chevron-down chevron-left chevron-right chevron-up home circle comment double-caret-left double-caret-right like like2 twitter epale-arrow-up text-bubble cloud stop caret-down caret-up caret-left caret-right file-text

EPALE - Pjattaforma Elettronika għat-Tagħlim għall-Adulti fl-Ewropa

Blog

Lärande i civilsamhället – en ovanlig bok om vanliga processer

01/07/2020
minn EPALE NSS Sverige
Lingwa: SV

Den 17 juni släpptes forskningsantologin ”Lärande i civilsamhället” under en digital bokrelease. EPALE deltog och fick också chansen att prata med redaktörerna om boken och om lärandeprocesser i civilsamhället.

Antologin undersöker om det är någonting som är speciellt med lärande i ideella föreningar och rörelser, då det finns starka folkbildningsideal och föreställningar om ideella sektorns särart. Boken försöker också svara på vad som skiljer civilsamhälleslärandet från lärande i andra sammanhang.

I antologin skriver tretton forskare om frågor som demokratilärande, pedagogiska innovationer, möten över klassgränser och folkhälsa. De olika kapitlen handlar om allt från folkrörelser och studieförbund till idrottsföreningar, lokala medborgarinitiativ, tolfterna och rockband. Utifrån ett antal olika perspektiv undersöks lärprocesser på individnivå, organisationsnivå och samhällsnivå.

Tobias Harding: skriver i sitt kapitel ”Från folkbildningskonsensus till ifrågasättande? Demokratilärande i det civila samhällets organisationer”, om hur synen på folkrörelser har förändrats och hur det har växt fram ett nytt synsätt som går på tvärs med folkbildningsidealet.

Tobias Malm och Aron Schougs kapitel heter ”Studieförbundens populärmusikverksamhet – en plantskola för vad?” och handlar om hur musikverksamheter och -satsningar förväntas stötta demokratilärande samtidigt som de ska hjälpa band att bli karriärmusiker och hur detta ska gå till.

Johanna Ringarp skriver kapitlet ”Fattigbjudning eller kunskapsförmedling? Stockholms arbetarkvinnors möte med Tolfterna”.

Niklas Hill och Malin Lindberg behandlar pedagogisk innovation i ideella sektorn om hur ideella organisationer bedriver förnyelseprocesser när det kommer till lärande.

Karin Redelius redogör för lärande i föreningsidrott där hon sammanställer tidigare forskning på ämnet. PG Fahlström, Per Gerrevall, Mats Glemne, Marie Hedberg och Susanne Linnér fortsätter på ämnet och diskuterar goda miljöer för idrottsutveckling.

Anna Nørholm Lundins kapitel ”De boende säger nej! Engagemang, mobilisering och organisering för att påverka lokala byggnadsplaner” handlar om lärandet och lärprocesser i grupper som befinner sig utanför det formella civilsamhället, nämligen boende som vill överklaga kommuners planer på förtätning av bebyggelse.

Sammantaget kopplar de olika kapitlen ihop de två perspektiven lärandeprocesser och civilsamhället, något som det ännu inte finns många böcker om. Trots att boken är så nysläppt används den redan som kurslitteratur på kurser inom vuxenpedagogik på Stockholms universitet. Boken är främst tänkt för forskning och undervisning. Redaktörerna för boken är Niklas Hill, doktorand med fokus på lärande i ideella organisationer och folkbildningshistoria och Aron Schlog, doktorand i pedagogik med intresse för civilsamhälle, ideellt arbete, demokrati, organisatoriskt lärande och kreativitet. De menar att boken förutom för forskare och studenter även kan vara värdefull för praktiker inom civilsamhället.

–  Det kan vara bra att se sig själv och sin organisation i ett större perspektiv och diskutera ”de stora frågorna” som demokratiperspektivet, säger Niklas.

Många organisationer brinner för en sakfråga och i det dagliga föreningsarbetet finns det oftast mest plats för praktiska frågor. Denna bok höjer blicken lite.

– Texterna är kompakta med idéer och tankar, och i varje kapitel kommer personer som arbetar i civilsamhället att känna igen sig, fortsätter Aron Schoug.

Coronapandemin har som inom alla andra sfärer även påverkat lärandet inom civilsamhället. Niklas Hill ingår nu i ett forskningsprojekt som undersöker hur lärandet i civilsamhället påverkas av coronapandemin och den stora digitalisering som den har fört med sig. Många har lyckats väl. Det positiva är att lärandet blir mer tillgängligt, deltagarna behöver inte ens lämna hemmet. Beslutsfattande blir också lättare. Däremot är relationsskapande svårare. De som inte är digitalt uppkopplade lämnas dessutom utanför. Det informella lärandet blir nog mest lidande, då det går att fånga upp det informella lärandet på exempelvis zoom. Förhoppningsvis kommer situationen dock lära oss att medvetet skapa relationer och att tänka om när det kommer till lärandeprocesser i civilsamhället. Vi väntar med spänning på vad forskningsprojektet utmynnar i!

Läs om boken på  https://trinambai.se/bocker/larande-i-civilsamhallet/

 

Share on Facebook Share on Twitter Epale SoundCloud Share on LinkedIn Share on email