chevron-down chevron-left chevron-right chevron-up home circle comment double-caret-left double-caret-right like like2 twitter epale-arrow-up text-bubble cloud stop caret-down caret-up caret-left caret-right file-text

EPALE

Elektroniczna platforma na rzecz uczenia się dorosłych w Europie

 
 

Blog

Förbättring av deltagandet i EU-parlamentsvalet: verktyg för utbildare som arbetar med vuxna

19/07/2019
by Oona Hallasaari
Språk: SV
Document available also in: EN DE EL HR HU FI ET

/cs/file/eu-elections-adult-learningEU elections adult learning

EU elections adult learning

 

EPALE-temakoordinator Andrew McCoshan demonstrerar hur Europarådets arbete kan användas för att utveckla de kompetenser vi behöver för aktivt politiskt deltagande

Europa står inför utmanande tider politiskt sett. På europeisk nivå har det förestående Europaparlamentsvalet föregåtts av åratal av minskande deltagande (extern länk). År 1979 var valdeltagandet 62 procent, medan det år 2014 var endast 43 procent. Deltagandet har varit särskilt lågt bland arbetslösa (31 %), kroppsarbetare (35 %), hemmafruar och -män (37 %) samt unga (28 % av befolkningen i åldern 18–24 år). Den största orsaken till att folk inte röstar är att de ”inte litar på politiken i allmänhet”. Denna förlust av förtroende för Europas demokratiska institutioner är mycket oroväckande och utmanar oss att fundera brett och djupt på hur vi kan återställa förtroendet för politiken.

Att förse vuxna med de kompetenser de behöver

Många länder utvecklar kontinuerligt medborgarskapsutbildning för skolbarn, men vuxna behöver också förses med de kompetenser som krävs för att effektivt delta i den politiska processen. Men vilka är dessa kunskaper? Europarådet har utfört ett omfattande arbete kring kompetenser för demokratisk kultur, och resultaten ger användbara verktyg och material för dem som arbetar inom vuxenutbildning.

Som diagrammet visar kan fyra grupper av kompetenser identifieras, även om rådet framhäver att ”I verkliga situationer mobiliseras och används kompetenser sällan individuellt. Tvärtom involverar kompetent beteende alltid aktivering och tillämpning av ett helt kluster av kompetenser.”

/cs/file/kompetenspasvenskapngkompetens_pa_svenska.png

Vilka kunskaper, färdigheter och attityder är då avgörande för effektivt deltagande i politiska processer såsom val? När vi läser Europarådets publikationer kan vi identifiera ett antal kompetenser som kan behövas och som är relaterade till varandra, inklusive:

  • kunskap om och förståelse för politiska koncept, inklusive demokrati, och hur politiska konflikter kan lösas på ett fredligt sätt
  • kunskap om och förståelse för hur demokratiska institutioner fungerar, samtida hot mot dem och de olika sätt på vilka individer kan delta i dem, inklusive genom civilsamhället och icke-statliga organisationer
  • kunskap om kommunikation, yttrandefrihet och dess begränsningar samt hur politiska budskap, propaganda och hatpropaganda uttrycks i massmedier och digitala medier
  • kommunikationsfärdigheter för att möjliggöra uttryckande av politiska åsikter genom olika medier – i tal, i skriftlig form
  • kulturell medvetenhet, så att diskursen kan anpassas enligt kulturer i fall där kommunikation involverar personer som anses ha en annan kulturell tillhörighet än man själv
  • förmåga att analysera och tänka kritiskt, och förmåga att anpassa sina argument till olika politiska frågor
  • god kunskap om och förståelse för de politiska frågor som debatteras och förmåga att se kritiskt på andras åsikter och utvärdera deras argument

Den här listan är inte fullständig, men den utgör en bra utgångspunkt som hjälper utbildare som arbetar med vuxna att överväga vilka kompetenser deras inlärare kan behöva vidareutveckla.

 

Användning av rätt pedagogik

I en annan publikation visar Europarådet hur dessa kompetenser kan utvecklas genom lämpliga metoder för undervisning och inlärning. Den visar hur lärare, som facilitatorer för inlärningsprocessen, kan använda typiska aspekter av inlärningsprocessen för att planera pedagogiska aktiviteter för utveckling av kompetenser för demokratisk kultur. Dessa kan tillämpas på deltagande i politiska processer:

 

Hur vi kan använda de vuxnas inlärningsprocess för att stödja politiskt deltagande

Erfarenhet

Att lära sig genom erfarenhet, antingen verklig eller fiktiv, är ett bra sätt att utveckla attityder av respekt och öppenhet i den politiska processen. Till de metoder som kan användas hör lekar och spel, aktiviteter, traditionella och sociala medier, möten ansikte mot ansikte eller brevväxling.

