Blog
Blog

Föreningsarbete har lärt mig mycket

Nu när jag tänker tillbaka på mina första möten med föreningsvärlden tycker jag att min skräck för formalia var något överdriven. Nu förstår jag att vissa ritualer behövs för att alla ska komma till tals och att pengarna inte förskingras. Men jag har fortfarande svårt för sättet de presenteras på, en byråkratisk tradition med dagordningar och paragrafer.

Niklas HIll, My Malmeström-Sobelius.

 

”Han dog när han skrev ett mötesprotokoll”.

Den historien har etsat sig fast. Några trevliga grannar hade berättat att vi skulle förlora lokalen som vi använde till barnkalas om det inte fanns någon aktiv hyresgästförening i området. Lite motvilligt startade vi en styrelse.

En äldre dam från en annan styrelse i närområdet blev vår mentor. Hon verkade tycka att det är väldigt viktigt med formalia och paragrafer. Själv fick jag nervösa utslag av alla regler som måste följas. Visst ville jag ha möjlighet att ha barnkalas i lokalen, men var det värt att ägna min heliga fritid åt att skriva protokoll och gå på revisorsmöten?Det var mentorn som berättade historien om den äldre mannen som hade dött knall och fall medan han skrev ett protokoll. Jag tänkte att det vore hemskt att dö när man gjorde något så tråkigt.

Nu när jag tänker tillbaka på mina första möten med föreningsvärlden tycker jag att min skräck för formalia var något överdriven. Nu förstår jag att vissa ritualer behövs för att alla ska komma till tals och att pengarna inte förskingras. Men jag har fortfarande svårt för sättet de presenteras på, en byråkratisk tradition med dagordningar och paragrafer.

När vi sedan började jobba själva i styrelsen uttryckte vi oss på ett mer lättsamt sätt och stämningen blev mer avslappnad.

I början av 2019 intervjuade jag två föreningsveteraner om föreningsarbetets inverkan på lärandet och demokratin.

Niklas Hill skriver en avhandling vid Stockholms universitet om lärandeprocesser och pedagogiska innovationer i den ideella sektorn från 1940 till 2010. Han samlar in föreningsmaterial: ”Det kan exempelvis vara handböcker om mötesteknik, studiehandledningar om styrelsearbete, stenciler om medlemsrekrytering eller lathundar för valberedningsarbete”, som det står i hans efterlysning.

Sådant material berättar mycket om tidsandan, både rent teknologiska saker som att det förr kunde stå saker som "vi måste ta hänsyn till tv-tablån när vi planerar möten" eller "prokollen blir tydligare om de skrivs på maskin" , till att samhället har förändrats och inte bara ska ta hänsyn till omröstningar. Idag ska vi även tänka på maktrelationer som påverkar besluten: kön/genus, sexualitet, ålder, socialgrupp, funktionalitet och etnicitet.

Jag talade även med en ung men erfaren föreningsperson: My Malmeström Sobelius, och frågade henne om dagens unga verkligen orkade med alla paragrafer som måste följas och protokoll som måste skickas in. Hon sa bland annat:

– Jag tycker egentligen inte att formalia har ett egenvärde. Men om du får en introduktion till sammanhanget blir det lättare, om någon tar dig i hand och berättar att ”så här gör vi här”. Det är samma sak om du kommer in i ett nytt kompisgäng, en ny klass eller ett nytt jobb. Eftersom föreningslivet är frivilligt är det roliga saker som drar. Få engagerar sig för att de älskar att skriva protokoll.

Hon betonade också hur viktigt civilsamhället är för vår demokrati, hon kallade det ”vårt vaccin mot kaos”. Detta har bevisats flera gånger på senare år, till exempel i samband med flyktingkrisen 2015 och terrordådet på Drottninggatan i Stockholm 2017. Organisationer som redan hade en infrastruktur kunde agera snabbt och ordna mat, transport och någonstans att vara för de människor som var utsatta.

Slutsatsen är att om engagemang finns orkar du också med de tråkigare formella uppgifterna. De formalia som finns i en förening är dessutom väldigt lik systemet i politiken. Steget från att tala på en förenings årsmöte till att tala i FN kan vara mindre än man tror.

Slutligen berättade My Malmeström-Sobelous om en av de första volontärarbeten hon gjort, för musikfestivalen Arvikafestivalen.

– Alla de jag hade runt mig där jobbar idag med jättekvalificerade saker. Har du som 20-åring haft ansvar för hur människor ska stå på en konsert för att säkerhetsreglerna ska följas, eller planerat för en camping med 10 000 människor ska organiseras, har du mycket kunskap med dig. Ingen av volontärerna deltog för att de gillar föreningsformalia och årsmöten.

För att återvända till min lokala hyresgästförening så berodde min skepsis delvis på att jag egentligen inte brann så jättemycket för detta, jag ville bara ha kvar lokalen. Men jag hoppas att mannen som dog vid protokollet kände att han gjorde något meningsfullt.

 

Lärdomar du kan få av att engagera dig i en förening

• Formalian liknar det demokratiska arbetet i politiken. Att ställa sig i talarstolen på föreningens årsmöte eller i FN är ungefär samma sorts procedur.• Du kan lära dig att ta ansvar och planera. • Om du får uppdrag som kassör lär du dig att sköta ekonomi.• Du lär dig att samarbeta med människor som du inte har valt, vilket ofta händer på arbetsplatser.

 

Intervjun som jag refererar till finns på nvl.org.

Bilden ovan visar Niklas Hill och My Malmeström-Sobelius. Foto: Marja Beckman

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Marja Beckman är frilansande skribent som skriver mycket om utbildning och livslångt lärande. Marja är även Sverigeredaktör på www.nvl.org/dialogweb

 

 

Login (0)

Want to write a blog post ?

Don't hesitate to do so! Click the link below and start posting a new article!

Laatste discussies

Wat staat er in de jobomschrijving van de centrumcoördinator?

'It's lonely at the top' voor de directeur van een centrum voor volwasseneducatie. Dat gevoel staat nergens beschreven in vacatures.
Dit is een oproep van om jobomschrijvingen te delen én een uitnodiging om het over het gevoel van eenzaamheid, of andere gevoelens, aan de top van een organisatie te hebben.

Meer

EPALE Discussie: Wat kunnen we doen om de volwasseneneducatie beter te maken voor mensen met een beperking?

In juni richt EPALE de schijnwerpers op hoe mensen met een beperking kunnen bijleren. We horen graag van jou hoe we volwasseneneducatie voor mensen met een beperking kunnen verbeteren. De schriftelijke discussie (in het Engels) zal plaatsvinden op 8 juni om 14 uur (CEST).
Meer