chevron-down chevron-left chevron-right chevron-up home circle comment double-caret-left double-caret-right like like2 twitter epale-arrow-up text-bubble cloud stop caret-down caret-up caret-left caret-right file-text

EPALE

Electronic Platform for Adult Learning in Europe

 
 

Blog

Det är en balanskonst att lära ut

27/05/2019
by Marja Beckman
Language: SV

/en/file/mic-11325281920jpgmic-1132528_1920.jpg

Mikrofon

 

Är du en ”entertainer” eller föredrar du att fokusera på fakta? Kanske tänker du mest på att dina elever/deltagare ska ha det mysigt och trevligt? Det här inlägget handlar om att hitta den rätta balansen för att bli en bra lärare eller kursledare.

I vintras deltog jag på en kort kurs i konsten att lära ut med skådespelaren Andreas Forner Lindal. Jag var där i egenskap av ABF-cirkelledare. Du som är erfaren lärare kanske har det mesta av det jag nu ska skriva i ryggraden. Men jag tror inte att jag är ensam om att ha hamnat i en undervisningssituation utan pedagogerfarenhet, på grund av goda kunskaper inom ett ämne. 

 

Andreas Forner Lindal bröt ner förutsättningarna för att lära ut i tre delar. Den första var miljön: En trygg och ickedömande atmosfär, att deltagaren känner sig sedd, att det skapas utrymme för alla att delta.

Den andra komponenten kallade han läraren, och dit räknas bland annat lärarens nyfikenhet, engagemang, intresse och kunskap om ämnet. 

Den tredje komponenten kallar han för syftet: Varför deltagarna ska lära sig ämnet. 

Ordet retorik kan definieras på många olika sätt: Talekonst, vältalighet, eller det som Forner Lindal kallar ”bara ord-retoriken”: När politiker säger saker som en del av strategi, utan att egentligen mena något. När vi säger ”det är bara retorik” menar vi att det egentligen bara är en lögn. 

Forner Lindals egen definition är att retorik handlar om viljestyrd kommunikation: ”Nästintill alla kommunikationssituationer handlar om att vi vill något med någon annan, och det blir synnerligen synligt i undervisningssituationer”. 

Enligt Aristoteles handlar retorik om att i alla situationer finna det som är mest övertygande, och alla kommunikationsformer blir inbegripna: kropp, mimik, tystnad, ord, melodi, argument, plats. 

Forner Lindal berättade också att retorikvetenskapen ur en etisk aspekt skiljer på att övertyga och övertala. ”Jag blev övertygad” uppfattas ju som mer positivt än ”jag blev övertalad”.

För att övertyga en publik bör du tala med en balanserad blandning av ethos, patos och logos. Ethos är talarens karaktär, det som övertygar publiken/deltagarna. Patos är de känslor som väcks i publiken och logos är orden, argumenten som används.  

Om du har för mycket ethos tar du som lärare över, stjäl hela showen och lägger mer fokus på dig själv istället för på ämnet du ska lära ut om.

För mycket patos kan vara roligt och trevligt men du riskerar också att hålla dig borta från ämnet. 

Med övervikt på logos blir det alltför tekniskt och faktatungt.

Hösten 2018 ledde jag en kurs i marknadsföring inom sociala medier på ABF. Efteråt insåg jag att jag hade haft för lite ethos och för mycket patos. Jag kom till kursen med ett tänkt upplägg: att börja med att tala om strategi och analys, men kursdeltagarna var väldigt otåliga och ville direkt lära sig verktygen. De ville komma igång och annonsera och publicera i sociala medier på momangen. Jag vek mig för dem, vilket ledde till att kursens slutbetyg blev att jag var hjälpsam och kunnig men att kursen var lite ostrukturerad. 

Det var lärorikt. Jag tror att de flesta lärare och kursledare tenderar att ha övervikt inom något av områdena ethos, patos eller logos. Den som dagligen arbetar med att hitta balansen är förhoppningsvis också en bra lärare. 

 

Tidigare inlägg om att tala inför folk

Tidigare inlägg om att leda kurser på ABF

Foto: Skitterphoto/Pixabay

 

Marja Beckman är frilansande skribent som skriver mycket om utbildning och livslångt lärande. Marja är även Sverigeredaktör på www.nvl.org/dialogweb

Share on Facebook Share on Twitter Epale SoundCloud Share on LinkedIn