Jämförelse

Inlärare kan ha nytta av att exponeras för olika politiska idéer. Inlärare jämför ofta det obekanta med det bekanta och anser att det obekanta är ”konstigt”, ”sämre” eller till och med ”ociviliserat”. Lärare måste vara medvetna om denna typ av värdejämförelse och ersätta den med jämförelse för förståelse, där man studerar likheter och skillnader utan att döma och sätter sig in i den andras perspektiv.

Analys

Bakom likheterna och skillnaderna finns förklaringar till skillnaderna i politiska åsikter. Facilitatorer kan stödja inlärare i analysen av vad som kan ligga bakom det de ser andra göra och säga. Detta kan uppnås exempelvis genom djupa diskussioner och analyser av skriftliga källor eller ljud-/videoinspelningar med metoder som baserar sig på frågor.

Reflektion

Vid sidan av jämförelser, analyser och upplevelser krävs också tid och utrymme för reflektion och utveckling av kritisk medvetenhet och förståelse. Facilitatorer, i synnerhet inom icke-formell och formell utbildning, måste se till att denna tid och detta utrymme ges på ett systematiskt sätt.

Agerande

Reflektion kan och bör utgöra grunden för agerande, för interaktion med andra genom dialog och för engagemang i samarbetsaktiviteter tillsammans med andra. Facilitatorer kan fostra till politisk debatt och uppmuntra till deltagande i val.

Källa: Fritt efter kapitel 2, Europarådet, Reference Framework of Competences for Democratic Culture: Volym 3 Guidance for implementation (Reference Framework of Competences for Democratic Culture: Volume 3 Guidance for implementation)

 

Vuxenutbildning kan förstås inte på egen hand lösa problemet med minskat politisk deltagande, och det finns inga mirakellösningar.  En utveckling och tillämpning av Europarådets arbete erbjuder dock en hoppfull väg framåt.


Andrew McCoshan har arbetat som forskare och konsult inom utbildning i Europa i mer än 30 år. Han innehar för närvarande titeln Senior Research Associate på forskningscentret Educational Disadvantage Centre på Dublin City University, Irland.

Share on Facebook Share on Twitter Epale SoundCloud Share on LinkedIn
Refresh comments Enable auto refresh

Displaying 1 - 1 of 1
  • Teodor GHITESCUs bilde
    Pedagogia europeana orientează educația spre consolidarea unui stat federal, numit Uniunea Europeana, care funcționează, de la înființare, în ilegalitate constituțională. În aceste condiții (lipsa legitimității juridice validate de majoritatea populației) nu se poate vorbi de democrație, ci de antidemocrație, în care o minoritate dictează legi împotriva majorității populației (controlul privat asupra intereselor publice, conform proiectului constituției UE, respins de singurele 3 referendumuri organizate).
    Aceasta dogmatizare politica a educației alterează profund gândirea noii generații spre adevărata democrație: guvernarea în slujba majorității populației și nu în slujba unei minorități bogate, lacome și sadice, adică o întoarcere a filosofiei de viață spre evul mediu, nu spre rezultatele științei și tehnologiilor din mileniul III!
    Mai mult, conținuturile educației sunt orientate spre o economie autodistructivă (după teoria economică marginalistă, un sofism malefic), împotriva rezultatelor științelor fundamentale și a celor destinate conducerii științifice socioeconomice, bazate pe filosofia de vârf a cunoașterii: filosofia sistemică (având două curente, realist - teoria Jay Forrester, accesibilă oricărui absolvent de liceu și cibernetică - Norbert Wiener, accesibilă doar celor cu pregătire matematică superioară și în programarea calculatoarelor).
    Spre abordarea sistemică realistă a cunoașterii se orientează tot mai multe științe socioeconomice, inclusiv pedagogia. Iată o scurta sinteză a ceea ce ar trebui să învețe dascălii (formatorii) pentru a nu-și mai manipula discipolii: https://www.academia.edu/38067783/Presentation_The_Systemic_Pedagogy_and...