara ta del av instruktionerna i alla de olika dokumenten, utan framför allt läsa lärarhandledningen , eftersom det är nödvändigt att förstå syftet med kartläggningen.    

När du sedan är i gång med kartläggningen är det bästa tipset att verkligen lyssna på elevens berättelse och försöka hitta var den här eleven har sina litteracitetsresurser någonstans. Låt eleven berätta så fritt som möjligt, så att det blir ett naturligt samtal. Försök också att bredda samtalet genom att med hjälp av materialet gå runt i olika domäner och verkligen lyssna in eleven.    

Utgå helt enkelt ifrån att eleven bär på många olika litteracitetserfarenheter. Men du måste inte pricka av varje domän, utan du kan vara nöjd när du har fått tillräckligt med information och kan fylla sammanfattningen med något som känns relevant för eleven. Som kartläggare ska du själv kunna göra bedömningen att det inte är rimligt att hålla i gång kartläggningen hur länge som helst, om det inte finns något relevant att hämta inom ett visst område. Därför rekommenderar vi också att kartläggningen pågår i högst en timme. Försök då att styra samtalet så att eleven under den timmen får visa så mycket hen bara kan.    

Som kartläggare behöver du behålla din nyfikenhet och hela tiden tänka på att eleven verkligen har många erfarenheter som du vill upptäcka med hjälp av kartläggningen. Var öppen, lyhörd och beredd på att samtalet när som helst kan byta riktning. Kartläggningsmaterialet är inte styrande, det är bara ett stöd. Kartläggaren och eleven ska styra samtalet tillsammans.   

conversation.

Vad menar ni med kartläggningskompetens? 

Kartläggningskompetens är inget medfött, utan något du skaffar dig genom erfarenhet. Samtidigt förutsätter materialet att den lärare som kartlägger har erfarenhet av att undervisa i svenska som andraspråk och besitter en bred förståelse för begreppet litteracitet. Det är till exempel viktigt att förstå att de litteracitetserfarenheter en person har på sitt förstaspråk gynnar utvecklingen av andraspråket. Du behöver också förstå vad resursperspektivet innebär och se eleven utifrån det. Kartläggaren behöver med andra ord bottna både i teori och i praktisk erfarenhet.   

Självklart behöver du som är kartläggare även vara väl insatt i materialet, känna till vilka utgångspunkter det har och förstå varför du gör som du gör. Sedan behöver du träna upp din förmåga att vara inlyssnande, flexibel och nyfiken på eleven du har framför dig. Du behöver också lära dig att ställa hur-frågor i stället ja- och nej-frågor. Det är absolut en fördel om du har möjlighet att jobba med kartläggning lite systematiskt, för ju mer du kartlägger, desto mer kompetent blir du som kartläggare.   

Vilka ställningstaganden har ni behövt göra för att stå upp för det vetenskapliga och för att skapa ett kartläggningsmaterial utifrån elevens bästa?

Bredden i materialet är ett vetenskapligt ställningstagande. Speciellt i den gröna ingången handlar det om att försöka utgå från situationer, vad eleven gör och har gjort och vilka särskilda intressen hen har med mera för att få fram litteracitetserfarenheterna. Vi anser att man bör utgå från att eleven har många erfarenheter och har gjort väldigt mycket. Det anknyter till det så kallade resursperspektivet – det vill säga att utgå ifrån att eleven har kompetenser som involverar någon form av skrift och att det gäller att få fatt i dessa i stället för att bara fokusera på om eleven kan läsa eller inte.     

Ett annat viktigt ställningstagande gällde uppgifterna. Vi var tvungna att släppa tanken på att vi skulle kunna få fram något särskilt resultat från uppgifterna som skulle gå att mäta i relation till någon sorts målkompetens. Det finns ingen sådan kompetens. Det går inte att definiera vad den här ganska brokiga målgruppen har för kompetenser. Det går inte heller att rangordna elevernas kompetenser eller mäta vad dessa motsvarar.    

Det var där vi började se på uppgifterna som ett slags diskussionsunderlag som skulle följas upp i samtalet i ett försök att komma åt hur eleven hade tänkt när hen löser uppgiften i stället för att bara konstatera att eleven hade si och så många rätt. Det är framför allt dessa två ställningstaganden som har förankring i det vetenskapliga. Dels testteori, det vill säga att man måste ha något att testa mot för att kunna dra en viss typ av slutsatser, dels att samtalet om litteracitet måste vara brett och ske utifrån elevens resurser.    

Kartläggningen är ingen enkel lösning för att snabbt komma fram till något. Att i samtal bygga upp förtroendet behöver få ta tid, och eftersom det här inte kan göras på svenska, är det viktigt att använda tolk. Det har betydelse vad eleven har för erfarenheter på sitt starkaste språk, och därför behöver man släppa fokus på hur mycket svenska eleven kan. För att kunna komma åt det här, ska den som översätter helst vara tolkutbildad eller åtminstone ha klart för sig hur man för den här typen av samtal och vilken roll man har i kartläggningen.     

Kartläggningsmaterialet är beroende av dig som använder det. Det är nämligen just i mötet mellan materialet och dig som använder det som du kan uppnå resultatet.   

Hands.

Kommentarer 

Dela gärna med dig av dina tankar kring och erfarenheter av kartläggning. Hur gör ni på din skola? För att kunna lämna kommentarer på plattformen, behöver du skapa ett konto på plattformen EPALE och vara inloggad. Det kan ta ett par dagar att bli registrerad.   

Litteracitetsverkstaden: en blogg och ett nätverk

Litteracitetsverkstaden är inte bara en blogg, utan även ett nätverk som kan växa. Nätverkets syfte är att du ska kunna komma i kontakt med kollegor runt om i landet för kollegialt stöd och utbyte av erfarenheter kring kartläggning av vuxnas litteracitet. Vill du bli medlem, gå till sidan för nätverket och anmäl dig där.   

Samtliga hittills publicerade inlägg på bloggen Litteracitetsverkstaden hittar du här.   

Har du allmänna frågor om bloggen och nätverket, mejla till litteracitetsverkstaden@skolverket.se.   

Login (3)

Want to write a blog post ?

Don't hesitate to do so! Click the link below and start posting a new article!

Najnowsze dyskusje

Dyskusja EPALE na temat społeczności uczących się na obszarach wiejskich

Nie przegap kolejnej dyskusji EPALE w środę, 8 czerwca!

Więcej

Dyskusja online na temat kultury w czasach kryzysu

W czwartek 28 kwietnia 2022 r., między godz. 10.00 a 16.00, na EPALE odbędzie się transmitowana na żywo dyskusja online na temat kultury w czasach kryzysu.

Więcej

Edukacja w sytuacji kryzysowej: konsekwencje wojny w Ukrainie.

W czwartek 17 marca 2022 r. w godz. 10.00-16.00 EPALE będzie gospodarzem dyskusji online, podczas której omówimy edukację kryzysową oraz jaką rolę może odegrać kształcenie dorosłych w radzeniu sobie ze skutkami konfliktów i sytuacji kryzysowych.

Więcej