chevron-down chevron-left chevron-right chevron-up home circle comment double-caret-left double-caret-right like like2 twitter epale-arrow-up text-bubble cloud stop caret-down caret-up caret-left caret-right file-text

EPALE - Elektronisch platform voor volwasseneneducatie in Europa

Blogs

Vuxenutbildarnas digitala färdigheter behöver förbättras

25/06/2020
door Jenni WESTÖ
Taal: SV
Document available also in: FI

Finländarnas digitala färdigheter är i huvudsak på en god nivå. Digitala färdigheter är redan nu en kanal för livslångt lärande och aktivt medborgarskap. Bild: Andrea Piacquadio/Canva


Digitala färdigheter är grundläggande färdigheter för den närmaste framtiden, samt ett minimikrav för ett fullvärdigt medborgarskap och arbetsliv. Digitala färdigheter möjliggör också livslångt lärande.

EPALEs tema för april–juni "Digitala färdigheter som väg för vuxnas inlärningsmöjligheter" avslutas snart. I denna artikel som sammanställer det digitala temat skapar vi en översikt över nuläget för finländarnas digitala färdigheter (se även inforutan om definitionen av digitala färdigheter) samt funderar på vilka krav det digitala lärandet ställer på vuxenutbildaren.
 

Finländarna klarar sig i jämförelser      

Den internationella undersökningen om grundläggande färdigheter för vuxna PIAAC är en av de viktigaste källorna till att bedöma nuläget för digitala färdigheter hos vuxna finländare. PIAAC:s senaste forskningsrunda är från 2012, men resultaten är fortfarande korrekta, eftersom en tioårsperiod inte orsakar några betydande förändringar i den vuxna befolkningens kunskapsnivå. PIAAC:s och NVL:s färska Nordiska rapport visar att finländarnas digitala färdigheter är bättre än genomsnittet i europeisk jämförelse. Fortsatta analyser avslöjar ändå att de digitala problemlösningsfärdigheterna är fördelade i Finland: hos yrkesutbildade är färdigheterna under den internationella medelnivån, hos högskoleutbildade däremot av toppklass.    

En stark polarisering av färdigheterna kan observeras. Till exempel finns det många medborgare i alla nordiska länder som har svag beredskap att verka i digitala miljöer. I Finland har de äldre åldersklasserna vanligtvis upplevt svårigheter med detta. Ofta förenas sämre digitala färdigheter med utmaningar i andra medborgar- och arbetslivsfärdigheter, varvid en spiral av marginalisering kan börja. 

Erno Hyvönen, projektplanerare vid undervisnings- och kulturministeriet, tror att finländarna har goda färdigheter att lära sig och utbilda sig i en allt mer digital värld. 

– Det finns brister i alla åldersgrupper och utbildningsnivåer, men finländarnas beredskap att möta ett efterindustriellt samhälle som kräver självstyrning är bättre än i många andra länder. Ett tack för det här ska riktas till den finländska grundskolan men också till förnyelsen av yrkesutbildningen. Både den grundläggande utbildningen och yrkesutbildningen betonar nämligen tillämpningen av det man lärt sig, säger Hyvönen.

För Hyvönen är det uttryckligen självstyrning, tillämpning av kunskap och gestaltning av stora helheter som är den röda tråden i de digitala färdigheterna.

– I den finländska arbetslivskulturen ges arbetstagaren självständigt ansvar. Det här stöder slutligen också de färdigheter som behövs i informationssamhället, säger Hyvönen.
 

Utbildarnas digitala färdigheter behöver förbättras  

När livslångt lärande överförs till webben framhävs betydelsen av lärarnas och vuxenutbildarnas digitala färdigheter. Professor Raija Hämäläinen vid Jyväskylä universitet undersöker användningen av teknologi i undervisningen. Hämäläinen påminner om att webbundervisning är mycket annorlunda jämfört med närundervisning. 

– Även om närvarokulturen förändras i webbinlärningen är lärarens roll fortfarande mycket viktig. Mängden växelverkan ska planeras medvetet och på pedagogiska grunder, betonar Hämäläinen.    

Man kan inte heller helt och hållet låta utbildningens yrkespersoner ansvara för den digitala undervisningen. Enligt Raija Hämäläinen är inlärning på fritiden i framtiden en allt viktigare utvecklingsmotor för digitala färdigheter. 

– Det gäller lärare och alla medborgare. I framtiden kommer det allt oftare att finnas platser och utrymmen för lärande inom det civila samhället och fritidsaktiviteter. En aktiv medborgare är samtidigt någon som lär sig nya saker livet ut.  

Hämäläinen lyfter vid sidan av PIAAC fram två internationella undersökningar som belyser de finländska lärarnas digitala kunskapsnivå: den internationella TALIS-undersökningen som kartlägger lärarnas yrkesutveckling och ICILS-undersökningen som mäter högstadieelevernas och lärarnas multilitteracitet. Forskningsresultaten lämnar ett oroväckande intryck hos Hämäläinen. De digitala färdigheterna hos europeiska lärare, inklusive vuxenutbildare, är sämre än genomsnittet hos andra högskoleutbildade. I forskningsmaterialet konstaterar lärarna själva att arbetet inte erbjuder dem inlärningsplatser för teknologi.

– Det kan inte fortsätta så här! Om lärarnas färdigheter ligger efter börjar skolelevernas digitala färdigheter differentieras på socioekonomiska grunder, eftersom stimulans hemifrån ger andra elever ett försprång. Vuxenelevernas varierande färdigheter fortsätter likaså att differentieras, varnar Hämäläinen.
 

Dra nytta av det digitala språnget under coronaförhållandena!

Hur lyfts då en yrkesutbildad person upp ur sin digitala grop? Raija Hämäläinen anser att åtminstone det digitala språnget som tvingades under undantagsvåren som orsakats av coronaviruset borde utnyttjas.

– När utbildningsinnehållet var tvunget att flytta till nätet, märkte man av att digitala färdigheter ingick i medborgarfärdigheterna. Här skulle vuxenutbildarna ha möjlighet att motivera en ökning av resurserna för att förbättra deras digitala färdigheter. Och även säga till om exempelvis läroanstaltens teknologianskaffningar – de har ju ofta lagts ut på icke-pedagogiska aktörer, säger Hämäläinen.

Arbetsmarknadens centralorganisationer har föreslagit att webbundervisningen ska utökas som ett sätt att hantera den arbetslöshet som orsakas av coronakrisen. Organisationerna hoppas att läroanstalterna med hjälp av tilläggsfinansiering öppnar sitt digitala utbud för en större målgrupp, ökar sina kortkurser och främjar erkännandet av digitalt kunnande. UKM:s Hyvönen tror att detta kommer att ske.

– Det finns finansiering från både staten och Europeiska socialfonden (ESF).

Resurserna för detta utökades redan före coronapandemin och säkert ännu mer i framtiden. 
 

INFORUTA: Vad då digitala färdigheter?

Man talar ständigt om digitala färdigheter, men vad exakt menas med dem?

De digitala färdigheterna kan delas in i fem delområden enligt EU-modellen DigiComp. När man granskar delområdena blir det uppenbart att de tekniska färdigheterna att använda digitala apparater endast är det första steget i digitala färdigheter. Alla kompetensnivåer är nödvändiga på den digitala studiestigen. 

  1. Digital medieläskunnighet. Medborgaren kan använda elektroniska medier källkritiskt, till exempel bedöma riktigheten hos uppgifter som sprids i sociala medier.

  2. Kommunikations- och samarbetsfärdigheter i digitala kanaler är viktiga i arbetslivet och upprätthållandet av sociala relationer.

  3. Kompetens i digital innehållsproduktion. Till exempel hör det till grundfärdigheterna att man kan producera eget video- eller textinnehåll på nätet. 

  4. Digital säkerhetsförmåga. Behärskar vi till exempel grunderna för dataskydd eller skydd mot nätbrottslingar? 

  5. Färdigheter för digital problemlösning. Denna avancerade förmåga förutsätter kreativitet och självstyrning och anknyter till läs- och matematikfärdigheter.  

 

Källor:

Blogg- och resursurval:

 

Text: Markus Palmén
Bild: Andrea Piacquadio/Canva 

 

Skribenten Markus Palmén (MSc, BA) är en fri journalist, manusförfattare och regissör som arbetar med webbjournalistik och audiovisuellt innehåll. På fältet för vuxenlärande har Markus tidigare arbetat som tematisk koordinator för EPALE, och före det som chefredaktör för European Lifelong Learning Magazine (Elm) hos Folkupplysningsföreningen. I inlärningsvärlden är Markus särskilt intresserad av bland annat olika typer av lärande och det fria bildningsarbetet. Twitter: @MarkusPalmen  

Share on Facebook Share on Twitter Epale SoundCloud Share on LinkedIn Share on email